Ett intressant forskningsområde vore att se om lärares arbetsbörda, struktur,
relationskompetens och lektionsplanering påverkar elevers beteende. En aktionsforskning skulle här vara intressant, där man exempelvis genomför interventioner i syfte att förbättra möjligheterna för eleverna att fungera i en väl anpassad skolmiljö.
Vad som skulle motivera hörselnedsatta elever att studera vidare är ett ännu outforskat område. Det finns ett mörkertal av hörselnedsatta som ännu inte uppmärksammats, varför frågan om hur man kan finna dessa är ett annat viktigt fokus. Fungerande tekniska lösningar, effekten av tidiga interventioner och lyckade språksatsningar är andra förslag.
Ett inifrånperspektiv från elevernas skolupplevelser skulle vara ett viktigt ämne att lyfta fram. Att undersöka möjliga samband mellan beteendeproblematik och hörselnedsättning är en annan möjlig ingång. Föredömliga exempel på väl utförd akustisk skolmiljö, tydlig strukturell planering i en kombination med funktionella pedagogiska lärmiljöer med betoning på
optimala kommunikativa, relationella och inlärningsmässiga möjligheter är ytterligare exempel på forskning som kan vara värdefullt bidrag för skolans vidare utveckling framåt.
49
6 REFERENSER
Anderson, L. (2006). Möjligheter och hinder för elever med stora kommunikationssvårigheter (s.117-144). I C. Roos & S. Fischbein. (red.). (2006). Dövhet och hörselnedsättning: specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Antia, S., Jones, P., Luckner, J., & Reed, S. (2011). Social outcomes of students who are deaf and hard of hearing in general education classrooms. Exceptional Children, 77 (4), 489-504.
Antonovsky, A. (1979). Health, stress, and coping. (1. versionen) San Francisco: Jossey- Bass.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur. Back, C. & Berterö, C. Interpretativ fenomenologisk analys. I Fejes, A. & Thornberg, R.
(red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber. Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Barnombudsmannen. (2015). Barnkonventionen. Tillgänglig 2015-10-12: https://unicef.se/barnkonventionen
Beaman, R., Wheldall, K., & Kemp, C. (2007). Recent research on troublesome classroom behaviour: A review. Australasian Journal of Special Education, 31(1), 45-60. Bradshaw, C. P., Waasdorp, T. E., & Leaf, P. J. (2015). Examining variation in the impact of
school-wide positive behavioral interventions and supports: Findings from a
randomized controlled effectiveness trial. Journal of Educational Psychology,107 (2), 546-557.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Brunnberg, E., Lindén-Boström, M & Berglund, M. (2007). Self-Rated Mental Health, School Adjustment, and Substance Use in Hard-of-Hearing Adolescents. Journal of Deaf Studies and Deaf Education Advanced Access published online December 13, 2007.
50
Brunnberg, E., Lindén-Boström, M & Berglund, M. (2008). Tinnitus and hearing loss in 15– 16-year-old students: Mental health symptoms, substance use, and exposure in school. International Journal of Audiology. 47(11), 688-694.
Calvete, E., Orue, I., Gamez-Guadix, M., & Bushman, B. J. (2015). Predictors of child-to- parent aggression: A 3-year longitudinal study. Developmental Psychology, 51(5), 663-676.
Coniavitis Gellerstedt, L. (2008). Om elever med hörselskada i skolan. Rapport. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Coniavitis Gellerstedt, L. & Bjarnasson S. (2015). Vad var det du inte hörde? Hörteknik och dess användning i skolan- HODA. Specialpedagogiska skolmyndigheten, FoU skriftserie nr 5.
Cramér-Wolrath, E. (2006). Om små barns kommunikations- och språkutveckling. I C. Roos & S. Fischbein. (red.) (2006). Dövhet och hörselnedsättning: specialpedagogiska perspektiv. (s. 39 -71). Lund: Studentlitteratur.
Creswell, J.W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. (3., [uppdat.] uppl.) Thousand Oaks: SAGE Publications.
Diskrimineringslagen. SFS 2008:567. Diskrimineringslag.1 kap. 4§. Stockholm: Kulturdepartementet.
Eriks-Brophy, A., Durieux-Smith, A., Olds, J., Fitzpatrick, E. M., Duquette, C., &
Whittingham, J. (2012). Communication, academic, and social skills of young adults with hearing loss. Volta Review, 112(1), 5-35.
Eriksson, K. (1996[1989]). Hälsans idé. (2. uppl.) Stockholm: Liber/Almqvist & Wiksell medicin.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Garbarino, J. (1982). Children and Families in the Social Environment. New York: Aldine. Garbarino, J. (1985). Adolescent Development: An Ecological Perspective. Columbus, Ohio:
51
Gassne, J. (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer. Lund Dissertations in Social Work 30. Lund: Lunds Universitet.
Gathoo, V., & Kulkarni, K.(2013). Emergent Literacy Skills of Children With and Without Hearing Loss in India. Infants and Young Children, 26(1), 42-56.
Greene, R., Richard, R., Kmetz, A., & Kmetz. C. (1997). The Index of Teaching Stress: A Measure of Student-Teacher Compatibility. Journal of School Psychology, Vol 35. No. 3. USA
Gustavsson, B. (Red.) (2004). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Guvå, G. (u.å). Elevhälsans retorik och praktik. Stockholm: Skolverket. Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Haug, P. (2014). The practices of dealing with children with special needs in school: A Norwegian perspective. Emotional & Behavioural Difficulties, 19(3), 296-310. Hellblom-Thibblin, T. (1999). Elevers välbefinnande och skolverksamheten: en
litteraturstudie om den pedagogiska verksamhetens roll för elevers välbefinnande. Licentiatavhandling. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Hellblom-Thibblin, T. (2004) Kategorisering av barns ”problem” i skolans värld- En undersökning av skolhälsorapporter läsåren 1944/45-1988/89. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Henricsson, L. (2006). Warriors and Worriers. Development, Protective, and Exacerbating Factors in Children with Behaviour Problems. A Study Across the First Six years of School. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences 14. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Henricsson, L., & Rydell, A. (2006). Children with behaviour problems: The influence of social competence and social relations on problem stability, school achievement and peer acceptance across the first six years of school. Infant and Child
Development, 15(4), 347-366.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
52
Holgers, K.M. (2014). Hörsel och hörselsymptom (s. 321-339). I Milerad, J. & Lindgren, C. (2014). Evidensbaserad elevhälsa. Stockholm: Studentlitteratur.
Holmström, I. (2013). Learning by hearing? Technological Framings for Participation. Avhandling. Örebro: Örebro universitet, 2013.
Hörselskadades riksförbund. Tillgänglig 2015-10-10: www.hrf.se
Jakobsson, A. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och Kultur.
Juul, J. & Jensen, H. (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Jüris, L. (2013). Hyperacusis. Clinical Studies and Effect of Cognitive Behavior Therapy. (Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine, 934). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Klefbeck, J. & Ogden, T. (2003). Barn och nätverk: ekologiskt perspektiv på barns utveckling och nätverksterapeutiska metoder i behandlingsarbete med barn. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn: forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Gothia.
Linikko, J. (2006). Lärares uppfattningar om inkludering av elever med funktionsnedsättning. I C. Roos & S. Fischbein. (red.). (2006). Dövhet och hörselnedsättning:
specialpedagogiska perspektiv. (s. 187- 206). Lund: Studentlitteratur.
Linikko, J.(2009). Det gäller att hitta nyckeln. Avhandling. Stockholms Universitet: Stockholm.
Ljung, R. (2010). Room acoustics and cognitive load when listening to speech. Avhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Long, G. L., Vignare, K., Rappold, R. P., & Mallory, J. (2007). Access to communication for deaf, hard-of-hearing and ESL students in blended learning courses. International Review of Research in Open and Distance Learning, 8(3), 1-13.
53
Luckner, A. E., & Pianta, R. C. (2011). Teacher-student interactions in fifth grade classrooms: Relations with children's peer behavior. Journal of Applied Developmental Psychology, 32(5), 257-266.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.). (2012). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. (2. rev. och uppdaterade utg.). Stockholm: Natur & kultur.
Marschark, M., Shaver, D., Nagle, K., & Newman, L. (2015). Predicting the Academic Achievement of Deaf and Hard-of-Hearing Students From Individual, Household, Communication, an Educational Factors. Exceptional Children, 1-20.
McKay, S. (2006). Management of Young Children with Unilateral Hearing Loss. Volta Review, 106(3), 299-319.
McKevitt, B.C., Dempsey, J. N., Ternus, J., & Shriver, M. D. (2012) Dealing with behavior problems: The use of positive behavior support strategies in summer programs. Afterschool Matters, (15), 16-25.
Milerad, J. & Lindgren, C. (2014). Evidensbaserad Elevhälsa. Lund: Studentlitteratur. Miles, M.B. & Huberman, A.M. (1994). Qualitative data analysis: an expanded sourcebook.
(2. ed.) Thousand Oaks, CA: Sage.
Mowat, J. G. (2015). "Inclusion-that word!" examining some of the tensions in supporting pupils experiencing social, emotional and behavioural Difficulties/Needs. Emotional & Behavioural Difficulties, 20(2), 153-172.
Nakeva von Mentzer, C. (2014). Rethinking sound. Computer-assisted reading intervention with a phonics approach for deaf and hard of hearing of children using cochlear implants or hearing aids. Avhandling. (Linköping Studies in Arts and Science No. 627, Studies from the Swedish Institute for Disability Research No. 63, Department of Behavioral Sciences and Learning.) Linköping: Linköping University.
Nilsson, A. (u.å.). Elevhälsans uppdrag – främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen. Stockholm: Skolverket.
Nordahl, T., Sørlie, M.‐A., Manger, T. & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar- Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.
54
Nordenfelt, L. (2004). Livskvalitet och hälsa: teori & kritik. (2. uppl.) Linköping: Univ., Institutionen för hälsa och samhälle.
Ogden, T. (1991). Specialpedagogik- Att förstå och hjälpa beteendestörda elever. Lund: Studentlitteratur.
Oshima, K., Suchert, S., Blevins, N. H. & Heller, S. (2010). Curing hearing loss: Patient expectations, health care practitioners, and basic science. Journal of Communication Disorders, 43(4), 311-318.
Pakulski, L. A. & Kaderavek, J. N. (2002). Children with minimal hearing loss: Interventions in the classroom. Intervention in School and Clinic, 38(2), 96-103.
Rehnman, A-C. (2006). När strategierna inte räcker till: Rehabilitering på arbetsplatser där någon har nedsatt hörsel(s. 209-229). I C. Roos & S. Fischbein. (red.). (2006). Dövhet och hörselnedsättning: specialpedagogiska perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Roos, C. (2006). Skriftspråklighet och skriftspråkligt lärande (s. 73-97). I C. Roos & S. Fischbein. (red.). (2006). Dövhet och hörselnedsättning: specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Roos, C. & Fischbein, S. (red.). (2006). Dövhet och hörselnedsättning: specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Runions, K. C. (2014). Reactive aggression and peer victimization from pre-kindergarten to first grade: Accounting for hyperactivity and teacher-child conflict. British Journal of Educational Psychology, 84(4), 537-555.
Samuelsson, M. (2008) Störande elever korrigerande lärare. Avhandling. Linköping: LiU- tryck.
Sandgren, O. (2013). There´s more to the picture than meets the ear. Gaze behavior during communication in children with hearing impairment. Avhandling. Lund: Lunds Universitet.
SBU Alert. Allmän hörselscreening av nyfödda. Version 1. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004.
55
Selander J, Albin M, Rosenhall U, Rylander L, Lewné M, Gustavsson P. (2015). Maternal Occupational Exposure to Noise during Pregnancy and Hearing Dysfunction in Children: A Nationwide Prospective Cohort Study in Sweden. Environ Health Perspect; http://dx.doi.org/10.1289/ehp.1509874
SFS 2007:638. Högskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shaver,D., Newman,L., Huang,T., Yu,J., & Knokey, AM. (2011). The Secondary School Experiences and Academic Performance of Students with Hearing Impairments. Facts from NLTS2. NCSER 2011-3003. Menlo Park, CA: SRI International.
Sjödin, F. (2012). Noise in the Preschool. Health and Preventive Measures. Avhandling. Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine. Umeå: Umeå Universitet.
Skolverket. (2014a). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2014b). Särskilda undervisningsgrupper: En studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i skolan. Rapport 405, 2014. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2016). Statistik om specialskolan. Hämtad 2016-06-03 från
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/specialskola Socialstyrelsen.(2012) Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa – en studie
baserad på den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. (2., rev. [och utök.] utg.) Hässelby: Runa.
SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa- i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Slutbetänkande i Elevvårdsutredningen Stockholm 2000. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2010:79. Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
56
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2015). Framgångsfaktorer i skolan för barn och elever med hörselnedsättning. Hämtad 2015-04-26:
https://www.spsm.se/PageFiles/7415/Framg%C3%A5ngsfaktorer%20A5.pdf Sprague, C. M., Kia-Keating, M., Felix, E., Afifi, T., Reyes, G., & Afifi, W. (2015). Youth
psychosocial adjustment following wildfire: The role of family resilience, emotional support, and concrete support. Child & Youth Care Forum, 44(3), 433-450.
Suldo, S. M., Gelley, C. D., Roth, R. A., & Bateman, L. P. (2015). Influence of peer social experiences on positive and negative indicators of mental health among high school students. Psychology in the Schools, 52(5), 431-446.
Swick, K. J. (1991). Discipline: Toward positive student behavior. what research says to the teacher NEA Professional Library, P.O. Box 509, West Haven, CT 06516. Hämtad 2015-09-26
http://search.proquest.com.ep.bib.mdh.se/docview/63003785?accountid=12245
Szklarski, A. (2015). Fenomenologi (s. 131-147). I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2. utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Thornberg, R. (2013) Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Tufvesson, C. (2007). Concentration Difficulties in the School Environment ‐ with focus on children with ADHD, Autism and Down's syndrome. Avhandling. Lunds Universitet: Lund.
Unesco. (2012). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006.
Warne, M. (2013). Där eleverna är. Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa. Mittuniversitetet, doktorsavhandling 174. Östersund: Mittuniversitetet. Avdelningen för humanvetenskap.
Wennergren, A. (2007). Dialogkompetens i skolans vardag: en aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö. Diss. (sammanfattning) Luleå: Luleå tekniska högskola, 2007. Luleå.
57
WHO. (1948) Definition av hälsa. Tillgänglig 2016-02-10: http://www.who.int/about/definition/en/print.html
Winroth, J. & Rydqvist, L-G. (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
BILAGOR
Bilaga 1: Frågeguide inför intervju
Frågeställningar1. Vad tänker du på när du hör ordet hörselnedsättning och beteendesvårigheter? 2. Berätta lite om några sammanhang där du kommit i kontakt med elever med
hörselnedsättning/beteendesvårigheter?
3. Hur skulle du/ni beskriva ert arbete på den här skolan när det gäller bemötandet av elever med beteendeproblem/hörselnedsättning?
4. Hur ser rutinerna ut på er skola när ni märker att ni har en elev med beteendeproblem/hörselnedsättning?
5. Kan du/ni beskriva en situation när insatser/stödåtgärder/hjälp fungerat väl för elev och lärare?
6. Vilket stöd tänker du att ni på skolan skulle behöva ha kring hörselnedsättning/beteendesvårigheter?
7. Vilka risker diskuterades? Hur kom ni fram till dessa insatser/stödåtgärder? 8. Hur ser du på uppdraget att arbeta hälsofrämjande för de här eleverna?
9. Det visar sig i forskning att det finns många oupptäckta elever med hörselnedsättning och det kan ge effekter på skolgången och hur den lyckas. Vad tänker du kring det? 10. Anser du dig ha tillräckliga kunskaper vad gäller barn med hörselnedsättning och
beteendesvårigheter?
11. Ge exempel på hur ni jobbat kring en elev med hörselnedsättning och
beteendesvårigheter: vad har ni gjort på skolan för att underlätta skolgången för elever med hörselnedsättning och beteendesvårigheter? Vem är huvudansvarig för dessa elever? Hur ser det uppdraget ut?
12. Om du/ni fick välja, hur skulle ett bra pedagogiskt arbete se ut i mötet med elever beteendeproblem/hörselnedsättning? Skiljer det sig ifrån med hur ni arbetar idag?
Bilaga 2: Missivbrev
Hej!
Vi är två specialpedagogstudenter på Mälardalens högskola som heter: Marie Hjalmarsson och Lena Wallberg. Vi är nu inne på den sista, sjätte terminen och håller på att gemensamt skriva det avslutande examensarbetet i specialpedagogik. Arbetet handlar om att fördjupa kunskaperna kring hur specialpedagoger och/eller speciallärare (medlemmar i EHT) på gymnasiet ser på risk- och skyddsfaktorer i mötet av elever med hörselnedsättning eller beteendesvårigheter.
Vi hoppas att du har möjlighet att delta och bidra med dina erfarenheter. Enskilda intervjuer är tänkta att genomföras under februari-mars och kommer att ta ca 30-45 minuter i anspråk. Vid godkännande av dig, används inspelning som metod för att kunna fokusera på samtalet. I efterhand transkriberas materialet.
Vid intervjun tas hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (www.vr.se). Detta innebär att deltagandet är frivilligt och om du så skulle önska kan du när som helst avbryta intervjun och ditt deltagande. Alla deltagare avidentifieras genom att inga namn eller annan information som skulle kunna härledas till specifik person eller skola skrivs ut.
Intervjumaterialet kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet används enbart i forskningssyfte.
Jag som kommer intervjua dig heter Lena Wallberg/Marie Hjalmarsson. Om du väljer att tacka ja till deltagande ser jag fram emot en bekräftelse via mail eller mobilnummer enligt nedan. Jag kontaktar därefter dig för att bestämma lämplig tid och plats för genomförandet. Önskar du erhålla frågorna i förväg är du välkommen att kontakta mig.
Med vänliga hälsningar Lena Wallberg Mail: lwg04001@student.mdh.se Mobil: 076-324 35 26 Marie Hjalmarsson Mail: mhn13007@student.mdh.se Mobil: 073-055 42 96 Handledare
Gun-Marie Wetso, Mälardalens Högskola
Akademin för Undervisning, Kultur och Kommunikation Mail: gun-marie.wetso@mdh.se