Mer forskning kring sällskapsdjur behöver tillämpas i samband med ADL av personer med demens för att undersöka om den positiva effekten av sällskapsdjur kan utökas. Resultatet i litteraturöversikten tyder på att sällskapsdjur har positiva effekter på omvårdnad i samband med grupp- eller enskilda interventioner. I studierna som ligger till grund för resultatet har inte sällskapsdjuren införts under själva omvårdnadsmomenten. Det är uppmärksammat att svårigheter kan uppstå i samband med omvårdnadsmoment av personer med demens, därav skulle det vara av intresse att göra en implementering av sällskapsdjur i omvårdnadssammanhang för att undersöka om de positiva effekterna på omvårdnad kan utökas.
Långtidsstudien av Kawamura (2007) uppmärksammade att sällskapsdjur hade positiva effekter på personer med demens under månad ett till sex, under studiens sista sex månader noterades att den djurassisterade aktivitetens effekt minskade hos deltagarna. Ett ytterligare förslag till vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur sällskapsdjurens effektivitet skulle kunna ökas under längre perioder.
34 Ett något spretigt resultat kan ses i artiklarna som studerat depression och aggression. Vidare forskning är av vikt för att kunna utvärdera vilken grad av demens där sällskapsdjur kan ge bäst effekt på omvårdnad. Forskningen bör rikta in sig på en specifik demensgrad i taget för att utvärdera sällskapsdjurs effekt på omvårdnad.
Det verkar enligt denna studies resultat finnas kunskapsluckor hos vårdpersonal angående sällskapsdjurs effekt inom demenssjukvård. Om vårdpersonalen fick en bättre förståelse om hur sällskapsdjur kan påverka omvårdnaden av personer med demens skulle omvårdnadsarbetet kunna underlättas och effektiviseras för vårdpersonalen. Vidare forskning kan fokusera på hur vårdpersonalen upplever sällskapsdjurs effekt på personer med demens.
35
Referenser
Referenser med * före är artiklar som ligger till grund för resultatet.
Armanius Björlin, G., Beck-Friis, B., Ekman, S-L., Englund, E., Eriksdotter Jönhagen, M., Gustafson, L., Lannfelt, L., Nygård, L., Sparring Björkstén, K., Terzi, B., Wahlund, L-O., & Wimo, A. (2004). Om demens: Klinisk bild, utredning, vård och omvårdnad. Stockholm: Liber.
Beck-Friis, B., Strang, P. & Beck-Friis, A. (2007). Hundens betydelse i vården: erfarenheter och praktiska råd. Gothia förlag: Stockholm.
*Borges de Araujo, T., Rodrigues Martins, W., Polo Freitas, M., Camargos, E., Mota, J., & Peralta Safons, M. (2019). An exploration of equine-assisted therapy to improve balance, functional capacity, and cognition in older adults with alzheimer disease. Journal of Geriatric Physical Therapy, 42(3), 155-160. doi: 10.1519/JPT.0000000000000167
Borlänge kommun. (2019). Omsorg och hjälp: Boende, särskilda. Hämtad 2019-12- 02 från https://www.borlange.se/omsorg-och-hjalp/boende-sarskilda/
Brodaty, H., Draper, B., Low, L,-F. (2003). Nursing home staff attitudes towards residents with dementia: strain and satisfaction with work. Journal of Advanced Nursing, 44(6), 583-590. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1046/j.0309- 2402.2003.02848.x
Brooker, D. (2004). What is person-centred care in dementia?. Reviews in Clinical
36
CODEX. (2018). Forskning som involverar människan. Hämtad 2019-09-19 från http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
*Colombo, G., Dello Buono, M., Smania, K., Raviola, R., & De Leo, D. (2005). Pet therapy and institutionalized elderly: A study on 144 cognitively unimpaired subjects. Archives of Gerontology and Geriatrics 42 (2), 207-
216.doi:https://doi.org/10.1016/j.archger.2005.06.011
*Dabelko-Schoeny, H., Phillips, G., Darrough, E., DeAnna, S., Jarden, M., Johnson, D., & Lorch, G. (2015). Equine-assisted intervention for people with dementia.
Anthroös, 27(1), 141-155. doi:10.2752/175303714X13837396326611
Dick, A., & Bliss, A. (2019). World’s largest dementia study reveals two thirds of people think dementia is a normal part of ageing, rather than a medical condition. Hämtad 2019-10-03 från https://www.alz.co.uk/media/190920
Drivdal-Berentsen. (2010). Kognitiv svikt och demenssjukdom. I M. Kirkevold., K. Brodtkorb., & A. Hylen Ranhoff (Red.), Geriatrisk omvårdnad: God omsorg till den
äldre patienten (I. Bolinder-Palmér & K. Olsson, övers.) (s.343–377). Stockholm:
Liber AB.
Edberg, A,-K. (2014). Kognitiv svikt. I A,-K. Edberg., & H. Wijk (Red.),
Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s.645–687). Lund: Studentlitteratur AB.
Edberg, A,-K., Bird, M., Richards, A. D., Woods, R., Keeley, P., & Davis-Quarrell,
V. (2008). Strain in nursing care of people with dementia: Nurses experience in Australia, Sweden and United Kingdom. Journal Aging & Mental Health, 12(2), 236-243. doi:10.1080/13607860701616374
37 *Edwards, E. N., Beck, M. A., & Lim, E. (2014). Influence of aquariums on resident behavior and staff satisfaction in dementia units. Western Journal of Nursing Research, 36(10), 1309-1322. doi:10.1177/0193945914526647
Fagerberg, I., & Silfverberg, G. (2014). Hästen och hunden i människovården. I H. Wijk (Red.), Vårdmiljöns betydelse (s. 255–275). Lund: Studentlitteratur AB. Feast, A., Orrell, M., Charlesworth, G., Melunsky, N., Poland, F., & Moniz-Cook, M. (2016). Behavioural and psychological symptoms in dementia and challenges for family carers: systematic review. The British Journal of Psychiatry, 208(5), 429– 434. doi:10.1192/bjp.bp.114.153684
*Fields, B., Bruemmer, J., Gloeckner, G., & Wood, W. (2018). Influence of an Equine-assisted activities program on dementia-specific quality of life. American Journal of Alzheimer´s Disease & Other Dementias, 33(5), 309-317. doi:10.1177/1533317518772052
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (upplaga 3:1.,s.141– 151). Lund: Studentlitteratur AB.
*Friedmann, E., Galik E., Thomas S., Hall, S., Cheon, J., Han, N.,...Gee, N. (2019). Relationship of Behavioral Interactions during an Animal-assisted intervention in Assisted Living to Health-related Outcomes. Anthrozoös 32(2), 221-238. doi:10.1080/08927936.2019.1569905
Haubenhofer, D. K., & Kirchengast, S. (2007). Dog handler´s and dogs emotional and cortisol secretion responses associated with animal-assisted therapy sessions. Society and Animals, 15(2), 127-150. doi:10.1163/156853007X187090
38 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Joenperä, J. (2017). Tales from the ACFI: Dementia in residential aged care. Australasian Journal on Ageing, 36(1), 10-13. doi:10.1111/ajag.12383
*Kawamura, N., Niiyama, M., & Niiyama, H. (2007). Long-term evaluation of animal-assisted therapy for institutionalized elderly people: a preliminary result. Psychogeriatrics, 7(1), 8-13. doi:10.1111/j.1479-8301.2006.00156.x
Körmöndi, S., Terhes, G., Pál, Z., Varga, E., Harmati, M., Buzás, K., & Urbán, E. (2018). Human Pasteurellosis Health Risk for Elderly Persons Living with Companion Animals. Emerging Infectious Diseases, 25(2), 229-235. doi: 10.3201/eid2502.180641
Lerner, H., & Uvnäs-Moberg, K. (Författare), & Ulfvarsson, J. (Regissör). (2019). Avsnitt 10 – Djur i vården [Podcast] I Svensk sjuksköterskeförening (Producent), Omvårdnadspodden – röster från sjuksköterskor och andra. Hämtad från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/omvardnadspodden/
Lethin, C., Rahm Hallberg, I., Karlsson, S., & Janlöv, A,-C. (2016). Family caregivers experiences of formal care when caring for persons with dementia through the process of the disease. Skandinavien Journal of Caring Sciences, 30, 526-534. doi:10.1111/scs12275
Manimalis. (2017). Manimalisrapporten 2017: Sällskapsdjurens betydelse för
människan och samhället. Hämtad 2019-09-10 från
39
Machiels, M., Metzelthin, F. S., Hamers, P. H. J., & Zwakhalen, M. G. S. (2017). Interventions to improve communication between people with dementia and nursing staff during daily nursing care: a systematic review. International Journal of
Nursing Studies, 66, 37-46. doi:10.1016/j.ijnurstu.2016.11.017
*Majic, T., Gutzmann, H., Heinz, A., Lang, E. U., & Rapp, A. M. (2013). Animal- assisted therapy and agitation and depression in nursing home residents with dementia: A matched case-control trial. American Journal of Geriatric Psychiatry,
21(11), 1052-1059. doi:10.1016/j.jagp.2013.03.004
Marmstål-Hammar, L., Emami, A., Engström, G., & Götell, E. (2011) Communicating through caregiver singing during morning care situations in dementia care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(1), 160-168. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00806.x
McCormack, B., & McCane, T. V. (2010). Person-centred nursing theory and practice. West Sussex, UK: Wiley-Blackwell.
Miyamoto, Y., Tachimori, H., & Ito. (2010). Formal caregiver burden in dementia: Impact of behavioral and psychological symtoms of dementia and activities of daily living. Geriatric Nursing, 31(4), 246-253. doi:10.1016/j.gerinurse.2010.01.002 Murthy, R., Bearman, G., Brown, S., Bryant, K., Chinn, R., Hewlett, A., … Weese,
J. S. (2015). Animals in Healthcare Facilities: Recommendations to Minimize
Potential Risks. Infection Control & Hospital Epidemiolog, 36(5), 495-516. doi:10.1017/ice.2015.15
National Institute of Health. (1987). The health benefits of pets. Hämtad 2019-11-
40
Nightingale, F. (2010). Notes on Nursing: What it is and what it is not (1860 library standard edition). I V. Skretkowicz (Ed.), Florence Nightingale's Notes on nursing:
What it is and what it is not & Notes on nursing for the labouring classes: Commemorative edition with historical commentary (p. 45-285). New York:
Springer.
Norling, I. (2002). Djur i vården: om hur sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö [Broschyr]. Hämtad från https://www.halsansnatur.se/images/media/norling_djur.pdf
Norstedts Medicine, Engelsk-Svensk-Engelsk (1992). Collin, P. H. TitleMedicine: engelsk-svensk-engelsk / P.H. Collin = [översättning: Margit Bönnemark Myrman; granskning: Jan Fohlman]. Stockholm: Norstedt, cop. 1992
*Olsen, C., Pedersen, I., Bergland, A., Enders-Slegers, M,-J. & Ihlebæk, C. (2019). Engagement in elderly persons with dementia attending animal-assisted group
activity. Sage Journals 18 (1) 245-261. doi:10.1177/1471301216667320
*Olsen, C., Pedersen, I., Bergland, A., Enders-Slegers, M,-J., Patil, G., & Ihlebæk, C. (2016). Effect of animal-assisted interventions on depression, agitation and quality of life in nursing home residents suffering from cognitive impairment or dementia: a cluster randomized controlled trial. International Journal of Geriatric
Psychiatry, 31(12), 1312-1321. doi:10.1002/gps.4436
Organisationen för hästunderstödda insatser. (u.å.). Hästunderstödda insatser. Hämtad 2019-10-08 från
41
Petersen, S., Houston, S., Qin, H., Tague, C., & Studley, J. (2017). The utilization of robotic pets in dementia care. Journal of Alzheimer´s Disease, 55(2), 569-574. doi:10.3233/JAD-160703
Praktisk Medicin. (2018). Akutmedicin. Lymfangit. Hämtad 2020-01-02 från https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/lymfangit/
Ragneskog, H. (2013). Demensboken: Omvårdnad & omsorg. Göteborg: Printema förlag.
*Sellers, D. (2008). The evaluation of an Animal Assisted Therapy Intervention for elders with Dementia in Long-Term Care. Activities, Adaptation & Aging 30 (1),
61-77. doi:10.1300/J016v30n01_04
Silverberg, G. (2014). Några nedslag i den hästunderstödda terapins historia. I G. Silfverberg & H. Lerner (Red.), Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: Vård,
behandling och terapi. (s. 55–68). Stockholm: Ersta Sköndal Högskola Förlag.
Socialstyrelsen. (2012). Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012. Hämtad 2019-12-17 från
http://www.demenscentrum.se/globalassets/publicerat_pdf/socialstyrelsen/sos_201 2_demenssjukdomars-kostnader.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Hundar i vård och omsorg: Vägledning till gällande regelverk.
42
Hämtad 2019-10-07 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-8-7.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Vård och omsorg vid demenssjukdom: Stöd för styrning och ledning.
Hämtad 2019-09-10 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-2.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Åtgärder för att förhindra fall och frakturer hos äldre. Hämtad 2019-12-17 från https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/atgarder-for-att-forhindra-
fall-och-frakturer-hos-aldre/
Statens Jordbruksverks författningssamling (SJVFS 2013:14). Hämtad från Jordbruksverkets webbplats: http://www.jordbruksverket.se/download/18.2ae27f0513e7888ce22800010291/137 0040513684/2013-014.pdf
Statens veterinärmedicinska anstalt. (2018). MRSA hos djur i Sverige. Hämtad 2019-12-03 från https://www.sva.se/antibiotika/anmalningspliktig- resistens/mrsa/mrsa-hos-djur-i-sverige
Statistiska centralbyrån. (2019). Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2018. Hämtad 2019-10-07 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell- och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-
sammandrag/?fbclid=IwAR3MozUnptxBKcswt1Gl-afk7h2TMKEhYi0UFL_- moX20OHLVTvLU5TNwQ0
43 Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Indikatorer för hälsofrämjande omvårdnad. Hämtad 2019-10-04 från https://www.swenurse.se/Sa-tycker- vi/publikationer/Halsoframjande/Indikatorer-for-halsoframjande-omvardnad/
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Broschyr]. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for- webb.pdf?fbclid=IwAR1r54jJ5znj_qM-
3RKVJRyWQEG4wzkhky2jf8KH_7ihPquQpL8dbsrnNmk
Svenskt Demenscentrum. (2008). Risk att insjukna: Kön. Hämtad 2019-12-19 från http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vilka-drabbas/Konsskillnader/
Svenskt Demenscentrum. (2013). Stöd till anhöriga. Hämtad 2019-12-27 från http://www.demenscentrum.se/globalassets/utbildning_pdf/demens-
abc/guiden_nya_pdf/guiden_kapitel_10.pdf
*Swall, A., Ebbeskog, B., Lundh Hagelin, C., & Fagerberg, I. (2013). Can therapy dogs evoke awareness of one`s past and present life in persons with Alzheimer´s disease? International Journal of Older People Nursing, 10(2), 84-93. doi:10.1111/opn.12053
*Swall, A., Ebbeskog, B., Lundh Hagelin, C & Fagerberg, I. (2017). Stepping out of the shadows of Alzheimer’s disease: a phenomenological hermeneutic study of older people with Alzheimer’s disease caring for a therapy dog. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 12(1) 1-8. doi:10.1080/17482631.2017.1347013
44 Tamura, T., Yonemitsu, S, Itoh, A., Oikawa, D., Kawakami, A., Higashi, Y., … Nakajima, K. (2004). Is an Entertainment Robot Useful in the Care of Elderly People With Severe Dementia?. Journal of Gerontology: Medical Sciences 59A(1) 83-85. doi:10.1093/gerona/59.1.M83
*Travers, A., Perkins, J., Rand, J., Bartlett, H & Morton, J. (2015). An Evaluation of Dog-Assisted Therapy for Residents of Aged Care Facilities With Dementia. Anthrozoös 26(2), 213-225. doi:10.2752/175303713X13636846944169
Valenti Soler, M., Agüera-Ortiz, L., Olazarán Rodriguez, J., Mendoza Rebolledo, C., Pérez Muñoz, A., Rodrigeuz Pérez, I., … Martinez Martin, P. (2015). Social robots in advanced dementia. Frontiers in Aging Neuroscience, 7(133), 1-12. doi: 10.3389/fnagi.2015.00133
Vetenskapsrådet. (2018). Att forska etiskt. Hämtad 2019-09-19 från https://www.vr.se/utlysningar-och-beslut/villkor-for-bidrag/att-forska-etiskt.htm
*Wesenberg, S., Mueller, C., Nestmann, F & Holthoff-Detto, V. (2018). Effects of an animal-assisted intervention on social behaviour, emotions, and behavioural and psychological symptoms in nursing home residents with dementia. Psychogeriatrics, 19, 219-227. doi:10.1111/psyg
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar.
Databas Sökord
Årtal
Antal
träffar Urval efter lästa titlar
Urval efter
lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till resultat efter genomläsning av artiklar, n=15
CINAHL Dementia AND Animal assisted intervention AND Effect AND Nursing 2004-2019 10 2 2 1 CINAHL Dementia OR Alzheimers AND Human pet AND Nursing
2004-2019 33 2 1 1
CINAHL Pet therapy AND Elderly AND Care
2004-2019 26 3 1 1
PubMed Dementia AND Animal assisted therapy AND Caring
2004-2019 7 2 2 2
PubMed Dementia AND Animal assisted therapy AND Nursing
2004-2019 44 10 5 4
Psyc-INFO Dementia AND Animal assisted therapy
2004-2019 72 23 5 3
Fritextsökning Dementia, Animal- assisted Intervention, Alzheimer, Horze.
Bilaga 2
GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING Kvalitativa studier
Fråga Ja Nej
1 Motsvarar titeln studiens innehåll? 2 Återger abstraktet studiens innehåll?
3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5 Är studiens syfte tydligt formulerat? 6 Är den kvalitativa metoden beskriven? 7 Är designen relevant utifrån syftet? 8 Finns inklusionskriterier beskrivna? 9 Är inklusionskriterierna relevanta? 10 Finns exklusionkriterier beskrivna? 11 Är exklusionskriterierna relevanta? 12 Är urvalsmetoden beskriven?
13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende
bakgrundsvariabler?
15 Anges var studien genomfördes? 16 Anges när studien genomfördes? 17 Anges vald datainsamlingsmetod? 18 Är data systematiskt insamlade? 19 Presenteras hur data analyserats? 20 Är resultaten trovärdigt beskrivna? 21 Besvaras studiens syfte?
22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet? 24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Summa
Maxpoäng: 25 Erhållen poäng:
Kvalitet: 0-59% låg 60-79% medel 80-100% hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).
Bilaga 3
GRANSKNINGSMALL FÖR KVALITETSBEDÖMNING Kvantitativa studier
Fråga Ja Nej
1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll?
3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven?
15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek?
17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes?
20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat?
23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar?
25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
26. Diskuterar författarna studiens interna validitet?? 27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Maxpoäng: 29 Erhållen poäng:
Kvalitet: 0-59% låg 60-79% medel 80-100% hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).
Bilaga 4
Författare År Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalite tsgrad
Borges de Araujo, T., Rodriges Martins, W., Polo Freitas, M., Camargos, E., Mota, J., & Peralta Safons, M. 2019 Brasilien An Exploration of equine-assisted therapy to improve balance, functional capacity, and cognition in older adults with Alzheimer disease.
The aim is to describe the effects of equine-assisted therapy on balance, functional capacity, and cognition in older adults diagnosed with Alzheimer´s.
Kvantitativ
Före och efter tester gjordes på alla deltagare gällande balans, fysisk
kapacitet samt kognitiv status. Detta med hjälp av AMTI, TUG samt MMSE tester. SAS version 9 genomförde de statistiska analyserna.
n=9, (Sex män och tre kvinnor). Drabbade av mild till måttlig demens. Sällskapsdjur: Häst
Förbättringar påvisades hos deltagarna på balans samt fysisk kapacitet. På den kognitiva statusen sågs en lätt försämring. Hög. Colombo, G., Dello Buono, M., Smania, K., Raviola, R., & De Leo, D. 2005 Italien
Pet therapy and institutionalized elderly: A study on 144 cognitively unimpaired subjects
The aim of this study was to assess whether a pet therapy program had a favorable effect on psychopathological status and perception of quality of life in cognitively unimpaired institutionalized elderly
Kvantitativ
Deltagarna delades in i tre grupper. Första gruppen fick ta hand om en planta, andra gruppen fick ingenting och den tredje gruppen fick ta hand om en kanariefågel. Under en 3 månaders period.
Man tog hjälp av instrumenten Leipad- SV och BSI . n=144 (47 män och 97 kvinnor). Drabbade av mild demens. Sällskapsdjur: Kanariefågel I kanariefågelgruppen fick deltagarna högre poäng i självuppfattning än i de andra två. Ett annat fynd som hittades var att deltagarna i kanariefågelgruppen tycktes ha fått mest nytta av de olika QOL-termerna.
Författare År Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalite
tsgrad Dabelko-Schoeny, H., Phillips, G., Darrough, E., DeAnna, S., Jardeb, M., Johnson, D., & Lorch, G. 2014 USA Equine-assisted intervention for people with dementia.
The purpose was to determine the feasibility and effectiveness of using guided interactions with horses as a nonpharmaceutica l intervention to improve the physiological and behavioral states of persons with dementia Kvantitativ
En kontrollgrupp som deltog i ordinarie aktiviteter och en grupp för häst
interventioner bildades. Tester gjordes på båda grupperna före och efter aktiviteten med hjälp av NHBPS som identifierar 29st olika beteenden.
n=16, (Åtta män och åtta
kvinnor). Drabbade av mild till mild begynnande demens. Sällskapsdjur: Häst
En förbättring av NHBPS resultat visades hos gruppen för
hästinterventioner. Främst beteenden som att uppvisa glädje, interagera och motivation förbättrades.
Medel.
Edwards, E. N., Beck, M A., & Lim, E. 2014 USA Influence of aquariums on resident behavior and staff satisfaction in dementia units. The aim is to examine the effects of an animal-assisted intervention on residents with behavior and psychological symptoms, and staff perceived job satisfaction.
Kvantitativ.
Mätningar gjordes med NHDB för att bedöma olika beteenden/symtom före och efter akvariet implementerades. Data analyserades med ANCOVA.
n=71, (21 män och 50 kvinnor). Drabbade av svår demens. Sällskapsdjur: Fiskar
Efter upprepade mätningar visades tydliga förbättringar på
samarbetsvilja, irrationellt beteende, olämpliga beteenden samt sömn. På farliga/aggressiva och irriterande beteenden sågs ingen större skillnad.
Författare År Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalite tsgrad Fields, B., Bruemmer, J., Gloeckner, G., & Wood, W. 2018 USA Influence of an Equine- Assisted Activities program on Dementia - Specific Quality of Life
This study investigated associations between 9 different activity
situations—one an equine- assisted activity program (EAAP)—and positive, negative, and neutral behavioral indicators of quality of life (QoL) in 6 residents with dementia who expressed an interest in horses
Mixed Method
Nio olika aktivitetsstunder observerades i denna studie, varav en var hästassisterad terapi. Data insamlades med hjälp av SPSS Version 22.0 för statistiska analyser. n=6 (Två manliga och fyra kvinnliga) Drabbade av måttlig demens. Sällskapsdjur: Häst Hästassisterade aktiviteter indikerade att nöjet hos deltagarna ökade jämfört med när de gjorde andra aktiviteter. Den sociala interaktionen ökade signifikant under hästterapin.
Ökade promenader och fysisk aktivitet noterades även i hästassisterad terapigruppen.
Medel.
Friedmann, E., Galik, E., Thomas, S., Cheon, J., Han, N., Jun Kim, H., Mcatee, S., & Gee, N. 2019 USA Relationship of behavioral interactions during an animal-assisted intervention in assisted living to health-related outcomes
We assessed the behavioral of residents during PAL intervention sessions and evaluated their relationships to changes in PA and mood. Residents with mild to moderate cognitive impairment in seven small assisted-living facilities were randomized by facility to the 12-week PAL or
interventions.
Kvantitativ
Deltagarna fick ta del av sessioner med en hund. Man använde sig av 24-hour actigraph, Barthel Index och Cornell scale for depression in dementia.
n=22 (Sex män och 16 kvinnliga) Drabbade av mild till måttlig demens. Sällskapsdjur: Hund Efter hundinterventionerna visade det att deltagarna förbättrades i sin depression. Deltagarna visade också förbättringar i ADL. Inga signifikana skillnader i den kognitiva förmågan uppvisades.
Författare År Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalite tsgrad Kawamura, N., Niiyama, M., & Niiyama, H. 2007 Japan Long-term evaluation of animal-assisted therapy for institutionalized elderly people: a preliminary result
The purpose was to evaluate the psychological and behavioral effects of animal- assisted therapy on elderly residents of a nursing home over the long-term.
Mix method.
Data samlades in 4ggr/deltagare under den 12mån period hundbesöken ägde rum. Data analyserades sedan av Wilcoxon-test och SPSS11.