Då det endast finns forskning på en liten skala om hur barn lär naturvetenskap kan det vara av vikt att forska vidare inom området eftersom det kan ses som ett svårt ämne där förskolans anställda kan behöva tips och idéer att utgå från. Samhället lägger dessutom stor vikt vid naturvetenskap och att det ska utvecklas ett intresse för ämnet redan i förskolan, vilket gör forskningen kring barns naturvetenskapliga lärande än mer betydelsefull. Vi tror även att det utöver forskning kring lek och lärande kan vara signifikant att forska mer om begreppet lekfullt lärande för att få ytterligare kunskap om vad detta innebär. Begreppet förekommer i både politiska debatter och presentationer av förskolor, men vad innebär det för barns lärande? Under vår studie har vi kommit fram till att ett lekfullt lärande och naturvetenskap består av liknande aspekter. Till exempel beskrevs båda fenomenen som ett förhållningssätt och ett undersökande arbetssätt. Vi upplever därmed att det borde forskas mer om ett lekfullt lärande inom naturvetenskap av den anledningen att det kan bidra till en mer positiv syn på naturvetenskap samt att i och med det utveckla ett större intresse för ämnet.
39
Referenser
Bjørndal, Cato R.P. (2005): Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Celsing, Christina (2003-06-04): Lekfullt lärande skapar nya naturvetare. Nyheter från universitet. Karlstad: Karlstads universitet. http://www.kau.se/ar-student/aktuellt/nyheter- fran-universitetet/2131 [Hämtad:2014-05-17].
Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina (2009): Fenomenografi. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert, red: Handbok i kvalitativ analys s 122-135. Stockholm: Liber. Ekstig, Börje (2002): Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Lund: Studentlitteratur. Elfström, Ingela; Nilsson, Bodil; Sterner, Lillemor & Wehner-Godée, Christina (2008): Barn
och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Elm Fristorp, Annika (2012): Design för lärande – Barns meningsskapande i
naturvetenskap. Stockholm: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, 11.
Fangen, Katrine (2005): Deltagande observation. Malmö: Liber ekonomi.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009): Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert, red: Handbok i kvalitativ analys s 216-235. Stockholm: Liber.
Harlen, Wynne (1996): Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Liber.
Harvard, Åsa (2004): Lek, lärande och motorik. Delrapport till”The Learning Brain, the Learning Individual, the Learning Organisation. Lund: Lund University Cognitive Studies. http://www.lucs.lu.se/LUCS/115/LUCS.115.pdf [Hämtad:2014-05-17].
Hermansson, Carina & Jennfors, Elisabeth (2013): Hur bokstaven V kan springa, och blir en skog. I Pramling Samuelsson, Ingrid & Tallberg Broman, Ingegerd, red: Barndom, lärande och ämnesdidaktik s 119-128. Lund: Studentlitteratur.
Ideland, Malin & Malmberg, Claes (2010): Plantskola för naturvetenskap och hållbar
utveckling, I Riddersporre, Bim & Persson, Sven, red: Utbildningsvetenskap för nybörjare, s. 139- 155. Stockholm: Natur och kultur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2006): Lek och läroplan: möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Göteborg studies in educational sciences 249, Acta Universitatis Gothoburgensis.
Jonsson, Agneta & Thulin, Susanne (2013): Att göra bruk av barns perspektiv. I Pramling Samuelsson, Ingrid & Tallberg Broman, Ingegerd, red: Barndom, lärande och
ämnesdidaktik s 43-58. Lund: Studentlitteratur.
Kjellander, Malin (2014-01-09): Pedagogiskt centrum – för de kommunala förskolorna i Skarpnäck. Stockholm: Pedagog Stockholm.
http://www.pedagogstockholm.se/forskola/pedagogiskt-centrum-i-skarpnack/ [Hämtad:2014-05-17].
Klaar, Susanne (2013): Naturorienterad utbildning i förskolan. Pragmatiska undersökningar av meningsskapandets individuella, sociala och kulturella dimensioner. Örebro: Örebro Studies in Education 37, Örebro Studies in Educational Sciences with an Emphasis on Didactics 5.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan (1986): Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lpfö98/10, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Stockholm: Skolverket.
40 Lindahl, Marita (2002): Vårda – Vägleda – Lära. Effektstudie av ett interventionsprogram för
pedagogers lärande i förskolemiljön. Göteborg: Göteborg studies in educational sciences 178, ACTA Universitatis Gothoburgensis.
Nylander, Christer (2008-03-28): Hallgrens förslag fick aldrig effekt. Lärarnas tidning. http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2008/03/28/hallengrens-forslag-fick-aldrig- effekt [Hämtad:2014-05-17].
Pramling, Ingrid (1994): Kunnandets grunder. Prövning av en fenomenografisk ansats till att utveckla barns sätt att uppfatta sin omvärld. Göteborg: Göteborg studies in educational sciences 94, ACTA Universitatis Gothoburgensis.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Tallberg Broman, Ingegerd (2013): Introduktion. I Pramling Samuelsson, Ingrid & Tallberg Broman, Ingegerd, red: Barndom, lärande och
ämnesdidaktik s 23-41. Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008): Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber. Sandberg, Anette (2002): Vuxnas lekvärld. En studie om vuxnas erfarenheter av lek.
Göteborg: Göteborg studies in educational sciences 189, ACTA Universitatis Gothoburgensis.
Svenska ordboken (1999). Göteborg: Språkdata och Norstedts ordbok
Thulin, Susanne (2011): Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet.
Utbildningsvetenskapliga fakulteten, ACTA Gothenburg Studies in Educational Science 309.
Utbildningsdepartementet (2010): Förskola i utveckling: bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humantistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tryck: Elanders Gotab.
Vetenskapsrådet (2011): God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie, 1:2011.
Wessman, Katarina red. (2014-04-14): Tryggt och lekfullt lärande. För livet. Uppsala: Vård och bildning. http://vardochbildning.uppsala.se/sv/Utbildning/Forskola/ [Hämtad:2014-05- 17].
Bilaga 1:
Intervjufrågor
1. Vad tycker du innefattar naturvetenskap i förskolan?
2. Vad anser du är ett lekfullt lärande inom naturvetenskap i förskolan?
Upplever du någon skillnad på lärande och ett lekfullt lärande?
Hur ser du på meningsskapande i relation till ett lekfullt lärande inom naturvetenskap?
Har du någon erfarenhet av att ett lekfullt lärande skulle kunna påverka barns meningsskapande inom naturvetenskap?
Hur tror du att ett lekfullt lärande kan uppfattas av barn?
3. Anser du att det är viktigt att tillämpa ett lekfullt lärande i verksamheten och i så fall varför?
Hur arbetar ni för att skapa ett lekfullt lärande i naturvetenskapliga sammanhang för barn?
4. Naturvetenskap har historiskt betraktats som ett svårt och faktabaserat ämne, finns det något som du tycker är viktigt att tänka på när naturvetenskap lärs ut till barn i
förskolan?
Hur ser du på naturvetenskap?
Tror du att ett lekfullt lärande inom naturvetenskap kan ha någon betydelse för barns lärande i det långa loppet, om man börjar redan i förskolan?
5. Naturvetenskap har fått en större plats i den senaste läroplanen Lpfö 98 reviderad 2010. I och med att den infördes är vi nyfikna på om ni har fått någon utbildning eller fortbildning angående naturvetenskapligt arbete med barn?
Har din syn på naturvetenskap förändrats i och med att ämnet har fått en större plats i läroplanen? (Samt även fråga om den ändrats efter ev.
Bilaga 2:
Intervjuinformation
Tack för att du vill delta i vår intervju!
Vi, Linn Söderberg och Ellinor Wångstedt läser vår sjätte termin på förskollärarprogrammet på Örebro Universitet. För tillfället skriver vi en c-uppsats i kursen ”Förskolepedagogik V”, ”självständigt arbete 15hp” där vi önskar att genomföra en intervju med en förskollärare i max 30 minuter. Deltagandet är frivilligt och du kan avbryta intervjun när du vill. En av oss
kommer att genomföra intervjun och den andra kommer att närvara och föra anteckningar. Intervjun bör ske ostört. Med hjälp av en diktafon kommer intervjuerna att spelas in. Efter avslutad intervju kommer ljudfilen att transkriberas och användas som underlag för resultat i uppsatsen. I resultatet kan citat från intervjun förekomma men inget transkriberat material medföljer som bilagor. Endast vi kommer att ha tillgång till materialet och det kommer att förstöras när uppsatsen är färdig. Anonymitet, konfidentialitet samt sekretess vidtas gällande allt som rör intervjun som exempelvis intervjupersonen samt intervjumaterialet. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur ett lekfullt lärande kan komma till uttryck i
naturvetenskapliga sammanhang i förskolan. Intervjufrågorna kommer att handla om hur du som förskollärare kan uppfatta vad ett naturvetenskapligt lekfullt lärande för barn kan innebära samt hur förskollärare säger sig skapa ett sådant.
Vi intygar härmed att anonymitet, konfidentialitet samt sekretess följs:
………
Linn Söderberg
………
Ellinor Wångstedt
Jag godkänner härmed min medverkan, samt intygar att jag tagit del av informationen kring etiska aspekter såsom exempelvis anonymitet och frivilligt deltagande.
………
Tack på förhand! Vi ser fram emot intervjun!
Med vänliga hälsningar/ Linn Söderberg och Ellinor Wångstedt
Våra kontaktuppgifter
Mejl: exempel@mail.com
Telefon: 070- XXXXXXX