Förslag på vidare forskning

Denna undersökning åskådliggör inte de energideklarerade byggnadernas befintliga skick, exempelvis gällande karaktärsbärande värden i form av bevarade original- detaljer.

- I vilken utsträckning har de rekommenderade åtgärdsförslagen med Hög respektive Viss risk lämnats för byggnader som inte tidigare genomgått energibesparande ändringar, exempelvis exteriöra tilläggsisoleringar eller fönsterbyten?

Undersökningen visar inte heller i vilken utsträckning åtgärdsförslagen faktiskt utförs av fastighetsägarna.

- I vilken utsträckning genomförs åtgärdsförslag med Hög respektive Viss risk?

- Hur värderar fastighetsägarna själva ett bevarande av sina byggnaders karaktärsbärande värden i förhållande till energibesparing?

Modellen för vad som är kostnadseffektivt har i dagsläget en starkt dämpande effekt på energideklarationssystemets genomslagskraft. Uppenbart energibesparande åtgärder rekommenderas i mycket liten utsträckning, såväl för äldre som yngre bebyggelse, på grund av att de inte är lönsamma. Detta leder å andra sidan till att antalet åtgärder som riskerar att påverka byggnaders karaktärsbärande värden begränsas.

- Kan internationellt och nationellt uppsatta miljömål nås med den nuvarande modellen för kostnadseffektivitet?

- Är de oberoende experternas antikvariska kompetens tillräcklig för att göra kvalificerade bedömningar i det fall modellen för kostnadseffektivitet ändras och ger utrymme för fler åtgärdsförslag inom riskgraderna Hög och Viss risk?

Systemet med att registrera en byggnad som komplex på grund av dess kulturvärden har bevisligen inte fungerat i praktiken.

- Kommer Gripens nytillkomna rubriker gällande byggnadens skydd enligt KML, detaljplan, eller den möjlighet som nu tydligare ges för den oberoende experten att själv klassa en byggnad som kulturhistoriskt värdefull att leda till en större medvetenhet om byggnaders kulturvärden hos de oberoende experterna?

! &(!

Denna undersökning visar inga tecken på att de lagändringar som trädde i kraft hade fått något genomslag vid årsskiftet 2013.

- Går det efter längre tid att avläsa vilka skillnader de obligatoriska platsbesiktningarna och lagtextens krav på energideklarering oavsett byggnadens kulturvärden har medfört?

Sett till det totala antalet godkända deklarationer ges endast ett och ett halvt åtgärdsförslag per energideklaration. De mest frekvent förekommande åtgärds- förslagen är dessutom av sådan karaktär att man kan ifrågasätta om fastighetsägarna inte redan är medvetna om deras relevans för energieffektivisering, exempelvis varmvattenbesparande åtgärder, maxbegränsning av innetemperatur, tilläggsisolering av vindsbjälklag samt installation av värmepump.

- Vilken nytta gör energideklarationssystemet i nuvarande utformning?

Initialt var tanken att denna undersökning även skulle omfatta en kartläggning av hur den äldre bebyggelsens uppmätta energiprestanda förhåller sig till Boverkets referensvärden. Detta för att undersöka om den delen av energideklarationssystemet, det vill säga referensvärdena, utgör ett omotiverat hårt tryck på energieffektivisering av äldre bebyggelse.

Denna del har emellertid fått utelämnas ur uppsatsen på grund av tidsbrist, men de slagningar i statistiken som ändå gjorts visar på några tendenser som bör vara värda att följa upp ytterligare.

Resultaten gäller en- och tvåfamiljshus med nybyggnadsår före 1960 för perioden 1 juli – 31 december 2012, och visar att

! den genomsnittliga uppmätta energiprestandan ligger närmare referensvärdets genomsnittliga minimigräns än dess medelvärde.

! den genomsnittliga uppmätta energiprestandan är lägre för byggnader som uppfördes under perioden före 1880 än för perioden 1880 – 1929, som i sin tur har lägre genomsnittlig uppmätt energiprestanda än byggnader från perioden 1930 – 1959.

- Den genomsnittliga uppmätta energiprestandan ligger förvisso inom referensvärdets ramar, och kurvan för energiprestanda i förhållande till nybyggnadsår skulle möjligen se annorlunda ut om extrema topp- och bottenvärden utesluts.

Men skulle dessa iakttagelser ändå kunna tyda på att äldre bebyggelse faktiskt har bättre energiegenskaper än vad vi idag tror?

! &)!

8. Referensförteckning

EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda

Lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader

Förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2007:4) om energideklaration av byggnader Boverkets föreskrifter (BFS 2012:9) om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader.

Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2007:5) för certifiering av energiexpert. Boverkets föreskrifter (BFS 2011:9) om ändring av föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert.

Plan- och bygglagen (2010:900) Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Publicerade källor

Tryckta källor

Björk, Cecilia m.fl. Så byggdes staden. Stockholm: AB Svensk Byggnadstjänst, 2008. Boverket. Piska och morot. Boverkets utredning om styrmedel för energieffektivisering i

byggnader. Karlskrona: Boverket, 2005.

Boverket. Utvärdering av systemet med energideklarationer. Uppdrag nr 12 Uppföljning av

energideklarationer enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Boverket. M2008/4791/A. Karlskrona: Boverket, 2009.

Energimyndigheten. Glasbranschföreningen. Fönsterrenovering med energiglas. Västerås: Edita, 2008.

IVA. Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse – Hinder och möjligheter att nå en halverad

energianvändning till 2050. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin. Stockholm: Kungl.

Ingenjörsvetenskapsakademin, 2012.

Muñoz Viñas, S. Contemporary Theory of Conservation. Oxford: Elsevier Butterworth Heinemann, 2005.

Robertsson, Stig. Fem pelare – en vägledning för god byggnadsvård. Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2002.

Unnerbäck, Axel. Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2002.

Vadstrup, Søren. Bevaringsværdige bygninger – sikring af bevaringsværdier. Köpenhamn: Socialministeriet Danmark, 2006, s.7ff

! &*!

Elektroniska källor

Approvus. Ändringar i lagen om energideklarationer – från 1 juli 2012.

http://www.approvus.se/andringar-i-lagen-om-energideklarationer-fran-1-juli-2012 (hämtad 2013-05-20).

BELOK. http://www.belok.se/Verktyg_Total.php (hämtad 2013-05-20).

Boverket. Information om energideklarationer. Beskrivning av meddelande för import av data. Boverket, 2013.

http://www.boverket.se/Global/Bygga_o_forvalta/Dokument/Energideklaration/Övriga- byggnadsägare/Import_av_data_via_xm_-_version_2.1.pdf (hämtad 2013-06-13) Boverket. Lars Abrahamsson Fastighetskonsult. Energideklarationer – lönsamma åtgärder. http://www.edkalkyl.se (hämtad 2013-05-05)

Energi- och klimatrådgivningen. Energideklaration.

http://www.energiradgivningen.se/privatperson/energideklaration#Energideklarationens%2 0innehåll (hämtad 2013- 05-06)

Riksantikvarieämbetet. Varsam energieffektivisering – Workshop, Visby 23-24 augusti 2012. http://www.raa.se/wp-content/uploads/2013/01/Varsam-energieffektivisering.pdf (Hämtad 2013-04-12)

Stockholms Stadsmuseum. Stockholms Stadsmuseums kulturhistoriska klassificering.

http://www.stadsmuseum.stockholm.se/byggvard.php?kategori=69&sprak=svenska (hämtad 2013-05-17).

!

Opublicerade källor

Boverkets energideklarationsregister, databasen Gripen. Utvald data rekvirerad från Boverket 2013-03-04 samt 2013-04-24.

!

Figurförteckning

Samtliga tabeller och diagram har sammanställts av uppsatsförfattaren. ! ! ! ! ! ! ! !