Att leva i ett stort eller litet sammanhang, familj och flera generationer nära modern och hur det påverkar prenatal anknytning, är ett outforskat ämne. Likaså hur kulturella skillnader påverkar ur både ett nationellt och globalt perspektiv. Andra sociala aspekter och hur de påverkar prenatal anknytning, såsom stress, vardagsstress och framfarten av It-teknik (mobiltelefoner, surf-plattor och datorer). Vår studie tyder på att barnmorskorna kan påverka prenatal anknytning, men detta skulle behöva undersökas vidare.
30
7 Referenslista
*Akbarzadeh, M., Dokuhaki, A., Joker, A., Pishva, N. & Zare, N. (2016) Teaching attachment behaviors to pregnant women: a randomized controlled trial of effects on infant mental health from birth to the age of three months. Annals of Saudi
medicine 36(3), 175-83. doi: 10.5144/0256-4947.2016.175.
Alhusen, J.L. (2008) A Literature Update on Maternal-Fetal Attachment. Journal
of Obstetric Gynecological Neonatal Nursing, 37(3), 315–328.
doi:10.1111/j.1552-6909.2008.00241.x.
Altaweli, R & Roberts, J. (2010) Maternal-infant bonding: a concept analysis.
British Journal of Midwifery, 18(9), 552-559. doi:
10.12968/bjom.2010.18.9.78062.
Baghdari, N., Sahebzad, E.S., Kheirkhah, M. & Azmoude, E. (2016) The Effects of Pregnancy-Adaptation Training on Maternal-Fetal Attachment and Adaptation in Pregnant Women With a History of Baby Loss. Nursing and Midwifery Studies,
5(2) doi: 10.17795/nmsjournal28949.
Berg, M. & Premberg, Å. (2010) Att bli förälder. I Berg, M. & Lundgren, I (Red.),
Att stödja och stärka: Vårdande vid barnafödande. Lund:Studentlitteratur.
Bielawska-Batorowicz, E. & Siddiqui, A. (2008). A study of prenatal attachment with Swedish and Polish expectant mothers. Journal of Reproductive and Infant
Psychology, 36(4), 373-384. doi: 10.1080/02646830802426144.
Bowlby, J. (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. (2. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Bradford, B. & Maude, R. (2014). Fetal response to maternal hunger and satiation – novel finding from a qualitative descriptive study of maternal perception of fetal movements. BMC Pregnancy and Childbirth, 14(1), 228. doi: 10.1186/1471-2393- 14-288.
*Brandon, A.R., Pitts, S., Denton, W.H., Stringer C.A. & Evans H.M. (2009). A history of the theory of prenatal attachment. J Prenat Perinat Psychol Health,
23(4), 201-22. doi: 10.1080/14616734.2012.636659.
Broberg, A. (2006). Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga
relationer. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Brodén, M. (2004). Graviditetens möjligheter: en tid då relationer skapas och
31
*Chen, C-J., Chen, Y-C., Sung, H-C., Kuo, P-C. & Wang, C-H. (2011). Perinatal attachment in naturally pregnant and infertility-treated pregnant women in Taiwan.
Journal of Advanced Nursing, 67(10), 2200–2208. doi: 10.1111/j.1365-
2648.2011.05665.x.
Della Velova, A.M., Dabrassi, F. & Imbasciati, A. (2008). Assessing prenatal attachment in a sample of Italian women. Journal of Reproductive and Infant
Psychology, 26(2), 86-98. doi: 10.1080/02646830701805349.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing, 62(1), 107–115. doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x.
Figueiredo, B. & Costa, R. (2009) Mother’s stress, mood and emotional involvement with the infant: 3 months before and 3 months after childbirth.
Archives of Women's Mental Health, 12(3), 143-153. doi: 10.1007/s00737-009-
0059-4.
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2., [uppdaterade]
utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Gaudet, C. (2010). Pregnancy after perinatal loss: association of grief, anxiety and attachment. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 28(3), 240-251. doi: 10.1080/02646830903487342.
Golbasi, Z., Ucar, T. & Tugut, N. (2015). Validity and reliability of the Turkish version of the Maternal Antenatal Attachment Scale. Japan Journal of Nursing
Science, 12(2), 154–161. doi: 10.1111/jjns.12052.
Järtelius, A. (2016). Nationalencyklopedin, anknytning. Hämtad, 2016, 24 november, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/anknytning. *Kuo, P-C., Bowers, B., Chen, Y-C., Chen C-H., Tzeng, Y-L. & Lee, M-S. (2013). Maternal–foetal attachment during early pregnancy in Taiwanese women pregnant by in vitro fertilization. Journal of Advanced Nursing, 69(11), 2502–2513. doi: 10.1111/jan.12135.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Magee, S., Bublitz, M., Orazine, C., Brush, B., Salisbury, A., Niaura, R. & Stroud, L. (2014). The Relationship Between Maternal–Fetal Attachment and Cigarette
32
Smoking Over Pregnancy. Maternal Child Health Journal, 18(4), 1017-1022. doi: 10.1007/s10995-013-1330-x.
Malm, M.-C. (2016) Fetal movements in late pregnancy; Categorization, Self- assessment, and Prenatal attachment in relation to women´s experiences. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Uppsala).
McMahon, C., Camberis, A.L., Berry, S. & Gibson, F. (2016). Maternal mind- mindedness: relations with maternal-fetal attachment and stability in the first two years of life: findings from an Australian prospective study. Infant Mental Health
Journal. 37(1), 17-28. doi: 10.1002/imhj.21548.
Muller, M. E. (1993). Development of the Prenatal Attachment Inventory. Western
Journal of Nursing Research, 15(2), 199–215. doi:
10.1177/019394599301500205.
Nationalencyklopedin, prenatal. Hämtad 2016, 24 november, från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/prenatal.
*Nichols, M., Roux, G. & Harris, N. (2007). Primigravid and Multigravid Women: Prenatal Perspectives. Joumal of Perinatal Education, 16(2), 21-32. doi:
10.1624/105812407X192019.
*Nishikawa, M. & Sakakibara, H. (2013). Effect of nursing intervention program using abdominal palpation of Leopold's maneuvers on maternal-fetal attachment.
Reproductive Health. 10(12) doi: 10.1186/1742-4755-10-12.
*Pallant, J., Haines, H., Hildingsson, i., Cross, M. & Rubertsson, C. (2014). Psychometric evaluation and refinement of the Prenatal Attachment Inventory.
Journal of Reproductive and Infant Psychology, 32(2), 112-125. doi:
10.1080/02646838.2013.871627.
Raphael-Leff, J. (2012[2005]). Psychological processes of childbearing. (4. ed.) [London]: Anna Freud Centre.
Ross, E. (2012). Maternal-fetal attachment and engagement with antenatal advice.
British Journal of Midwifery, 20(8), 566-575. doi: 10.12968/bjom.2012.20.8.566.
Rubertsson, C., Pallant, J., Sydsjö, G., Haines, H. & Hildingsson, I. (2015). Maternal depressive symptoms have a negative impact on prenatal attachment – findings from a Swedish community sample. Journal of Reproductive and Infant
Psychology, 33(2), 153-164. doi: 10.1080/02646838.2014.992009.
Ryding, A.-L. (2014) Psykologiska aspekter på graviditet och förlossning. I Hagberg, H. (Red.) Obstetrik. Lund:Studentlittertur.
33
Schwartz-Barcott, D. & Kim, S. (1993). An Expansion and Elaboration of the hybrid model of concept development. I B.L. Rodgers & Knave (Red.) Concept
development in Nursing. Foundation, Techniques and Applications. Philadelphia:
W.B. Sanunders Company.
Segesten, K. (2012). Att göra en begreppsanalys. I Friberg, F. (red.) (2012). Dags
för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.)
Lund: Studentlitteratur.
*Siddiqui, A & Hägglöf, B. (2000). Does maternal prenatal attachment predict postnatal mother-infant interaction. Early Human Devolopment, 59(1), 13-25. doi: 10.1016/S0378-3782(00)00076-1.
Socialstyrelsen. (2006) Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Hämtad 2016, 23 november, från http://www.barnmorskeforbundet.se/wpcontent/ uploads/2015/04/KOMPETENSBESKRIVNING-for-Legitimerad-
BARNMORSKA-2006-Socialstyrelsen.pdf.
Troutman, B. & Momany, A. (2012). Use of selective serotonin reuptake inhibitors during pregnancy and disorganised infant–mother attachment. Journal of
Reproductive and Infant Psychology, 30(3), 261-277.
doi:10.1080/02646838.2012.717263.
Van den Bergh, B. & Simons, A. (2009). A review of scales to measure the
mother–foetus relationship. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 27(2), 114-126. doi: 10.1080/02646830802007480.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Walker, L.O. & Avant, K.C. (2011). Strategies for theory construction in nursing. (5. ed.) Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall.
White, O., McCorry, N. K., Scott-Heyes, G., Dempster, M. & Manderson, J. (2008). Maternal appraisals of risk, coping and prenatal attachment among women hospitalised with pregnancy complications. Journal of Reproductive and Infant
Psychology, 26(2), 74-85. doi: 10.1080/02646830801918455.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en
bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
34
8 Bilagor
8.1 Bilaga 1
Urvalsprocess av artiklar
Databas Sökord Antal
träffar Antal lästa abstrakt n= Antal artiklar använda i begreppsanalysen n=
Cinahl Prenatal attachment 55 22 3 PubMed Prenatal attachment 333 36 5
35
8.2 Bilaga 2
Magisteruppsats
Prenatal anknytning
Information om ett forskningsprojekt
Du tillfrågas härmed om deltagande i en studie om prenatal anknytning och dess betydelse. Förfrågan går ut till alla barnmorskor i xxx (de städer studien innefattar) och vi önskar att du deltar. Om du vill vara med i studien ber vi dig att ta kontakt med oss senast 2 december så vi kan boka in en tid för intervju. Intervjun beräknas ta max 40 minuter.
Deltagande i undersökningen är frivilligt och kan avbrytas när som helst utan närmare motivering. Alla svar kommer att behandlas konfidentiellt.
Intervjuplats kommer vi överens om vid kontakt, vi tar oss dit du önskar.
För att delta eller vid frågor kontakta oss eller vår handledare Mari-Cristin Malm.
Cajsa Eriksson Cathrine Sundberg
Barnmorskestudent Barnmorskestudent
Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna
Telefon: 073-9699940 Telefon: 070-6750767 E-post: h15cajer@du.se E-post: v06catsu@du.se
Mari-Cristin Malm Barnmorska, med.dr.
Högskolan Dalarna Telefon: 070-5788447
36
8.3 Bilaga 3
Intervjuguide
Vad innefattar begreppet prenatal anknytning för dig? Hur definierar du begreppet?
Hur skulle du beskriva du begreppet?
Vilka aspekter (mönster/tecken) bedömer du prenatal anknytning utifrån? Dela begreppet, förklara prenatal (förutsättningar), förklara anknytning. I vilka sammanhang använder du begreppet?
Vilka förutsättningar (hos kvinnan) finns för prenatal anknytning? Finns det något i kvinnans historia/bakgrund som kan påverka? Vad påverkar den prenatala anknytningen?
Vad påverkas av den prenatala anknytningen?
När du talar med kollegor, hur använder du begreppet då?
Finns det något du som barnmorska kan göra för att förstärka prenatal anknytning hos mödrar?
Brukar du aktivt ta upp med mödrarna kring prenatal anknytning endera i de enskilda mötena eller på föräldrautbildningen?
FÖLJDFRÅGOR! Kan du utveckla?
Kan du beskriva ytterligare? Uppfattar jag det rätt att....?
37
8.4 Bilaga 4
Frågeformulär
Vilket år blev du färdig barnmorska?
Hur många år har du arbetat som barnmorska inom mödrahälsovården?
Hur gammal är du?
Arbetar du heltid eller deltid?
38
8.5 Bilaga 5
Sammanställning av valda artiklar till resultatet
Författare Land/ Titel Design/
Antal
deltagare Kvalitet
År Metod
Akbarzadeh, M., Dokuhaki, A., Joker, A., Pishva, N. & Zare, N.
Iran/ 2016
Teaching attachment behaviors to pregnant women: a
randomized controlled trial of effects om infant mental health from birth to the age of three months. Kvantitativ/ Randomiserad kontrollerad studie 198 26 Brandon, A.R., Pitts, S., Denton, W.H., Stringer C.A. & Evans H.M.
USA/ 2009
A history of the theory of prenatal attachment. Systematisk litteraturstudie 0 - Chen, C-J., Chen, Y-C., Sung, H-C., Kuo, P-C. & Wang, C-H. Taiwan/2011 Perinatal attachment in naturally pregnant and infertility-treated pregnant women in Taiwan. Kvantitativ/ Servey- undersökning 125 21 Kuo, P-C., Bowers, B., Chen, Y-C., Chen C-H., Tzeng, Y-L. &
Lee, M-S. Taiwan/2013
Maternal–foetal attachment during early pregnancy in Taiwanese women pregnant by in vitro fertilization. Kvantitativ/ Longitudinell 160 22 Nichols, M., Roux, G. & Harris, N. USA/ 2007
Primigravid and Multigravid Women: Prenatal Perspectives.
Kvantitativ/ deskriptiv longitudinell 100 22 Nishikawa, M. & Sakakibara, H. Japan/ 2013
Effect of nursing intervention program using abdominal palpation of Leopold's maneuvers on maternal-fetal attachment. Kvantitativ/ longitudinell 227 23 Pallant, J., Haines, H., Hildingsson, i., Cross, M. & Rubertsson, C. Sverige/ 2014
Psychometric evaluation and refinement of the Prenatal Attachment Inventory. Kvantitativ/ longitudinell kohortstudie 775 21 Siddiqui, A & Hägglöf, B. Sverige/ 2000
Does maternal attachment predict postnatal mother-infant interaction.
Kvantitativ/
longitudinell 100 25
39
8.6 Bilaga 6
Granskningsmall kvantitativa studier
Fråga Ja Nej
1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll? 3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? 5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterierna beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta?
12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven? 15. Är populationen relevant för studiens syfte?
16. Anges bortfallets storlek?
17. Kan bortfallet accepteras?
18. Anges var studien genomfördes?
19. Anges när studien genomfördes? 20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat? 23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar? 25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 26. Diskuterar författarna studiens interna validitet? 27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter? 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Summa:
Maxpoäng: 29 Erhållen poäng:
Kvalitet: låg medel hög
Mallen är en modifierad version av Willman, A., Stoltz, B & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008)
40
8.7 Bilaga 7
Kategorisering
Subkategorier Generella kategorier Huvudkategori Fosterrörelser Fosterrörelser
Kontakt
Samspel Interaktion
Spontant dela med sig
Berätta på fråga Dela med sig Fantisera Fantisera Egen uppväxt
Socialt
Kulturella skillnader
Oro/rädsla Känslor Prenatal anknytning
Vara gravid Hälsa Graviditet Paritet När startar PA Processen Tidsspann Används begreppet
Arbeta med PA Användningsområde Differentiering
Barnönskan
Psykisk instabilitet Förutsättningar Försämrad anknytning
41
8.8 Bilaga 8
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som
involverar människor
Fastställd av Forskningsetiska nämnden 2008-08-11 Projekttitel: Prenatal anknytning, en begreppsanalys Student/studenter: Cathrine Sundberg och Cajsa Eriksson Handledare: Mari-Cristin Malm
Ja Tveksamt Nej 1. Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas, d.v.s.
innehåller studien t.ex. barn, personer med nedsatt kognitiv förmåga, personer med psykiska funktionshinder samt personer i beroendeställning i förhållande till den som utför studien (ex. på personer i beroendeställning är patienter och studerande)?
X
2. Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
X
3. Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på forskningspersonerna?
X
4. Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt (t.ex. väcka traumatiska minnen till liv)?
X
5. Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov)?
X
6. Avser du att behandla känsliga personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
Med känsliga personuppgifter avses, enligt
Personuppgiftslagen, uppgifter som berör hälsa eller sexualliv, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse samt medlemskap i fackförening.
X
7. Avser du att behandla personuppgifter som avser lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa
frihetsberövanden, och som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?