6. Resultatdiskussion och avslutande reflektioner
6.4 Förslag på vidare forskning
Vi ser via talet om ämnets varande och värde en tendens till att det inte värderas särskilt högt på skolorna och att kollegiet som omger de pedagoger som undervisar i ämnet bild påverkar deras val av innehåll. Det skulle vara mycket intressant med en forskning som undersöker bildämnets status och dess eventuella påverkan av bildämnets innehåll samt bildämnets innehålls eventuella påverkan av ämnets status. För att undersöka om en pedagogs didaktiska val kan påverkas av vilken status ett ämne har och tvärtom, om didaktiska val kan påverka ett ämnes status.
En långstudie på denna studies elever anser vi skulle vara mycket intressant för att syna om de intervjuade pedagogernas olika bildundervisning överhuvudtaget har någon betydelse för elevernas framtida privat- och yrkesliv. Vad gör de om tjugo år, vad arbetar de med och hur lever de? Vi författare vill gärna se att den bildundervisning eleven möter har betydelse för denne som individ och samhällsmedborgare men det behöver inte vara så. Därför vore det intressant att studera dessa elevers framtid då de under sina tidiga skolår tagit del av så pass olik bildundervisning. Det skulle vara intressant att se om och i så fall hur de olika pedagogernas undervisning påverkar elevernas framtid.
En av de aspekter som visat sig kan påverka bildämnets undervisning är synen på om en förmåga är medfödd eller ej, på det biologiska arvets inflytande i lärandet. Vi ställer oss frågande till om förmågor är medfödda eller om de utvecklas beroende på vad du i ditt liv
52
erfar. Är det möjligtvis som Vygotskij (1995) hävdar att alla föds med den kreativa förmågan och att lärandet går ut på att bevara denna kunskap. Har de människor som har den kreativa förmågan lyckats träffa pedagoger som bevarat denna förmåga och de människor som inte har den kreativa förmågan tappat det hela genom mer missgynnande pedagogiska möten. Eller, utvecklas förmågan allteftersom beroende på vilka sociala och kulturella möten du upplever. Då vi människor enligt naturvetenskapens lära har en genetisk likhet är vi ändå inte identiska i vår Dna. Dess byggstenar är detsamma men sammansättningen av dem olik. Kan då alla födas med samma kreativa förmåga eller föds vi även där olika. Det vore mycket intressant att ta del av en forskning som söker den kreativa genen och en gång för alla få ett slut på funderingen. Men, det har ju egentligen ingen betydelse, alla har ju ändå rätt till en likvärdig undervisning.
53
Källförteckning
Barnes, Rob (1994): Lära barn skapa. Lund: Studentlitteratur
Bendroth Karlsson, Marie (1994): Bildprojekt i förskola och skola. Estetisk verksamhet och pedagogiska dilemman. Linköping: Linköpings universitet Tema Barn
Bendroth Karlsson, Marie (1998): Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur Börjesson, Mats (2003): Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur
Dyson, Alan (2010): Doing and reporting small scale research projects. What have we learned from successful cases? Föreläsning i kursen ”Pedagogik med didaktisk inriktning, III”, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap. 2010- 09-23.
Eliasson, Annika (2010): Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur
Emanuelsson, Göran; Wallby, Karin; Johansson, Bengt & Ryding, Ronnie (1996): Problemlösning, s 69-84. I Emanuelsson; Wallby; Johansson & Ryding, red: Matematik – ett kommunikationsämne. Göteborg: NCM/Nämnaren
Fast, Carina (2008): Literacy – i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur
Gilje, Nils & Grimen, Harald (2007): Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Bokförlaget Daidalos Ab
Hultin, Eva (2006): Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning. En ämnesdidaktisk studie. Örebro: Örebro universitet
Karlsson, Sten-Gösta & Lövgren, Staffan (2001): Bilder i skolan. Lund: Studentlitteratur Larsson, Staffan (2005): Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), s16-35. Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:
Skolverket. http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/21/84/Lgr11_kap1_2.pdf [Förhandspublicerat utdrag ur den kommande läroplanen hämtat 2010-11-21].
54
Lindgren, Bengt (2005): Bild, visualitet och vetande. Diskussion om bild som kunskapsfält inom utbildning. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Lindqvist, Gunilla (1999): Vygotskij och skolan. Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Löfstedt, Ulla (2004): Barns bildskapande. Teoretiska perspektiv och didaktiska konsekvenser. Jönköping: Jönköping University Press
Marner, Anders (2005): Möten och medieringar – estetiska ämnen och lärprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. The author 2005
Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003): En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Forskning i fokus nr. 16. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Marton, Ference & Booth, Shirley (2000): Om lärande. Lund: Studentlitteratur
Mattsson, Matts (2001): Stenar under vattenytan – forsknings- och utvecklingsarbete problematiserat. Lund: Studentlitteratur
Nordström, Gert Z (1994): Bildlärarutbildningen. I G. Widengren, red: Tanken och handen, s 352-383. Stockholm: Page One Publishing AB
Repstad, Pål (2007): Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Rostvall, Anna-Lena & Selander, Staffan (2008): Design och meningsskapande – en inledning. I A. Rostvall & S. Selander, red: Design för lärande. Nordstedts akademiska förlag Skoglund, Elisabet (1998): Lusten att skapa. Stockholm: Berghs förlag AB
Skolverket (2000): Kursplaner och betygskriterier – Kursplan för bild. Stockholm: Skolverket.
55
Skolverket NU-03a (2004): Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Huvudrapport – bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd. Skolverkets rapportserie 2004:253 R. Stockholm: Skolverket
Skolverket NU-03b (2004): Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Sammanfattande huvudrapport. Skolverkets rapportserie 2004:250 R. Stockholm: Skolverket
Säljö, Roger (2005): Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Nordstedts Akademiska förlag
Trost, Jan (2010): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Unemar Öst, Ingrid (2010): Vetenskapsteori. Föreläsning i kursen ”Pedagogik med didaktisk inriktning, III”, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap (via Blackboard). http://trana.oru.se/webct/cobaltMainFrame.dowebct [Hämtad 2010-10-23].
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/forskningsetiska_principer_fix.pdf [hämtad: 2010-10-19].
Vygotskij, Lev (1995): Fantasi och kreativitet i barndomen Göteborg: Bokförlaget Daidalos Ab
Wetterholm, Hans (2001): En bildpedagogisk studie – lärare undervisar och elever gör bilder. Malmö: Dialog
Wiklund, Matilda (2010): Svensk pedagogisk forskning. Föreläsning i kursen ”Pedagogik med didaktisk inriktning, III”, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap (via Blackboard). http://trana.oru.se/webct/cobaltMainFrame.dowebct [Hämtad 2010-10-23].
Åsén, Gunnar (1992): Från linearritning till bild. I Lind, Ulla; Hasselberg, Kersti & Kühlhorn, Britt-Marie, red: Tidsbilder. Perspektiv på skola och bildskapande under 150 år. Utbildningsradion
56
Åsén Gunnar (2006): Varför bild i skolan? – en historisk tillbakablick på argumentför ett marginaliserat skolämne. I U. Lundgren, red: (2006): Uttryck, intryck, avtryck – lärande, estetiska uttrycksformer och forskning, s 107-122. Vetenskapsrådets rapportserie 4:2006. Stockholm:Vetenskapsrådet
Bilaga 1