Forskning rörande svenska förhållanden inom området piloters arbetsmiljö – jämställd- het – flygsäkerhet utifrån denna studies sökningar är i det närmaste obefintlig. Här finns stora kunskapsluckor avseende arbetsmiljön i cockpit utifrån ett jämställdhetsperspektiv samt dess betydelse för flygsäkerheten.
De internationella forskningsresultaten har väckt ett antal frågor som kan lyftas fram i vidare forskning avseende svenska förhållanden. Nedan följer förslag på frågeställ- ningar och vidare forskning:
Kvinnors erfarenheter av pilotyrket
Idag saknas studier som belyser kvinnliga piloters perspektiv på och erfarenheter av sin yrkesroll. Det finns således ett behov av narrativa perspektiv, där berättelser och mot- berättelser, från kvinnor och män inom pilotyrket samlas in och analyseras. Berättelser ger ofta uttryck för olika situerade erfarenheter, problem och barriärer samt eventuella strategier för att hantera dessa problem. Föreställningar om hierarkier, maktasym- metrier, etc. som man kanske inte ger uttryck för i exempelvis en enkät kan fångas och analyseras via berättelser. Vad tycker svenska kvinnliga piloter om sin arbetsmiljö ur ett jämställdhetsperspektiv? Vilka erfarenheter och uppfattningar har de? Hur hanterar de kvinnliga piloterna eventuella diskriminerande beteenden från sina manliga kollegor och med vilka implikationer för säkerheten i cockpit?
Metod:
• Djupintervjuer med kvinnliga svenska piloter. Mäns syn på och erfarenhet av kvinnliga piloter
Även mäns narrativa berättelser är av vikt för förståelsen av attityder och beteenden i arbetsmiljön i cockpit. Vad tycker manliga piloter om kvinnliga piloter?
Metoder:
• Enkätundersökning med manliga piloter (dels manliga piloter som har kvinnliga kollegor, dels manliga piloter som ej arbetar/har arbetat med kvinnliga piloter). I detta sammanhang skulle det möjligen vara fruktbart att använda sig av model- len Aviation Gender Attitude Questionnaire (AGAQ), vilken utformades för att komma åt just piloters uppfattningar om könsrelaterade pilotbeteenden (se Vermeulen & Mitchell, 2007)
• Djupintervjuer och/eller fokusgrupper med manliga piloter. Kvinnor i flygutbildningarna – rekryteringsfrågor m.m.
Blivande piloters synsätt har betydelse för förståelsen för hur attityder och beteenden eventuellt formas och förmedlas via utbildningarna.
Vilken betydelse har flygutbildningen för hur jämställdheten ser ut i cockpit? Hur ser utbildningen ut ur ett jämställdhetsperspektiv? Hur sker rekryteringen till utbildning- arna?
Metoder:
• Textanalys av utbildningsmaterial
• Intervjuer med skolledning, lärare och elever • Studier av interaktion i klassrummet.
Jämställdhetsperspektiv i flygutbildningarna
Hur hanteras frågor kring jämställdhet i flygutbildningarna? Hur ser utbildningsan- svariga, flyginstruktörer m.fl. på kopplingarna mellan jämställdhet, piloters arbetsmiljö och flygsäkerhet? Hur kommuniceras frågor som har att göra med genus, makt och hierarkier i utbildningsmaterial och undervisning? Var i utbildningen ges kunskaper om genus och jämställdhet, t.ex. hur många ”poäng” genuskunskap ingår i dagens flygut- bildningar? Är det ett fristående ämne/kurs eller har man integrerat genus i annat ämne/kurs?
Metoder:
• Intervjuer med representanter för den svenska flygutbildningen • Text- och bildanalys av utbildningsmaterial
• Etnografiskt fältarbete, samtalsanalys och/eller intervjuer i klassrummet. Anställningsförfarandet inom flygsektorn
Varför finns det så få kvinnliga piloter, trots att Sverige i jämförelsen med andra länder ligger i täten vad gäller jämställdhetsfrågor? Sållas kvinnliga piloter t.ex. bort redan i samband med rekrytering och i så fall varför? Vilka kriterier används vid rekrytering, vilka prioriteringar ska göras enligt policy och vilka prioriteringar görs de facto enligt de tillsättningsärenden som har behandlats på senare år?
Metoder:
• Intervjuer med rekryteringspersonal och/eller enkät till rekryteringspersonal. Ledarskapsutbildning, organisationskultur och genuskompetens
Pilotyrket är präglat av sin hierarkiska struktur. Dessutom visar internationella studier att organisationskulturen har mycket stor betydelse för vilka attityder och värderingar som präglar arbetsplatsen. Ledare inom organisationen spelar en stor roll i detta sammanhang. Hur ser ledarskapsutbildningen ut? På vilket sätt och på vilken nivå behandlas jämställdhets- eller genusfrågor? Hur förhåller sig genusmedvetandet i luftfartens organisationer jämfört med andra organisationer i anslutning till mans- respektive kvinnodominerade yrken (t.ex. försvaret, polisen, industriföretag, sjukvård)? Internationella studier pekar även på betydelsen av att kunskaper om jämställdhet eller genus sprids inom flygets organisationer. På detta sätt skapas en större förståelse för attityder och attityders betydelse för både arbetsmiljön och säkerhet. Hur arbetar man med att öka jämställdhets- eller genuskompetensen inom flygets organisationer (t.ex. Luftfartsverket, flygbolag och fackliga organisationer)?
Metoder:
• Djupstudier (etnografiskt fältarbete och intervjuer) av organisationskulturer inom utvalda flygorganisationer
• Intervjuer med ledare eller eventuella jämställdhetsansvariga • Intervjuer med t.ex. informations- och utbildningsansvariga inom
flygorganisationer.
Jämställdhetsplanernas ambitioner och genomförande
Varje arbetsplats ska ha en jämställdhetsplan. Hur arbetar man med jämställdhetsplaner inom flygorganisationerna? Finns det något annat utredningsmaterial vad gäller
genus/jämställdhet, t.ex. utvärderingar av jämställdhetsaspekterna i samband med anställnings- och uppsägningsförfarande? Svaren på dessa frågor kan identifiera brister i organisationens arbete med jämställdhet, vilket kan ligga till grund för att planera och införa relevanta åtgärder. Jämställdhetsaspekten inom flyget har två sidor som hänger samman: å ena sidan handlar det om kvinnors och mäns lika villkor, å andra sidan har jämställdheten betydelse för flygsäkerheten. Tidigare internationella studier visar att brister i jämställdhet, både i den psykosociala och i den fysiska arbetsmiljön, innebär ökade risker för säkerheten.
Metoder:
• Intervjuer med jämställdhetssamordnare inom luftfarten, chefer och
personalhandläggare samt fackliga företrädare vid flygets myndigheter och flygföretagen
• Analys av jämställdhetsplaner och utredningar från personalhandläggare m.fl. Den mångkulturella cockpiten
Flera internationella studier har gjorts gällande betydelsen av en mångkulturell cockpit. Frågor som berörts är vilka nationella och kulturella olikheter i attityder som finns rörande t.ex. säkerhet och ledarskap. En följdfråga är vad dessa eventuella skillnader har för betydelse för den faktiska säkerheten om kommunikationsproblem eller krissitua- tioner uppstår. I dessa studier diskuteras dock inte om nationella och kulturella
skillnader i cockpit även innebär skillnader i synsätt till kvinnor och kvinnliga piloter. Denna dimension skulle vara intressant att studera vidare, i ett svenskt perspektiv. Sverige är ett mångkulturellt land och frågor rörande jämställdhet och genus kan också knytas an till kulturella skillnader och frågor gällande lika villkor, oavsett pilotens nationella och kulturella bakgrund. Jämställdhet och genus verkar inte vara oberoende av andra faktorer. Även om det svenska flyget idag inte kännetecknas av att vara mångkulturellt så är det av vikt att identifiera attityder och fördomar rörande kulturella och nationella olikheter inför eventuella förändringar i framtiden. Med kunskaper i dessa frågor underlättas sannolikt arbetet med t.ex. policyfrågor.
Metoder:
• Intervjuer med piloter, manliga och kvinnliga, om deras syn på och eventuella erfarenheter av en mångkulturell cockpit.
Referenser
Otryckta källor
Arvidsson, Jan, Företagsrådgivare arbetsmiljö, TransportGruppen. Mejlkontakt 2008-10-07.
Helgstrand, Kristina, M.Sc. Industrial/Organizational Psychology, Cheif Ground
Instructor, Trafikflyghögskolan (TFHS) vid Lunds universitet. Mejlkontakt 2008-10-03, 2008-10-04.
Lindgren, Torsten, forskare vid Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet och verksam vid SAS företagshälsovård. Telefonsamtal 2008-10-08.
Martinussen, Monica, Professor, RBUP-Nord, Universitetet i Tromsø. Mejlkontakt 2008-0905.
Runeson, Roma, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Arbets- och miljömedicin (AMM), Uppsala Universitet
.
Telefonsamtal 2008-09-05.Tryckta källor
Ashcraft, K.L. (2005). Resistance through consent? Occupational identity, organiza- tional form, and the maintenance of masculinity among commercial airline pilots. Management Communication Quarterly 2005, 19; 67.
Ashcraft, K.L. (2007). Appreciating the ’work’ of discourse: occupational identity and difference as organizing mechanisms in the case of commercial airline pilots. Discourse & Communication, vol. 1(1), s. 9–36.
Cadogan, M. (1992). Women with wings. Female flyers in fact and fiction. London: Macmillan.
Carretta, T.R. & Ree, M.J. (1997). A preliminary evolution of causal models of male and female acquisition of pilot skills. International Journal of Aviation Psychology, 7:4, s. 353–364.
Cooper, W.S. (1997). Vocational interest of women who choose careers as professional aviators. Dissertation Abstracts International Section A: Humanities and Social
Sciences, vol. 58 (3-A), s. 0839.
Davey, C.L. & Davidson, M.J. (2000). The right of passage? The experiences of female pilots in commercial aviation. Feminism Psychology 2000; 10; 195.
http://fap.sagepub.com/cgi/content/abstract/10/2/195.
Davilén, J. (1998). Människan i luften. Bromma, KSAK-service AB, KSAB. Dutarte, D. (2001). A human perspective on ship and aircraft control. Tekniska högskolan i Stockholm. Serie: Trita-IEO, 1 100–7 982, 2001:7.
Eldh, C. (2004). Den riskfyllda gemenskapen: Att hantera säkerhet på ett passagerar- fartyg. Lund: Arkivförlag.
Fitzgerald, P.C. (2003). Ergonomics and diversity. Ingår i Turney, M.A., ed. Tapping diverse talent in aviation: Culture, gender, and diversity. Aldershot, England: Ashgate. Flygare, J. (2005). A man’s world: The sex and gender of pilots. School of Aviation 03:2. Lunds universitet.
Friberg, T. (2007). Genusordningen i resans rum: Hållplatser, väntsalar, stationer, resecentrum och terminaler. Arbetsdokument: ansökan.
Friberg, T., Listerborn, C., Andersson, B. & Scholten, C. (red) (2005). Speglingar av rum: Om könskodade platser och sammanhang. Stockholm: Symposium.
Hawkins, F.H. (2006). Human Factors in Flight. (Second edition), edited by Harry W Orlady. Ashgate.
Helmreich, R.L. & Merritt, A.C. (1998). Culture at work in aviation and medicine. National, organizational and professional influences. Ashgate: Aldershot.
Holden, H.M. & Griffith, C.L. (1991). Ladybirds. The untold story of women pilots in America. Mt. Freedom., NJ: Black Hawk Publishing Co.
Irgens, A., Irgrens, L.M., Reitan, J.B., Haldorsen, T. & Tveten, U. (2003). Pregnancy outcome among offspring of airline pilots and cabin attendants. Scand J Work Environ Health 2003, vol. 29 (2), s. 94–99.
ISA+21 (The International Society of Women). (år?)
http://www.iswap.org/html/faqs.html [2008-10-04] (Uppgift om senast uppdaterad saknas).
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Stress, productivity and the reconstruction of working life. USA: Basic Books.
Laboda, A. (1990). Women with navy wings. Flying. Jan., s. 39–51.
Lindgren T., Andersson K., Dammström B.G. & Norbäck, D. (2002). Ocular, nasal, dermal and general symptoms among commercial airline crews. International Archives of Occupational and Environmental Health 75, s. 475–483.
Lindgren, T., Andersson, K. & Norbäck, D. (2006). Perception of cockpit environment among pilots on commercial aircraft. Aviation, Space, and Environmental medicine, vol. 77 (8), s. 832–837(6).
Lindgren, T. & Norbäck, D. (2005). Health and perception of cabin air quality among Swedish commercial airline crew. Indoor Air, 2005: 15 (Suppl. 10), s. 65–72.
Singapore.
Lovesey, T. (2004). Anthropometrics for flight deck design. Ingår i Harris, D., ed. Human factors for civil flight deck design. Cornwall: Ashgate.
Luedtke, J.R. (1993). Maximing Participation of women in Collegiate Aviation Education. NIAR Report 93-14 (ED 359885), Diss.
Merritt, A. (2000). Culture in the cockpit: Do Hofstede’s dimensions replicate? Journal of Cross-Cultural Psychology, vol. 31 (3), s. 283–301.
Mills, A.J. (1996). Corporate image, gendered subjects and the company newsletter: The changing face of British Airways. Ingår i Palmer, G. och Clegg S., ed. Constituting management: markets, meanings and identities, s. 191-–211. Berling: de Gruyter. Mills, A.J. (1997). Duelling discourses: Desexualisation versus eroticism in the corporate framing of female sexuality in the British airline industry, 1945–60. Ingår i Prasad, P., Mills, A., Elmes, M., Prasad, A., ed. Managing the organizational melting pot: Dilemmas of workplace diversity. SAGE Publications. International Educational and Professional Publisher. Thousand Oaks, London, New Delhi.
Mills, A.J. (1998). Cockpits, hangars, boys and galleys: Corporate masculinities and the development of British Airways. Gender, work and organization, vol. 5 (3), s. 133–193. Mills, A.J. (2006). Strategy sexuality and the stratosphere: Airlines and the gendering of organisations. Ingår i Morris, L. och Lyon, E.S., ed. Gender relations in public and private: New research perspectives.
Mills, A.J. & Mills, J.H. (2006). Masculinity and the making of Trans-Canada Air Lines, 1938–1949: A feminist poststructuralist account. Canadian Journal of Admini- strative Sciences 23(1).
Mitchell, J., Kristovics, A., Vermeulen, L., Wilson, J. & Martinussen, M. (2005). How pink is the sky? A cross national study of the gendered occupation of pilot. Employment Relations Record, July, 2005.
Nicholson, P.J. (1991). Psychological factors and the female pilot. Travel Medicine International: The Journal of Emporiatrics, s. 162–166. London: Edsall.
Sanne, J.M. (1999). Creating safety in air traffic control. Lund: Arkivförlag.
Sherman, P.J., Heimrich, R.L. & Merritt, A.C. (1997). National culture and flight deck automation: Results of a multination survey. The International Journal of Aviation Psychology, 7:4, s. 311–329.
Sitler, R.L. (2004). Gender differences in learning to fly. Ingår i Turney, M.A., ed. Tapping diverse talent in aviation: Culture, gender, and diversity. Aldershot, England: Ashgate.
Sitler, R., Turney, M.A. & Wulle, W. (1996). Attitudes reflective of gender-based issues in the aviation and transportation workplace. Ingår i Applied Aviation Psychology. Proceedings of the Third Australian Aviation Psychology Symposium. Hayward, B.J., och Lowe A.R., eds. Aldershot: Avebury. s. 332–342.
SOU 2001:44. Jämställdhet – transport och IT. Slutbetänkande från Jämit: Jämställd- hetsrådet för transporter och IT. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Summerton, J. & Berner, B. (red.) (2003). Constructing risk and safety in technological practice. London: Routledge.
Statens haverikommission (SHK) (2007). Rapport RL 2007:12 Tillbud med flygplanet LN-RDA vid Kalmar flygplats, H län, den 6 april 2006. Dnr 1-08/06.
Statlig verksamhet i omvandling: styrning, effektivitet och medborgarintresse: ett jäm- ställt transportsystem. (2004). Första delrapporten. Stockholms universitet. Företags- ekonomiska institutionen. Akademin för ekonomistyrning i staten. Akademirapport 2004:5.
Stratechuk, T. & Beneigh, T. (2004). Reflexive communication in the multi-cultural crew. Ingår i Turney, M.A., ed. Tapping diverse talent in aviation: Culture, gender, and diversity. Aldershot, England: Ashgate.
Thelander, S. (2001). Tillbaka till livet: att skapa säkerhet i hjärtintensivvården. Lund: Arkivförlag.
Turney, M.A., Bishop, J.C., Karp, M.R., Niemczyk, M., Sitler, R.L. & Embry-Riddle, M.F.G. (2002). National survey results: Retention of women in collegiate aviation. Journal of Air Transportation, vol. 7 (1), s. 69–92.
Turney, M.A. & Bishop, J.C. (2004). Women’s learning and leadership styles; implica- tions for air crews. Ingår i Turney, M. A., ed. Tapping diverse talent in aviation: Culture, gender, and diversity. Aldershot, England: Ashgate.
Turney, M.A. & Maxant, R.F. (2004). Tapping diverse talent: A must for the new century. Ingår i Turney, M.A., ed. Tapping diverse talent in aviation: Culture, gender, and diversity. Aldershot, England: Ashgate.
Vermeulen, L.P. & Mitchell, J.I. (2007). Development and validation of a measure to assess perceptions regarding gender-related pilot behaviour. The International Journal of Aviation Psychology, 17(2), s. 197–218.
Weber, R.N. (1995). Accomodating difference: Gender and cockpit design in military and civilian aviation. Transportation Research Record 1995, nr 1480, s. 51–56. Weber, R.N. (1997). Manufacturing gender in commercial and military cockpit design. Science, Technology and Human Values, Spring 1997.
www.vti.se vti@vti.se
VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings- anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.
VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.