Förslag på vidare forskning skulle kunna handla om hur speciallärare och specialpedago-
ger möter barn med språkstörning och jämföra de olika yrkesgruppernas uppfattningar. Mer forskning om komorbiditet eller samsjuklighet med andra diagnoser skulle också be- hövas eftersom språkstörning sällan förekommer ensam som funktionsnedsättning. Det skulle även vara intressant att veta mer om hur vuxna med språkstörning påverkas av sin funktionsnedsättning, hur flerspråkiga barn med språkstörning kan upptäckas, diagnostise- ras och ges rätt interventioner på ett tidigt stadium och hur samarbetet mellan skola och logoped skulle kunna utvecklas.
37
Referenser
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk Forskning i
Sverige, 12(2), 84–95.
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3. Om lärares möten och hin-
der. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig: 2019-04-15.
http://hdl.handle.net/2077/25658
Aspelin, J. (2013). Var är relationell specialpedagogik? I J. Aspelin (Red.), Relationell spe-
cialpedagogik: i teori och praktik (s. 179–189). Kristianstad: Kristianstad University Press.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i för-
skola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Carlberg Eriksson, E. (2016). Språkstörning - en pedagogisk utmaning. Stockholm: Speci- alpedagogiska skolmyndigheten.
Carlson Törnqvist, M., Thulin, S., Segnestam, Y., & Horowitz, L. (2009). Adult People with Language Impairment and Their Life Situation. Communication Disorders Quarterly, 30(4), 237–254.
Casalini, C., Brizzolara, D., Chilosi, A., Cipriani, P., Marcolini, S., Pecini, C., & Burani, C. (2007). Non-Word Repetition in Children with Specific Language Impairment: A Deficit in Phonological Working Memory or in Long-Term Verbal Knowledge? Cortex, 43(6), 769– 776.
Conti‐Ramsden, G., Durkin, K., Toseeb, U., Botting, N., & Pickles, A. (2018). Education and employment outcomes of young adults with a history of developmental language disorder. International Journal of Language & Communication Disorders, 53(2), 237–255. Cox Eriksson, C. (2014). Children’s Vocabulary Development: The role of parental input,
vocabulary composition and early communicative skills. Stockholm: Stockholms universi-
tet. Tillgänglig: 2019-04-15. http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:779385/FULL- TEXT01.pdf
Craig, M., & Trauner, D. (2018). Comparison of Spontaneously Elicited Language Patterns in Specific Language Impairment and High-Functioning Autism. Pediatric Neurology, 79(2), 53–58.
Creswell, J. W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five ap-
proaches. (3rd ed.). Thousand Oaks: SAGE Publications.
Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 162–174). Stockholm: Liber.
Dockrell, J. E., & Lindsay, G. (2001). Children with Specific Speech and Language Difficul- ties - The Teacher´s Perspective. Oxford Review of Education, 27(3), 369–394.
38
Emanuelsson, I., Persson, B., & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedago-
giska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 16–41). Stockholm: Liber.
Gillberg, C. (2018). ESSENCE. Om ADHD, autism och andra utvecklingsavvikelser. Stock- holm: Natur & Kultur.
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och
speciallärares perspektiv.Luleå: Luleå tekniska universitet. Tillgänglig: 2019-04-15.
http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:991073/FULLTEXT01.pdf
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., & Nilholm, C. (2015). Speciella
Yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie.
(Forskningsrapport, 2015:13) Karlstad: Karlstad University Studies. Tillgäng- lig:http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pdf
Hammar Chiriac, E., & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer: teori och praktik. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Holmström, K. (2015). Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språk-
störning. Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund: Lunds universitet. Tillgänglig: 2019-
04-15. https://portal.research.lu.se/portal/files/3708621/8167059.pdf
Håkansson, G. (2017). Språkstörning – med utgångspunkt i grammatiska utvecklingssta- dier. Logopeden - Norsk tidsskrift for logopedi, 63(2), 22–28.
Håkansson, G., & Hansson, K. (2007). Grammatiska problem hos barn med språkstörning. I U. Nettelbladt & E-K. Salameh (Red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1-
Fonologi, grammatik, lexikon (s. 171–198). Lund: Studentlitteratur.
Johnson, C., Beitchman, J., & Brownlie, E. (2010). Twenty-Year Follow-Up of Children with and without Speech-Language Impairments: Family, Educational, Occupational, and
Quality of Life Outcomes. American Journal of Speech-Language Pathology, 19(1), 51–65. Kalnak, N. (2014). Family historic, clinic marker and reading skills in children with specific
language impairment. Stockholm: Karolinska Institutet. Tillgänglig: 2019-04-15.
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/42166/The- sis_Nelli_Kalnak.pdf?sequence=5
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning: lärares uppfattningar om lektionsplanering
och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Malmö: Malmö högskola. Till-
gänglig: 2019-04-15. http://muep.mau.se/bit-
stream/handle/2043/23228/2043_23228%20Kotte%20muep.pdf;jsess- ionid=8860275DE80E6566227C76178BFA0E17?sequence=2
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Lund: Stu- dentlitteratur.
39
Levlin, M. (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår: en
undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3. Umeå: Umeå universitet. Tillgänglig: 2019-04-
15. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:763839/FULLTEXT01.pdf
Lindsay, G., Dockrell, J., Letchford, B., & Mackie, C. (2002). Self Esteem of Children with Specific Speech and Language Difficulties. Child Language Teaching and Therapy,
18(2),125–143.
Marshall, J., Ralph, S., & Palmer, S. (2002). ´I wasn´t trained to work with them’:
mainstream teachers’ attitudes to children with speech and language difficulties. Internat-
ional Journal of Inclusive Education, 6(3), 199–215.
Nettelbladt, U. (2007). Språkstörning hos barn ur ett historiskt perspektiv. I U. Nettelbladt, & E-K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1-Fonologi,
grammatik, lexikon (s. 35–55). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U., & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I U. Nettelbladt, & E-K. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1-Fonologi, grammatik,
lexikon (s. 13–32). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U., & Salameh, E-K. (Red.). (2013). Språkutveckling och språkstörning hos
barn. Del 2 - Pragmatik - teorier, utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur AB.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedago-
gisk Forskning I Sverige, 10(2), 124–138.
Nilsson, I. (2006). Grundskollärares tankar om kompetensutveckling. Pedagogiska institut- ionen. Lund: Lunds universitet. Tillgänglig: 2019-04-15. http://lup.lub.lu.se/se-
arch/ws/files/5859698/1883050.pdf
Rice, M. L. (2016). Children with Specific Language Impairment and Their Families: A Fu- tureView of Nature Plus Nurture and New Technologies for Comprehensive Language In- tervention Strategies. Thieme Medical Publishers, 37(4). 310–318.
Sadler, J. (2005). Knowledge, attitudes and beliefs of the mainstream teachers of children with a preschool diagnosis of speech/language impairment. Child Language Teaching and
Therapy, 21(2). 147-163.
Sjöberg, M. (2014). Ibland låtsas jag att jag förstår: en bok om elever med språkstörning. Stockholm: Afasiförbundet i Sverige och Riksförbundet DHB.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: revi- derad 2018. (5 uppl.) Stockholm: Skolverket.
Spanoudis, G. (2016). Theory of mind and specific language impairment in school-age children. Journal of Communication Disorders, 61, 83–96.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). Att arbeta med språkstörning i förskola och
skola. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
40
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie
med utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig: 2019-
04-15. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01.pdf
Tollerfield, I. (2003). The process of collaboration within a special school setting: An explo- ration of the ways in which skills and knowledge are shared and barriers are overcome when a teacher and speech and language therapist collaborate. Child Language Teaching
and Therapy, 19(1), 67–84.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskap-
lig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
41