• No results found

Denna studie har undersökt viken strategi professionella idrottare kan överväga att använda i sin marknadsföring mot sina fans på sociala medier. På grund av

begränsningar i tid och resurser har den dock endast inriktats på att undersöka den största användargruppen på sociala medier, nämligen ungdomar mellan 16 och 25 år. Data saknas därför gällande andra åldersgrupper och framtida studier bör därför undersöka om det skiljer sig något mellan olika åldersgrupper gällande genom vilka kanaler och vilket innehåll följarna föredrar att motta kommunikation från professionella idrottare de följer på sociala medier.

Ett annat relaterat område att bygga vidare på är hur fansen interagerar med de idrottare de följer och vad idrottaren kan göra för att öka denna interaktionen. Något som borde vara relevant för idrottare och managers att veta då studier visat att desto mer fansen interagerar med det innehåll idrottare publicerar på sociala medier desto starkare växer sig idrottarens personliga varumärke (Geurin-Eagleman and Burch, 2015).

Området visade sig vara mer komplext än vad som förutsattes med fler olika parter med starka intressen i hur den professionella idrottarens kommunikation på sociala medier bör gå till och vad som kommuniceras. Vidare forskning skulle därför behövas för att kunna dra slutsatser om hur dessa olika intressen påverkar varandra samt hur de olika parterna undviker att hamna i intressekonflikter med varandra.

52

Referenser

Aaker, D. A. (1991) Managing Brand Equity, The Free Press, New York.

Arai, A. Jae Ko, Y.& Kaplanidou, K. (2013). Athlete brand image: scale

development and model test. European Sport Management Quarterly, Vol. 13, No. 4, pp.383-403

Arai, A. Jae Ko, Y.& Ross, S. (2014). Branding athletes: Exploration and conceptualization of athlete brand image. Sport Management Review. Vol. 17, pp.97–106

Bengtsson, K. & Stroji, E. (2010). Sociala medier: Att mäta

marknadsföringseffekter. (Magisteruppsats, Högskolan i Borås, Institutionen för Data-och affärsvetenskap).

Biswas, A., & Sherrell, D. L. (1993). The influence of product knowledge and brand name on

internal price standards and confidence. Psychology & Marketing, 10(1), 31_46.

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?: om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (3., [omarb.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Blomqvist, R., Dahl, J. & Haeger, T., (2004). Relationsmarknadsföring. 3: e uppl. Göteborg: IHM Publishing.

Bolton, R.N., Day G.S, Deighton J., Narayandas D., Gummesson E., Hunt S.D, Prahalad C.K., Rust R.T. & Shugan S.M. (2004). Invited Commentaries on

“Evolving to a New Dominant Logic for Marketing”, Journal of Marketing, 68(1): 18–27.

53 Boyd, D.M. &Ellison, N.B. (2007). ”Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship”. Journal of computer-mediated communication. Volume 13, Issue 1, Pages 210–230

Braunstein, J., & Zhang, J. (2005). Dimensions of athletic star power associated with Generation Y sports consumption. International Journal of Sports Marketing & Sponsorship, 6, 242_267.

Cordiner, R. (2001). Sport wakes up to the value of brands. Sports Marketing (14608359), 75, 13.

Dion, K, Berscheid, E, & Walster, E. (1972). What is beautiful is good. Journal of Personality and Social Psychology.Vol. 24, No. 3, pp. 285-290

Egan, J., (2004). Relationship Marketing. Prentice Hall.

Ekengren, A.M. & Hinnfors, J. (2012). Uppsatshandbok: Hur du lyckas med din uppsats. Lund: Studentlitteratur. Andra upplagan.

Ekström, M., & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2007).

Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik

Fischer, T. (2009). ”ROI in social media: A look at the arguments” Journal of Database Marketing & Customer Strategy Management, 16, 189 – 195.

Garcia, C. (2011), “Real Madrid football club: applying a

relationship-management model to a sport organization in Spain”, International Journal of Sport Communication, Vol. 4 No. 3, pp. 284-299.

54 Geurin-Eagleman, A. N., and L. M. Burch. (2015). “Communicating via

photographs: A gendered analysis of Olympic athletes’ visual self-presentation on Instagram.” Sport Management Review

19 (2): 133–145.

Green, M.R., (2016),"The impact of social networks in the development of a personal sports brand", Sport, Business and Management: An International Journal, Vol. 6 Iss 3 pp. 274 – 294

Grönroos, C. (1997). Keynote paper From marketing mix to relationship

marketing: towards a paradigm shift in marketing. Management Decision, 35(4), 322-339. doi:10.1108/00251749710169729

Gummesson, Evert., (2002). Relationsmarknadsföring: Från 4P till 30R. Upplaga 3:1. Liber Ekonomi, Kristianstad.

Internetstiftelsen i Sverige, (2015). Svenskarna och internet.

Keller, K.L. (1993) ‘Conceptualizing, measuring, and managing customer-based brand equity’, Journal of Marketing, Vol. 57, No. 1, pp.1–22.

Keller, K.L. (2008). Strategic brand management: Building, measuring and managing brand equity. New Jersey: Prentice Hall.

Kotler, P. & Keller, K.L. (2012). Marketing management. (14. ed., Global ed,). Harlow: Pearson Education.

Lin, W. & Van Ryzin, G. G., (2012), Web and Mail Surveys: An Experimental Comparison of Methods for Nonprofit Research. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, vol. 41, nr. 6 s. 1014-1028

55 Liu. M.T., Huang. J., & Minghua. Y. (2007). Relations among attractiveness of endorsers, match-up, and purchase intention in sport marketing in China. Journal of Consumer Marketing. Vol. 24, No. 6, pp 358-365

McCarthy, J., Rowley, J., Ashworth, C.J. and Pioch, E. (2014), “Managing brand presence through social media: the case of UK football clubs”, Internet Research, Vol. 24 No. 2, pp. 181-204.

Melin, F. (1997). Varumärket som strategiskt konkurrensmedel- Om konsten att bygga upp starka varumärken. Lund: Lund University Press.

Melin, F. (1999). Varumärkesstrategi - Om konsten att utveckla starka varumärken. Malmö: Liber Ekonomi

Ohanian, R. (1990). Construction and validation of a scale to measure celebrity endorsers’ perceived expertise, trustworthiness, and attractiveness. Journal of Advertising, 19(3), 39_52.

O’Reilly, N. & Braedley, L.A. (2008) ‘Celebrity athletes and athletic clothing design: branding female tennis players’, International Journal of Sport Management and Marketing, Vol. 13,Nos. 1/2, pp.119–139.

Parmentier, M-A. & Fischer, E. (2012) ‘How athletes build their brands’, Int. J. Sport Management and Marketing, Vol. 11, Nos. 1/2, pp.106–124.

Shank, M. (1999). Sports marketing: A strategic perspective (2nd ed.). New Jersey: Prentice Hall.

Parris, D.L., Troilo, M.L., Bouchet, A. & Wetly Peachey, J. ” Action sports athletes as entrepreneurs: Female professional wakeboarders, sponsorship, and branding”. Sport Management Review 17 (2014) pp.530–545

Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

56 Staskeviciute-Butiene, I., Bradauskiene, K. & Crespo-Hervas, J. (2014) ‘Athlete’s personal brand as a success for start-up’, Transformations in Business and

Economics, Vol. 13, No. 2A, pp. 525-540.

Suh, Y.I., Lim, C, Kwak, D.H. and Pedersen, P.M. (2010), “Examining the

psychological factors associated with involvement in fantasy sports: an analysis of participants’ motivations and constraints”, International Journal of Sport

Management, Recreation, and Tourism, Vol. 5 No. 1, pp. 1-28.

Thomson, M. (2006) ‘Human brands: investigating antecedents to consumers’ strong attachments to celebrities’, Journal of Marketing, July, Vol. 70, No. 3, pp.104–119.

Trost, J., (2012), Enkätboken, 4:e uppl., Studentlitteratur AB, Lund.

Vetenskapsrådet. (1990), Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Stockholm

Whitson, D. (1998) ‘Circuits of promotion: media, marketing and the globalization of sport’, in Wenner, L. (Ed.): Mediasport, pp.72–84, London, Storbritannien

Williams, J. and Chinn, S.J. (2010), “Meeting relationship-marketing goals through social media: a conceptual model for sport marketers’ relationship-marketing process”, International Journal of Sport Communication, Vol. 3 No. 4, pp. 422-437.

Witkemper, C,. Lim, C.H., Waldburger, A. (2012). Social Media and Sports Marketing: Examining the Motivations and Constraints of Twitter Users. Sport Marketing Quarterly, Vol. 21, No. 3, pp.170-183.

57 Wänke, M., Bless, H., & Schwarz, N. (1998). Context effects in product line extensions: Context is not destiny. Journal of Consumer Psychology. 7(4), pp. 299–322.

Yoon, J,. Smith, C,. Kim, A.C.H,. Clavio, G,. Witkemper, C,. & Pederson, P.M. (2014). Gender effects on Twitter consumption: Differences in motivation and constraints. Journal of Multidiciplinary Research, 6(3), 25-37.

Zmuda, N. (2012). The social-media strategy for Olympic athletes Better safe than sorry. Advertising Age,Vol. 83 Issue 28, p2-3. 2p.

58

Bilaga 1

Professionella idrottares kommunikation via sociala

Related documents