Förslag på vidare forskning - Pedagogernas upplevelser av extra anpassningar i undervisningen:

5. Diskussion

5.5 Förslag på vidare forskning

Extra anpassning i undervisningen utifrån elevens perspektiv kan bli ett intressant förslag på vidare forskning. Upplevde eleverna att anpassningarna var relevanta för dem och att de kände en större tillhörighet i klassen med anpassningar? Vidare hade en studie angående hur utvärdering och dokumentation av extra anpassningar fungerade, varit intressant. Högst relevant för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling. En fråga vi hade kunnat ställa till våra informanter var, vem ägde anpassningen? Var det undervisande lärare, speciallärare, mentor eller rektor som var ansvarig? Det hade även varit intressant

att undersöka om och på vilket sätt pedagogerna önskade stöttning med extra anpassningar.

Käll- och litteraturförteckning

Alatalo, T. (2011). Skicklig Läs- Och Skrivundervisning I åk 1–3: Om Lärares

Möjligheter Och Hinder.

Alatalo, T. (2012). Vad är hållbara kunskaper om läs- och skrivundervisning? Allington, Richard L. (2013). What Really Matters When Working with Struggling

Readers. Reading Teacher, 66(7), 520–530.

Andersson, B., Belfrage, L., Sjölund, E. & Fröhling, T. (2006). Smart start vid

lässvårigheter och dyslexi. 1. Uppl. ed. Lärpocket. Stockholm: Natur och kultur.

Archer, Savage, Sanghera-Sidhu, Wood, Gottardo, and Chen. (2014) "Examining the

Effectiveness of Technology Use in Classrooms: A tertiary Meta-analysis." Computers

& Education 78: 140–49.

Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Asmervik, S., Ogden, T., Rygvold, A., & Nilsson, B. (2001). Barn med behov av

särskilt stöd: Grundbok i specialpedagogik (3., [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Ask, S. (2012). Språkämnet svenska: ämnesdidaktik för svensklärare (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Baştuğ, M., (2016). Classroom teachers’ feelings and experiences in teaching early

reading and writing: A phenomenological study. Education 3–13, 1–15.

Bjar, L., & Frylmark, A. (2009). Barn läser och skriver: Specialpedagogiska perspektiv (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Brodin, J & Lindstrand, P. (2003). Informations- och kommunikationsteknik (IKT) som ett specialpedagogiskt verktyg. Nordisk Tidsskrift for Spesialpedagogikk, 81(03), 129– 143.

Bryman, A., (2011). Samhällsvetenskapliga metoder, Liber

Catts, H., & Kamhi, A. (2005). The connections between language and reading

Clark, S., Helfrich, S., & Hatch, L. (2017). Examining preservice teacher content and pedagogical content knowledge needed to teach reading in elementary school: Examining Preservice Reading Teacher Knowledge. Journal of Research in Reading, 40(3), 219– 232.

Dahlgren, L-O., & Johansson, A., (2009). Fenomenografi. I Fejes & R. Thornberg (reder) Handbok i kvalitativ analys (s.122-123). Stockholm: Liber AB.

Datchuk, S. (2015). Teaching Handwriting to Elementary Students with Learning Disabilities: A Problem-Solving Approach. TEACHING Exceptional Children, 48(1), 19-27.

European Agency for Development in Special Needs Education, (2013). Informations-

och kommunikationsteknik som främjar inkludering – Utveckling och möjligheter för de europeiska länderna. Hämtad 2017-09-24, från https://www.european-

agency.org/publications/ereports.

Ericson, B. (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter (4. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A, & R, Thornberg. (2009). Handbok I Kvalitativ Analys. 1. Uppl. ed. Stockholm: Liber.

Fouganthine, A., (2012), Dyslexi genom livet - Ett utvecklingsperspektiv på läs-och

skrivsvårigheter. (Doktorsavhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms

Universitet). Hämtad från https://www.spsm.se/globalassets/funktionsnedsattning/ avhandlingar/dyslexi-genom-livet-fouganthine-anna.pdf

Fälth, L., Gustavson, S., Tjus, T., & Svensson, I. (2014). Lärarnas erfarenheter av deltagande i en datorbaserad interventionsstudie som syftar till att öka elevernas läsförmåga. Acta Didactica Norge-tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og

utviklingsarbeid i Norge, (8), 1–15.

Fälth, L., & Svensson, I. (2015) "An App as ‘reading Glasses’ – a Study of the Interaction between Individual and Assistive Technology for Students with a Dyslexicprofile." International Journal of Teachnig And Education 3, no. 1: 1–12. Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: Aspekter ur elevers

och speciallärares perspektiv. Doctoral thesis / Lulea University of Technology 1 jan

Høien, T., Lundberg, I., & Nilsdotter, M. (2013). Dyslexi: Från teori till praktik (2., [uppdaterade och omarb.] utg. ed.). Stockholm: Natur & kultur.

Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik 1 – en didaktisk möjlighet. Didaktisk tidskrift.17,(2–3),ISSN1101-7686.Tillgänglig

http://www.tomaskroksmark.se/Fenomenografiskdidaktik%202007.pdf Kvale, S. Brinkmann, S, (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Leite, S., L., (2012). Dyslexia Through the Eyes of Primary School Teachers. Procedia -

Social and Behavioral Sciences, 69, 41–46.

Liberg, C., Hyltenstam, K., Myrberg, M., Frykholm, C., Hjort, M., Nordström, G., . . . Sverige. Myndigheten för skolutveckling. (2007). Att läsa och skriva: Forskning och beprövad erfarenhet (Rev. uppl.]. ed., Stödmaterial, 2007:4). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Lunde, T, Rundgren, C-J, & C Rundgren, S-N. (2015). När läroplan och tradition möts: Hur högstadielärare bemöter yttre förväntningar på undersökande arbete i

naturämnesundervisningen. Nordina: Nordic Studies in Science Education 11(1), 88- 101.

Macartney, B., & Morton, M., (2013) Kinds of participation: teacher and special

education perceptions and practices of ‘inclusion’ in early childhood and primary school settings, International Journal of Inclusive Education, 17:8, 776–792, DOI:

10,1080/13603116,2011.602529.

Melby-Lervåg, M.,Halaas Lyster, S-A., Hulme, C., & Hinshaw, S. P., (2012) Phonological Skills and Their Role in Learning to Read: A Meta-Analytic Review."Psychological Bulletin 138, no. 2 (2012): 322–52.

Nielsen, C. (2011). The Most Important Thing: Students with Reading and Writing Difficulties Talk About their Experiences of Teachers' Treatment and Guidance.

Scandinavian Journal of Educational Research, 55(5), 551–565.

Nilholm, C. (2007). Dyslexi - en kunskapsöversikt. Pedagogisk Forskning I Sverige, 12(3), 226–229.

Palmér, A., & Östlund-Stjärnegårdh, E. (2015). Bedömning av elevtext: Enligt Lgr11

Perry, N., E., Hutchinson, L, & Thauberger, C. (2007). Mentoring Student Teachers to Design and Implement Literacy Tasks that Support Self-Regulated Reading and Writing. Reading & Writing Quarterly, 23(1), 27-50.

Pledger, F., (2015). "Integrating Technology Tools for Students Struggling with Written Language." Kappa Delta Pi Record 51, no. 1: 31–35.

Retter, S., Anderson, C., & Kieran, L., (2013). "IPad Use for Accelerating Reading Gains in Secondary Students with Learning Disabilities." Journal of Educational Multimedia

and Hypermedia 22, no. 4: 443–63.

Samuelsson, S., Gustavsson, S., Olofsson, Å., Arnqvist, A., Svensson, I, K., Taube, M., Myrberg, (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Lettland. Natur och kultur.

Sandberg, G., Hellblom-Thibblin, T., & Garpelin, A., (2015). Teacher's Perspective on How to Promote Children's Learning in Reading and Writing. European Journal of

Special Needs Education, 30(4), 505-517.

Scheller-Olin C, & Roos, C. (2015) Barn och barndom i nätskugga. Nordic Studies in

Education, no. 01 (2015): 37-50.

SFS 210:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800. Hämtad 16 /9–17.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket, (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och

åtgärdsprogram. Stockholm, Skolverket.

Skolverket, (2014). Stödinsatser i undervisningen. – om ledning och stimulans, extra

anpassningar och särskilt stöd. Stockholm, Skolverket.

Statens Beredning För Medicinsk Och Social Utvärdering. (2014). Dyslexi Hos Barn

Och Ungdomar: Tester Och Insatser; En Systematisk Litteraturöversikt. SBU-rapport,

225. Stockholm: Statens Beredning För Medicinsk Utvärdering (SBU).

Stukát, S., (2011), Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Lund, Studentlitteratur,

Sundqvist, C., & Lönnqvist, E., (2016). Samundervisning som inkluderande arbetssätt i skolan - Fördelar och nackdelar för elever. Nordic Studies in Education, (01), 38–56. Svärdemo Åberg, E., (2003). Datorstödd undervisning för elever med läs-och

skrivsvårigheter/dyslexi. Stockholm: HLS Förlag.

Swärd, A-K. (2008). Att säkerställa skriftspråklighet genom medveten arrangering:

Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer. Printed in sweden by

Universitetsservice US-AB, Stockholm., Sverige: Specialpedagogiska instituionen, Stockholms Universitet.

Sämfors, H., I L., Bjar & A. Frylmark, (red:er). (2009). Kompensation och strukturerat

datorarbete. (s 258–260). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.

Tjernberg, C., (2012) Specialpedagogik I Skolvardagen: En Studie Med Fokus På Framgångsfaktorer I Läs- Och Skrivlärande. Dyslexi 16, no. 4: 19–21.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska Principer Inom Humanistisk-

samhällsvetenskaplig Forskning.

White, D. H., & Robertson. L., (2015) Implementing Assistive Technologies: A Study on Co-learning in the Canadian Elementary School Context. Computers in Human

Behavior 51: 1268–275.

Worthy, J., DeJulio, S., Svrcek, N., Villarreal, D-A., Derbyshire, C., LeeKeenan, K., Zandén, O. & Ferm Thorgersen, C. 2014, Teaching for learning or teaching for

documentation? Music teachers’ perspectives on a Swedish curriculum reform. B.J

Bilagor

Bilaga 1 - Brev till informanterna

In document Pedagogernas upplevelser av extra anpassningar i undervisningen: -för elever med läs-och skrivsvårigheter/dyslexi. (Page 46-53)