Inga ansatser görs till att kunna generalisera resultatet till andra studenter i en annan kontext. Teorin om att studenternas upplevelse av
meningsfullhet/tillämpbarhet är av avgörande betydelse för motivationen till att fullfölja utbildningen kan å andra sidan vara tillämpbar kunskap för ansvariga för programmet. Att studenterna upplever få möjligheter att själva påverka utbildningen innehåll gällande förekomst av praktiska tillämpningsmoment och verklighetsanknytning kan också vara användbart att ta fasta på. Studiens
resultat erbjuder därigenom värdefull information som skulle kunna ligga till grund för vidare forskning kring hur studenterna upplever
meningsfullheten/tillämpbarheten och dess konsekvenser för motivationen. En sådan studie skulle förslagsvis omfatta fler studenter och först då kunna ligga till grund för förändringar inom programmet. Hur kan utbildningen initialt möta studenternas förväntningar och nyfikenhet så att motivationen stärks? Hur kan utbildningen vidare under utbildningens gång tillgodose studenternas behov av att se tillämpningsområden för de teoretiska studierna? Och hur kan
utbildningen bidra till att studenterna upplever studierna som tillräckligt relevanta för ett framtida arbete och således tillräckligt meningsfulla för att slutföra utbildningen?
Referenser
Aittola, T. (1995). Recent changes in student life and study process. Journal of
educational research, 39, 37-49.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (1998). Tolkning och reflektion. Lund: Studentlitteratur.
Ames, C. (1992). Classrooms: goals, structures, and student motivation. Journal
of educational psychology, 84, 261-271.
Amirkhan, J. H. (1998). Attributions as predictors of coping and distress.
Personality and social psychology, 24, 1006-1018.
Anthony, G. (2000). Factors influencing first-year students´ success in
mathematics. International journal of mathematical education in
science and technology, 31, nr 1, 3-14.
Aspinwall, L. G., & Taylor, S. E. (1992). Modelling cognitive adaption: a
longitudinal investigation of the impact of individual differences and coping on college adjustment and performance. Journal of
personality and social psychology, 63, 989-1003.
Bay, D., & Daniel, H. (2003). The theory of trying and goal – directed behavior: The effect of moving up the hierarchy of goals. Psychology and
marketing, 20, nr 8, 669-684.
Bogler, R., & Somech, A. (2002). Motives to study and socialization tactics among university students. The journal of social psychology, 142, nr
2, 233-248.
Borg, W. R., & Gall, M. G. (1989). Educational research. An introduction. New York: Longman.
Burell, G. (2000). Kan man förändra sitt stressbeteende? I G. Leander (red.),
Källa 52: Jäktad, pressad – utbränd? Forskare diskuterar strategier mot skadlig stress (s. 10-25). Stockholm: Forskningsrådsnämnden.
Drew, S. (2001). Student perceptions of what helps them learn and develop in higher education. Teaching in higher education, 6, nr 3, 309-331.
Dweck, C. S., & Leggett, E. L. (1988). A social cognitive approach to motivation and personality. Psychological review, 95, 256-273. Edvardsson Stiwne, E., Rosander, M., Stiwne, D., & Karlsson, A. (2002).
Critical success factors in higher education- the first year. Paper
presented at the ECER conference in Lisbon September 11-14 in the network ”Research in higher education”.
Endler, N. S., & Parker, J. D. A. (1990). The multidimensional assessment of coping: A critical evaluation. Journal of personality and social
psychology, 58, 844-854.
Folkman, S., & Lazarus, R. S. (1991). Coping and emotion. A. Monat & R. S. Lazarus (red.), Stress and coping, an anthology (s. 207-227).
Folkman, S., & Lazarus, R. S. (1985). If it changes it must be a process: study of emotion and coping during 3 stages of a college examination.
Journal of personality and social psychology, 48, 150-170.
Gallagher, D. J. (1990). Extraversion, neuroticism and appraisal of stressful academic events. Personality and individual differences, 11, 1053- 1057.
Grant, H., & Dweck, C. S. (2003). Clarifying achievement goals and their impact. Journal of personality and social psychology, 85, nr 3, 541- 553.
Halamandaris, K., & Power, K. G. (1996). Individual differences, social support and coping with the examination stress: A study of the psychosocial and academic adjustment of first year home students. Personality
and individual differences, 26, 665-685.
Hyde, J. S., Kling, K. C., (2001). Women, motivation, and achievement.
Psychology of women quarterly, 25, nr 4, 364-378.
Högskoleverket. (2002). Tekniskt sett. Högskoleingenjörer – kartläggning och
enkätstudie (Rapportserie 2002:27). Stockholm: Högskoleverkets
vaktmästeri.
Högskoleverket. (2003). Civilingenjörer – i går, i dag, i morgon (Rapportserie 2003:30). Stockholm: Högskoleverkets vaktmästeri.
Kaplan, A., & Maehr, M. L. (1999). Achievement goals and student well-being.
Contemporary educational psychology, 24, 330-358.
Lazarus, R. S. (1991). Emotion and Adaption. New York: Oxford university press.
Lazarus, R. S. (1990). Stress, coping and illness. I. H. Friedman, S. Howard (red.), Personality and disease (s97-120). New York: Wiley. Marcus, H., & Wurf, E. (1987). The dynamic self-concept: a social
psychological perspective. Annual review of psychology, 38, 299- 337.
Peterson, C., & Barret, L. C. (1987). Explanatory style and perceived
performance among university freshmen. Journal of personality and
social psychology, 53, 603-607.
Rogers, C. R. (1983). Freedom to learn for the 80s. Columbus, Onio: Merill. Rutter, M. (1981). Stress, coping and development: Some issues and some
questions. Journal of child psychology and psychiatry, 22, 323-356. Sass, E. J. (1989). Motivation in the college classroom: What students tell us.
Teaching of psychology, 16, 86-88.
Scheier, M. F., & Carver, C. S. (1985). Optimism, coping, and health:
Assessment and implications of generalized outcome expectancies.
Health psychology, 4, 219-247.
Sedek, G., & Kofta, M. (1990). When cognitive exertion does not yield cognitive gain: towards an explanation of learned helplessness.
Journal of personality and social psychology, 66, 895-910.
Snyder, C. R., Shorey, H. S., Cheavens, J., Pulvers, M., Adams III, V. H., & Wiklund, C. (2002). Hope and academic success in college. Journal
of educational psychology, 94, 820-826.
Sommerschild, H. (1999). Bemästrandet som ett vägledande begrepp. B. Gjaerum, B. Groholt, & H. Sommerschild (red.), Att bemästra (s. 26-70). Finland: Svenska föreningen för psykisk hälsa.
Struthers, W., Perry, R. P., & Menec, V. (2000). An examination of the relationship among academic stress, coping, motivation and
performance in college. Research in higher education, 41, 581-592. Thernlund, G. (1995). Från psykodynamisk kristeori till copingbegrepp.
Socialmedicinsk tidskrift, 1, 4-11.
Theorell, T. (2000). Stress – en vetenskaplig utmaning. I G. Leander (red.),
Källa 52: Jäktad, pressad – utbränd?Forskare diskuterar strategier mot skadlig stress (s. 10-25). Stockholm: Forskningsrådsnämnden.
Tice, D. M. (1991). Esteem protection of enhancement? Self-handicapping motives and attributions differ by trait self-esteem. Journal of
personality and social psychology, 60, 711-725.
Wolming, S. (1997). Validitet ett traditionellt begrepp I modern tillämpning. (PM nr 129). Umeå: Umeå universitet.
Zeller, R. A. (1997). Validity. J. P. Keeves (Ed.), Educational research –
methodology, and measurement: An international handbook, 2, 822-
829. Cambridge: Pergamon Press.
Bilaga 1
INTERVJUGUIDE – Y -programmet
Första delen användes bara vid den första intervjun med respektive student. Del två användes vid samtliga uppföljande intervjuer.
Del 1
Bakgrund: Vad läste du i gymnasiet? Trivdes du i gymnasiet? Var läste du? Har du gjort något efter gymnasiet? Vad? Hur kommer det sig att du sökte till Linköping? Sökte du Y i första hand?
Förväntningar: Hur tänkte du att det skulle bli på Y-programmet? Har det blivit som du tänkt? Varför? Varför inte? Hur förberedd var du från gymnasiet? Trivs du med de andra i kursgruppen? Varför?
Del 2
1) Hur har det gått med studierna?
Resttentor? Från åk 1 - 2? Betyg? Hur förklaras framgång/motgång? Nöjd med resultat? Vilken ambitionsnivå?
2) Arbetsbelastning:
Hur upplevs arbetsbelastningen? Antal timmar/v i snitt? Fördelning på egna studier/ arbete i grupp/ schemalagt arbete? Obekväm arbetstid - frivilligt eller av nödvändighet? Hur påverkas livet i övrigt av studierna? Offrat något viktigt? Tar fritidsysslor tid från studierna?
3) Inflytande på studierna
Hur upplevs utbildningens uppläggning - genomförande? Finns möjligheter att påverka detta? Hur? Vilket är mest effektivt? Får studenter återkoppling? I vilken form? Vad saknas? Vad är en bra lärare/en dålig lärare
4) Samarbete:
Hur är stämningen i klassen? Samarbete med klasskamrater? Hur? Med vilka? Förändrats under studietiden? Varför? Umgås man på fritiden? Hur är samarbetet med lärarna? Förhållandet till olika slags lärare.
5) Studieuppehåll - avbrott
Haft tankar på att sluta eller göra studieuppehåll? Varför? För att göra vad? Realiserat eller inte? Är det många i klassen som slutat/gjort studieuppehåll? Varför? Pratas det mycket om detta i klassen?
6) Drivkrafter - framtidsplaner
Vad är det som driver dig att genomföra studierna? Vad fattas för att du skall känna det värt att lägga ner det jobb som krävs? Vad ser du fram emot när studierna är avslutade? Vilken inriktning /profil är du intresserad av? Vad påverkar ditt val av område? Betyder kompisars val något?
7) Hälsa
Upplevelse av stress relaterat till studierna/studiesituationen? Förändring under studietiden? Koppling till gymnasiet/tidigare arbete? Hur tar sig besvären uttryck? Hur hanteras de? Vem tar man hjälp av?
8) Identitet och tillhörighet
Att vara Y-student vad innebär det för dig? Stolthet? Jämförelse med andra civing.program? Vad säger människor omkring dig, kompisar (gamla kompisar) familj mm? Finns någon schablonbild av Y:are? Hur tycker du den stämmer på dig? På dina kompisar? Har sådana bilder någon betydelse?
9) Kvalitet
Uppfattning om programmets kvalitet vad gäller undervisning/forskning/ lärares pedagogiska metoder/yrkesrelevans? Har din syn förändrats under studietiden? Förväntningarna i början?
Vi återkommer om ett år. Meddela gärna Elinor ( se webben http://www.ibv.liu.se/y/ ) om ändring av adress/telefonnummer. Rapporter kommer att läggas på webben.