Då observationerna inte är generaliserbara rekommenderas vidare forskning. Utifrån resultatet av observationerna kan en kvantitativ forskning utföras där frekvens av de ovan beskrivna fenomen studeras. Genom att göra detta kan ett större forskningsunderlag införskaffas och ett i högre grad generaliserbart resultat framarbetas.
Eventuellt skulle vidare observationsstudier genomföras med liknande metod som gjorts. Dessa skulle kunna kompletteras med intervjuer före och/eller efter transporten för att få djup i resultatet. Vårdpersonal skulle då kunna ge sin syn på transporten inför men även möjlighet att efter transporten kunna ge förklaringar och motiveringar till händelser och åtgärder. Även överrapporteringen hade kunnat studeras närmare genom exempelvis observationer av samtliga överrapporteringar från operation till den slutliga allmänna vårdavdelningen för att se om information eller hur mycket information som försvinner vid respektive rapportering.
Flera transporter under patientens vårdkedja hade kunnat studeras utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv för att få en större helhetsbild. Utifrån genomförda observationer finns liten möjlighet att uttala sig om konsekvenserna av en farlig patienttransport och därför kan samlad ny forskning bredda kunskapen inom området.
REFERENSER
Brokalaki, H. J., Brokalakis, J. D., Digenis, E., Baltopoulos, G., Anthopoulos, L. &
Karvountzis, G. (1996). Intrahospital transportation: monitoring and risk. Intensive and Critical Care Nursing, 12, ss. 183-186.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande – i teori och praxis. Stockholm:
Natur & Kultur.
Day, D. (2010). Keeping patients safe during intrahospital transport. Critical Care Nurse, 30(4), ss. 18-32.
Engerström, L. (2007). Transport av skadade. I Lennquist, S. (red.) Traumatologi.
Stockholm: Liber.
Eriksson, K. (1990). Hälsans idé. Stockholm: Norstedts Förlag AB.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Eriksson, T., Lindahl, B. & Bergbom, I. (2010). Visits in an intensive care unit - An observational hermeneutic study. Intensive and Critical Care Nursing, 26(1), ss. 51-57
Foster, S. & Manser, T. (2012). The effects of patient handoff characteristics on
subsequent care: a systematic review and areas for future research. Academic Medicine, 87(8), ss. 1105-1124.
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, ss. 105-112.
Haig, K. M., Sutton, S. & Whittington, J. (2006). SBAR: a shared mental model for improving communication between clinicians. Joint Commission Journal on Quality and Patient Safety, 32(3), ss. 167-175.
Holme, M. I. & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hsieh, H-F. & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches To Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, 15(9), ss. 1277-1288.
Huber, C. (2010). Safe Intrahospital Transport of Non-ICU Patients. The American Journal of Nursing, 110(11), ss. 66-69.
Häggström, M. (2012). Att organisera en trygg och sammanhållen vårdkedja mellan intensivvård och allmän vårdavdelning. Diss. Mittuniversitetet Sundsvall. Sundsvall:
Mittuniv.
International Council of Nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses.
http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf [2014-01-31]
Jarden, R. J. & Quirke, S. (2010). Improving safety and documentation in intrahospital transport: Development of an intrahospital transport tool for critically ill patients.
Intensive and Critical Care Nursing, 26, ss. 101-107.
Konkani, A., Oakley, B. & Bauld, T.J. (2012). Reducing Hospital Noise: A Review of Medical Device Alarm Management. Biomedical Instrumentation & Technology, nov/dec, ss. 478-487.
Korniewicz, D. M., Clark, T. & David, Y. (2008). A National Online Survey on the Effectiveness of Clinical Alarms. American Journal of Critical Care, 17(1), ss. 36-41.
Kue, R., Brown, P., Ness, C. & Scheulen, J. (2011). Adverse Clinical Events During Intrahospital Transport by a Specialized Team: A Preliminary Report. American Journal of Critical Care, 20(2), ss. 153-161.
Lindh, M. & Sahlqvist, L. (2012). Säker vård – Att förebygga skador och
felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.
Lindskog, B. I. (red.) (2006). Medicinsk terminologi. Vällingby: Nordstedts Akademiska Förlag.
Lindwall, L. & von Post, I. (2012). Perioperativ vård – att förena teori och praxis.
Lund: Studentlitteratur.
Martin, T. (2007). Transporting the critically ill patient. Surgery, 25(3), ss. 122-126.
McLenon, M. (2004). Use of a Specialized Transport Team for Intrahospital Transport of Critically Ill Patients. Dimensions of Critical Care Nursing, 23(5), ss. 225-229.
McSwain, E. N. & Frame, S. (2005). PHTLS, Basic and Advanced Prehospital Trauma Lift Support. Akron: Mosby Inc.
Mulhall, A. (2002). In the field: notes on observation in qualitative research. Journal of Advanced Nursing, 41(3), ss. 306-313.
Nationalencyklopedin. (2013a). Patient. http://www.ne.se/patient [2013-12-17]
Nationalencyklopedin. (2013b). Transport. http://www.ne.se/transport/330608 [2013-12-16]
Nationalencyklopedin. (2014a). Pre-. http://www.ne.se/lang/pre- [2014-01-20]
Nationalencyklopedin. (2014b). Intra-. http://www.ne.se/lang/intra- [2014-01-20]
Nationalencyklopedin. (2014c). Inter-. http://www.ne.se/lang/inter- [2014-01-20]
Nationalencyklopedin. (2014d). Post-. http://www.ne.se/lang/post- [2014-01-20]
Nightingale, F. (1969). Notes on nursing. New York: Dover.
Nilheim, L. & Leijonhufvud, M. (2013). Ansvaret när patienten skadas. I Ödegård, S.
(red.) Patientsäkerhet – Teori och praktik. Stockholm: Författarna och Liber AB.
Norsk anestesiologisk forening & Anestesisykepleiernes landsgruppe av NSF. (2010).
Norsk standard for anestesi.
http://www.alnsf.no/images/Alnsf/Standard_for_anestesi_20101.pdf [2014-03-25]
Nuckols, T. K. (2013). Reducing the Risks of Intrahospital Transport Among Critically Ill Patients. Critical Care Medicine, 41(8), ss. 2044-2045.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund:
Studentlitteratur.
Pesanka, D. A., Greenhouse, P. K., Rack, L. L., Delucia, G. A., Perret, R. W., Scholle, C. C., Johnson, M. S. & Janov, C. L. (2008). Ticket to Ride - Reducing Handoff Risk During Hospital Patient Transport. Journal of Nursing Care Quality, 24(2), ss. 109-115.
Riksföreningen för Anestesi och Intensivvård & Svensk Sjuksköterskeförening. (2012).
Kompetensbeskrivning. http://www.aniva.se/assets/komp-beskrivning--anestesi.pdf [2013-12-06]
Schwebel, C., Clec’h, C., Magne, S., Minet, C., Garrouste-Orgeas, M., Bonadona, A., Dumenil, A-S., Jamali, S., Kallel, H., Goldgran-Toledano, D., Marcotte, G., Azoulay, E., Darmon, M., Ruckly, S., Souweine, B. & Timsit, J-F. (2013). Safety of Intrahospital Transport in Ventilated Critically Ill Patients: A Multicenter Cohort Study. Critical Care Medicine, 41(8), ss. 1919-1928.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Siebig, S., Kuhls, S., Imhoff, M., Gather, U., Schölmerich, J. & Wrede, C. E. (2010).
Intensive care unit alarms - How many do we need? Society of Critical Care Medicine, 38(2), ss. 451-456.
Solet, D. J., Norvell, J. M., Rutan, G. H. & Frankel, R. M. (2005). Lost in translation:
Challenges and opportunities in physician - to - physician communication during patient handoffs. Academic Medicine. 80(12), ss. 1094-1099.
Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård. (2004). Perioperativt anestesiarbete.
http://sfai.se/files/Sid%2011-29.pdf [2014-01-20]
The Joint Commission. (2013). The Joint Commission Announces 2014 National Patient Safety Goal, 33(7), s. 1-4.
Valberg, B. T. (2011). Rapportering och övervakning efter anestesi. I Hovind, I. L.
(red.) Anestesiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistiskt-samhällsvetenskplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2014-01-22]
Voigt, L. P., Pastores, S. M., Raoof, N. D., Thaler H. T. & Halpern, N. A. (2009).
Review of A Large Clinical Series: Intrahospital Transport of Critically Ill Patients:
Outcomes, Timing, and Patterns. Journal of Intensive Care Medicine, 24(2), ss. 108-115.
WMA General Assembly. (2008). World medical association declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html [2014-01-31]
Ylikangas, C. (2012). Miljö- ett vårdvetenskapligt begrepp. I Wiklund Gustin, L. &
Bergbom, I. (red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.