Eftersom personcentrerad vård visade flera positiva resultat i omvårdnaden för personer med demenssjukdom är det viktig att vidareutveckla denna idealbild och arbetsmetod. Det finns behov av ytterligare forskning kring erfarenheter som avser personer med demenssjukdom, deras anhöriga och vårdpersonalen. Genom personcentrerad vård kan vårdpersonalen uppfylla personernas behov och främja deras välbefinnande. Därför det är aktuellt med ny forskning inom olika kontexter. Författaren vill ge ett förslag till att utforska hur
vårdpersonalen kan tillgodose personer med demenssjukdoms fysiska och spirituella behov i praxis. Vidare vill författaren även främja utvecklingen av ett personcentrerade arbetssätt hos vårdpersonal i syfte att kunna tillhandahålla personcentrerad vård till alla som har en
demensdiagnos, på alla omvårdnadsplatser och oavsett ålder.
26
REFERENSLISTA
American Psychological Association. (2019). About APA Style. Hämtad 2019-02-27 från: https://www.apastyle.org/about-apa-style
*Baillie, L., Sills, E., & Thomas, N. (2016). Educating a health service workforce about dementia: a qualitative study. Quality in Ageing & Older Adults, 17(2), 119–130. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1108/QAOA-11-2015-0051
Bergbom, I. (2019). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. I J. Leksell & M. Lepp (red:er.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (2 uppl., ss. 89–113). Stockholm: Liber AB.
Blomqvist, K. (2017). Inledning avsnitt. I K. Blomqvist, A.K. Edberg, M. Ernsth Bravell & H. Wijk (red:er.), Omvårdnad & Äldre (s. 41–47). Lund: Studentlitteratur AB.
Blomqvist, K. & Petersson, P. (2014). Vårdkedjans aktörer och organisering. I A. Ehrenberg & L. Wallin (red:er.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (2. uppl., ss. 180–181). Lund: Studentlitteratur.
Centrum för personcentrerad vård (GPCC) (2017). Personcentrerad vård. Hämtad 30.04.2020 från https://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard
Chung, P. Y. F., Ellis-Hill, C., & Coleman, P. (2017). Supporting activity engagement by family carers at home: maintenance of agency and personhood in dementia. International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 12(1), N.PAG. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1080/17482631.2016.1267316
*Cleary, J., & Doody, O. (2017). Nurses’ experience of caring for people with intellectual disability and dementia. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 26(5– 6), 620–631. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.13431
*Clifford, C., & Doody, O. (2018). Exploring nursing staff views of responsive behaviours of people with dementia in long-stay facilities. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 25(1), 26–36. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jpm.12436
Clissett, P., Porock, D., Harwood, R. H., & Gladman, J. R. F. (2013). The challenges of achieving person-centred care in acute hospitals: A qualitative study of people with dementia and their families. International Journal of Nursing Studies, 50(11), 1495– 1503. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2013.03.001
CODEX. (2018a). Om forskningsetik. Hämtad 5.07.2019 från http://www.codex.vr.se/forskningsetik.shtml
CODEX. (2018b). Peer review. Hämtad 4 april 2019 från http://www.codex.vr.se/etik7.shtml
27
CODEX. (2020). Oredlighet i forskning. Hämtad 2.03.2020 från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
De Rooij, A. H., Luijkx, K. G., Spruytte, N., Emmerink, P. M., Schols, J. M., & Declercq, A. G. (2012). Family caregiver perspectives on social relations of elderly residents with dementia in small-scale versus traditional long-term care settings in the Netherlands and Belgium. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 21(21–22), 3106–3116. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-2702.2012.04110.x *de Witt, L., & Ploeg, J. (2016). Caring for older people living alone with dementia:
Healthcare professionals’ experiences. Dementia (14713012), 15(2), 221–238. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1471301214523280
Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., & Nay, R. (2010). Promoting a continuation of self and normality: person-centred care as described by people with dementia, their family members and aged care staff. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 19(17–18), 2611–2618. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-
2702.2009.03143.x
Edvardsson, D., Watt, E., & Pearce, F. (2017). Patient experiences of caring and person- centredness are associated with perceived nursing care quality. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 73(1), 217–227. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jan.13105
Ekebergh, M., & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (red:er.), Teoretiska grunder för vårdande (2 uppl., s.129–144). Stockholm: Liber AB.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin- Ivanoff, S., Johansson, I.-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L.-E., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Eldh, A-C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlén (red:er.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2 uppl., s. 485–504). Lund: Studentlitteratur AB.
Ericson-Lidman, E., Larsson, L. F., & Norberg, A. (2014). Caring for people with dementia disease (DD) and working in a private not-for-profit residential care facility for people with DD. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), 337–346. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12063
Eriksson, K. (1987a). Pausen: en beskrivning av vårdvetenskapens kunskapsobjekt. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Eriksson, K. (1987b). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB.
28
Evans D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20, s. 22–26. Hämtad 20.08.2020, från https://www.ajan.com.au/archive/Vol20/Vol20.2-4.pdf
Friberg, F., & Öhlén, J. (2014). Inledning. I F. Friberg & J. Öhlén (red:er.), Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningsätt (uppl. 2:3., ss. 27–30). Lund:
Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., ss. 129–139). Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017b). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., ss. 83–96). Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F., & Öhlén, J. (2014). Inledning. I F. Friberg & J. Öhlén (red:er.), Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningsätt (uppl. 2:3., ss. 27–30). Lund:
Studentlitteratur AB.
Friberg, F., & Öhlén, J. (2017). Fenomenologi och hermeneutik. I . I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 302– 319). Lund: Studentlitteratur AB.
Goodman, C., Amador, S., Elmore, N., Machen, I., & Mathie, E. (2013). Preferences and priorities for ongoing and end-of-life care: A qualitative study of older people with dementia resident in care homes. International Journal of Nursing Studies, 50(12), 1639–1647. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2013.06.008
Henricson, M. (2017). Forskningsprocessen. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2:3 uppl., ss. 44–53). Lund: Studentlitteratur AB.
Hung, L., Phinney, A., Chaudhury, H., Rodney, P., Tabamo, J., & Bohl, D. (2017). “Little things matter!” Exploring the perspectives of patients with dementia about the hospital environment. International Journal of Older People Nursing, 12(3), n/a- N.PAG. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/opn.12153
Jakobsson Ung, E. & Lützén, K. (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. I A. Ehrenberg & L. Wallin(red:er.), Omvårdnadens grunder- Ansvar och utveckling (uppl. 2:3., ss. 27–44). Studentlitteratur AB.
Jönsson, A-C., & Eriksson, E. (2016). Neurologiska sjukdomar. I A. Ekwall & A-M. Jansson (red:er.), Omvårdnad och medicin (1 uppl., ss. 155–187). Lund: Studentlitteratur AB. Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 95–113). Lund: Studentlitteratur AB.
29
Kitwood, T. (1997). Dementia Reconsidered – the person comes first. Great Britain: Biddles Ltd.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., ss. 57–80). Lund:
Studentlitteratur AB.
Maio, L., Botsford, J., & Iliffe, S. (2016). Family carers’ experiences of the Admiral Nursing Service: a quantitative analysis of carer feedback. Aging & Mental Health, 20(7), 669–675. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/13607863.2015.1052776
McKeown J, Clarke A, Ingleton C, Ryan T, & Repper J. (2010). The use of life story work with people with dementia to enhance person-centred care. International Journal of Older People Nursing, 5(2), 148–158. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1748-
3743.2010.00219.x
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 421–438). Lund: Studentlitteratur AB.
Polit, D., & Beck, C. (2017). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10 uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Rosen, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2:3 uppl., ss. 375–387). Lund: Studentlitteratur AB.
*Ross, H., Tod, A. M., & Clarke, A. (2015). Understanding and achieving person-centred care: the nurse perspective. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 24(9– 10), 1223–1233. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.12662
Segesten, K. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning. I Friberg, F (Red.), Dags för uppsats Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., ss. 119–127). Lund: Studentlitteratur AB.
Seiger Cronfalk, B., Ternestedt, B., & Norberg, A. (2017). Being a close family member of a person with dementia living in a nursing home. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 26(21–22), 3519–3528. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.13718
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm. Socialdepartementet. Hämtad 02.07.2020 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 18 juni 2018 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
30
*Smythe, A., Bentham, P., Jenkins, C., & Oyebode, J. R. (2015). The experiences of staff in a specialist mental health service in relation to development of skills for the provision of person centred care for people with dementia. Dementia (14713012), 14(2), 184–198. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1471301213494517
*Smythe, A., Jenkins, C., Galant-Miecznikowska, M., Bentham, P., & Oyebode, J. (2017). A qualitative study investigating training requirements of nurses working with people with dementia in nursing homes. Nurse Education Today, 50, 119–123. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.nedt.2016.12.015
Socialstyrelsen. (2013). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 21.07.2019 från https://termbank.socialstyrelsen.se/#results
Socialstyrelsen. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 02.07.2020 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Vård och omsorg vid demenssjukdom: Stöd för styrning och ledning. Hämtad 17.08.2020 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-2.pdf
Spigset, O. (2013). Läkemedel vid psykiska sjukdomar. I H. Nordeng & O. Spigset (red:er.), Farmakologi och läkemedelsanvändning (3 uppl., s. 235–254). Lund:
Studentlitteratur AB.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad 16.08. 2020 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2 016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2020-03-30 från https://www.swenurse.se/Sa-
tyckervi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-
riktlinjer/kompetensbeskrivning-forlegitimerad-sjukskoterska/
*Söderman, M., Rosendahl, S., Söderman, M., & Rosendahl, S. P. (2016). Caring for Ethnic Older People Living with Dementia - Experiences of Nursing Staff. Journal of Cross- Cultural Gerontology, 31(3), 311–326. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s10823-016-9293-1
Tabloski, P. A. (2014). Gerontological nursing (Uppl. 3). Upper Saddle River, N.J. Pearson. Ternestedt, B., & Norberg, A. (2014). Omvårdnad ur livscykelperspektiv – identitetens
betydelse. I F. Friberg & J. Öhlén (red:er.), Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningsätt (ss. 33–67). Lund: Studentlitteratur AB.
31
*Toivonen, K., Charalambous, A., & Suhonen, R. (2018). Supporting spirituality in the care of older people living with dementia: a hermeneutic phenomenological inquiry into nurses’ experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(2), 880–888. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12519
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 21.04.2020 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Vårdförbundet. (2016). Att ändra perspektiv– en studiecirkel om personcentrerad vård. Hämtad den 01.03.2018 från https://www.vardforbundet.se/siteassets/engagemang- och-paverkan/sa-gor-vi-varden-battre/studiecirkelbroschyr.pdf
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examenarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 481–495). Lund: Studentlitteratur AB.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 59–83). Lund: Studentlitteratur AB.
1
BILAGA A SÖKMATRIS Databa
s och datum
Sökord Urval Antal
träffar Antal lästa abstra kt Antal lästa fulltext Antal kvali tets gran skade Valda artiklar CINAHL Plus 04.02.20 19
“person cent* care” AND nurs* (experience OR attitudes OR feelings OR perceptions) AND older OR elderly OR seniors OR geriatrics AND dementia Peer review, 2009–2019 English language
67 9 4 2 1.Nurses' experience of caring for people with intellectual disability and dementia.
CINAHL Plus 04.02.20 19
person cent* care AND nurs* (experience OR attitude OR feeling OR perceptions) AND older people AND dementia
Peer review, 2009–2019, English language
39 10 5 2 2. Understanding and achieving
person-centred care: the nurse perspective.
MEDLIN E
04.02.20 19
person cent* care AND
nurs*(experience OR attitude OR feelings OR perceptions) AND older people AND dementia
Peer review, 2009–2019, English language
71 7 4 1 3. Caring for people with dementia
disease (DD) and working in a private not-for-profit residential care facility for people with DD.
MEDLIN
2 04.02.20
19 nurs*(experience OR attitude OR feelings OR perceptions) AND older people AND dementia
mellan 2009– 2019, English language
a hermeneutic phenomenological inquiry into nurses’ experiences.
CINAHL Plus 05.02.20 19
“person cent* care AND nurse (attitudes or perception or experience) And (older OR elderly OR geriatrics OR senior) AND dementia Peer reviewed English language 2009-2019
25 10 5 1 5. Educating a health service workforce about dementia: a qualitative study.
MEDLIN E
05.02.20 19
(person cent* care AND nurses (attitudes OR perceptions OR experience)) AND ((older OR elderly OR geriatric OR senior)) And dementia Peer reviewed English language 2009-2019
51 2 2 1 6. Exploring nursing staff views of
responsive behaviours of people with dementia in long-stay facilities.
CINAHL Plus 05.02.20 19
Person cent* care AND registered nurs* experience AND (older OR elderly) AND dementia Peer reviewed English language 2009-2019
2 2 2 1 7. The experiences of staff in a specialist mental health service in relation to development of skills for the provision of person centred care for people with dementia
CINAHL Plus 05.02.20 19
Person centred care AND nurse experience OR perceptions AND dementia Peer reviewed English language 2009-2019 Ålder 65+
20 3 2 1 8. A qualitative study investigating training requirements of nurses working with people with dementia in nursing homes
3 CINAHL
Plus 20.02.20 19
Staff experience AND person or patient centred care AND elderly or aged or elder or geriatric AND dementia Peer reviewed English language 2009-2019
80 10 4 2 9. Caring for Ethnic Older People Living with Dementia - Experiences of Nursing Staff. CINAHL Plus 22.02.20 19 (person or patient centered care) AND nurse perception or experience AND older people AND dementia
Peer reviewed English language 2009-2019
107 8 4 2 10. Caring for older people living alone with dementia: Healthcare professionals’ experiences
4 BILAGA B: KVALITETSGRANSKNING Arti klar Finns det en tydligt beskri- ven proble mform ulering ? Finns det teoretis ka utgång spunkte r beskriv na? Finns en omvår dnadsv etenska plig teoribil dning beskriv en? Finns det ett tydligt formul erat syfte? Finns det en tydligt beskriv en metod? Finns det en tydlig beskriv ning av deltaga re? Finns det en tydligt beskriv en dataan alys? Hänger metod och teoretis ka utgång spunkte r ihop? Framf örs result atet på ett tydlig t sätt? För det fram argu ment av studie rnas result at? Förs det en diskus sion kring metod en? Förs det en diskuss ion kring resultat et? Förs det ett etisk t reso nem ang? Förs det en återkop pling till det vårdvet enskapl iga antaga nden? Summa
1. JA JA NEJ JA JA JA JA JA JA JA NEJ JA JA Nej 11/14
2. JA JA NEJ JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA 13/14
3. JA JA NEJ JA NEJ JA JA JA JA JA NEJ JA JA NEJ 10/14
4. JA JA NEJ JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ 12/14
5. JA JA NEJ JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Nej 12/14
6. JA JA NEJ JA JA JA NEJ JA JA JA JA JA JA NEJ 10/14
7. JA JA NEJ JA JA JA JA JA JA JA NEJ JA JA NEJ 11/14
8. JA JA NEJ Ja JA JA JA JA JA JA JA JA JA NEJ 12/14
5
6 BILAGA C: ARTIKELMATRIS Författare , år, tidskrift, land
Artiklar Syfte Metod, datainsamling/
analysmetod Resultat Kvalitetsgra
nskni ng 1. Cleary, J. & Doody, O. (2017). Journal of Clinical Nursing. Ireland Nurses' experience of caring for people with intellectual disability and dementia. Att utforska sjuksköterskornas erfarenheter av vård av äldre personer med intellektuell funktionsnedsättni ng och demens.
Metod: kvalitativ beskrivande fenomenologisk metod. Datainsamling: kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 11 sjuksköterskor genomfördes Intervjuerna transkriberades och varade mellan 60 till 90 minuter, Det framkom även att deltagarna var kända av intervjuarna, vilket kan ha påverkat deras svar.
Analysmetod: data analyserades utifrån Colaizzis ramverk för dataanalyser.
Sjuksköterskor delar med sig av erfarenheter av personcentrerad vård bland äldre med intellektuell funktionsnedsättning och demens. Personcentrerad vård är ett begrepp uppdelat i flera underkategorier. Det behövs mer kunskap om äldre personer med
intellektuell funktionsnedsättning och
demenssjukdom. Därutöver behövs även mer personal, tid, fler enheter med anpassade miljö, bra samarbete och att planera proaktivt. Det är viktigt att äldre personer med demenssjukdom skapar egna
livshistorien i tidigare stadier av demens för att sjuksköterskorna ska få en bättre
förståelse utifrån ett holistiskt synsätt.
11/14 Hög nivå 2. Ross, H., Tod, A. M., & Clarke, A., 2015. Journal of Clinical Nursing Understand ing and achieving person- centred care: the nurse perspective.
Att utforska och presentera resultat av sjuksköterskors förståelse och underlättande av personcentrerad vård inom en akut medicinsk avdelning.
Metod: kvalitativ studie. Datainsamling:
semistrukturerad gruppintervju med 14 sjuksköterskor som har erfarenhet och kunskap kring personcentrerad vård. Intervjun digitaliserades och noggrant transkriberades digitalt, sedan kodades de.
Sjuksköterskor delade med sina erfarenheter av personcentrerad vård i akut sjukhusmiljö. Det framkom att relationer, personliga egenskaper samt arbete utifrån ett
personcentrerat förhållningssätt kan påverka patientens hälsa i positiv mån.
13/14 Hög nivå
7 Storbritann
ien Analysmetod: data analyserades
utifrån en ramanalys som beskrivs av Ritchie och Spencer 1994 tematisk ramverket. Ramanalysen inkluderar olika stadier: identifiering av ett tematiskt ramverk, indexering, kartläggning och tolkning av intervjuers teman. 3. Ericson- Lidman, Eva; Larsson, Lise-Lotte Franklin; Norberg, Astrid. 2014. Scandinavi an Journal of Caring Sciences. Sverige Caring for people with dementia disease (DD) and working in a private not-for- profit residential care facility for people with DD. Att utforska vårdpersonalens erfarenheter av vård av äldre med demens vid arbete på ett privat äldreboende för människor med demens.
Metod: kvalitativ intervjustudie. Datainsamling: kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 sjuksköterskor och 2 undersköterskor genomfördes. Intervjuerna spelades in och varade mellan 40 till 60 minuter. Både namn och platser ändrades i transkriberingen.
Analysmetod: En tematisk kvalitativ analysmetod,
inspirerad av Pattons ramverk genomfördes. Först lästes intervjuerna flera gånger för att få en helhetsbild. Sedan
identifierades nyckelord och betydande fraser, sedan de kodades och koder som hade likheter samlades in och byggdes subteman och teman.
Vårdpersonalen delar med sina erfarenheter om vikten av personcentrerad vård, men även svårigheter med att vårda personcentrerat samt brist på utbildning och träning för vård av personer med demenssjukdom.
Resultaten består av fem subteman:
människan bakom sjukdomen, hantering av problem i dagligavården, skuldkänslor hos vårdpersonalen, behövs förbättring i demensvård och i chefens ledarskap.
10/14 Hög nivå
8 4.
Toivonen, K.,
Charalamb ous, A., & Suhonen, R. (2018). Scandinavi an Journal of Caring Sciences Finland Supporting spirituality in the care of older people living with dementia: a hermeneuti c phenomeno logical inquiry into nurses’ experiences. Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter som stöder det andliga behovet hos äldre med demens.
Metod: kvalitativ induktiv innehållsanalys.
Datainsamling: 17
sjuksköterskor intervjuades med hjälp av öppna ostrukturerade frågor. mellan 36 till 74 minuter. Intervjuerna spelades in med deltagarnas medgivande, sedan transkriberades de ordagrant. Menigsenheterna som framkom från intervjuerna grupperades och bildade teman och
subteman.
Analysmetod: Heideggers hermeneutiska fenomenologiska metod, vilken används för att ge ett bredare resultat som avser kontexten.
Sjuksköterskor kunde genom att förstå den äldre personens andliga behov närma sig den äldre personen samt vårda denne
personcentrerat. Både personcentrerad vård och individualitet var betydande aspekter i den äldre personen med demenssjukdoms andliga behov samt viktiga faktorer för en god omvårdnad. Sjuksköterskorna uttryckte att de behöver ha kunskap om andliga behov hos äldre med demens för att förstå och stödja den äldre personens individuella
livsåskådning inom vården. 12/14 Hög nivå 5. Baillie, L., Sills, E., & Thomas, N. (2016). Quality in Ageing & Older Adults Storbritann ien Educating a health service workforce about dementia: a qualitative study.
Att involvera och utbilda
vårdpersonalen om äldre med demens och om hur personcentrerad vård kan främjas på ett sjukhus. Metod: en kvalitativ longitudinell design. Datainsamling: Vårdpersonal och i grupp 1 fanns 23
legitimerade sjuksköterskor och i grupp 2 fanns 53 legitimerade sjuksköterskor. Till de
deltagande personerna ställdes öppna frågor. Intervjuer genomförda i fokusgrupper varade mellan 35 till 60 minuter, medan enskilda intervjuer vara mellan 35 till 60 minuter Alla
Studier visade att filmen ” Barbara story” hjälpte vårdpersonalen till att i akuta sjukhusets miljön att fokusera på hela
människan vilket framhäver betydelsen av att förstå personer med demenssjukdom och vårda personcentrerat. Vårdpersonalen beskrev vikten av närhet till den äldre med demens och av att bygga relationer.
Därutöver upplevde vårdpersonalen ökade erfarenheter som ska främja ännu mer en gemensam medvetenhet och förståelse.
12/14 Hög nivå
9 intervjuer transkriberades ordagrant samt kodades.
Analysmetod: analysen beskrevs utifrån Ritchie and Spencer 1994 ramverket som är en
femstegsprocess. Vilken består