I vidare forskningen hade det varit intressant att ur patientperspektivet studera patientens upplevelse av SIP och om den leder till den trygghet och säkerhet som sjuksköterskorna i studien påtalar.
15 Referenslista
Andersson, L. (2012). Organisering för samordning och samsyn (FoU-rapport 69:2012). Hämtad 2019-10-27 från Linköpings utförarwebb:
https://www.linkoping.se/globalassets/utforarwebben/vard-stod-och-omsorg/forskning-och-utveckling/rapporter/2012/fou_69_2012.pdf?49849d Andreasen, J., Lund, H., Aadahl, M., & Sørensen, E.E. (2015). The experience of daily life of acutely admitted frail elderly patients one week after discharge from the hospital. Qualitative Studies on Health and Well-being. 10(1), 1-11. doi:
10.3402/qhw.v10.27370
Carlström, E., Kvarnström, S., & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk, & J. Öhlén (Red.),
Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (s. 63–97). Lund: Studentlitteratur.
Castro, E-M., Regenmortel, T. V., Vanhaecht, K., Sermeus, W., & Hecke, A. V. (2016). Patient empowerment, patient participation and patient-centeredness in hospital care: A concept analysis based on a literature review. Patient Education and Counseling, 99(12), 1923-1939. Doi:10.1016/j.pec.2016.07.026
Dahlberg, K., & Segersten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Dahlqvist, M., Westerholm, B., & Bengtsson, F. (2018). Samordnad individuell plan (SIP) – en utvärdering. Hämtad 2019-09-15 från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/rapport-fran-riksdagen/samordnad-individuell-plan-sip---en-utvardering_H50WRFR5
Damschroder, L., Aron, D., Keith, R., Kirsh, S., Alexander, J., & Lowery, J. (2009).
Fostering implementation of health services research findings into practice: a consolidated framework for advancing implementation science. Implementation Science, Vol.4, p.50.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 31-50). Lund: Studentlitteratur.
Edvardsson D. (2010). Personcentrerad omvårdnad – definition, mätskalor och hälsoeffekter. I D. Edvardsson (Red.), Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik (s. 29-37). Lund: Studentlitteratur.
Ekman, I., & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård – teori och tillämpning. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.),
Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (s. 28–61). Lund: Studentlitteratur.
Etikkommittén Sydost. Hämtad 2019-10-26 från Linneuniversitetets webbplats:
https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/samarbeta-med-oss/Projekt-och-natverk/etikkommitten-sydost
Flink, M., & Ekstedt, M. (2017). Planning for the Discharge, not for Patient
Self-Management at Home-An Observational and Interview Study of
Hospital Discharge. International Journal of Integraded Care, Vol.17.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Gabrielsson-Järhult, F., & Nilsen, P. (2015). On the threshold: older people´s concerns about needs after discharge from hospital. Scandinavian Journal of
Caring Science. 2016 Mar, 30(1), ss. 135-144. doi/10.1111/scs.12231. Eupub
Apr 28.
GPCC. (2018). Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgsuniversitetet. Personcentrerad vård. Hämtad 2019-10-22 från: https://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard
Graneheim, U., & Lundman, B. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso – och sjukvård (s. 219-234). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativa metoder. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 111-119). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (s. 411-420). Lund:
Studentlitteratur.
Johnson, S., & Bacsu, J. (2018). Understanding complex care for older adults within Canadian home care: a systematic literature review. Home Health Care Services Quarterly, 37(3), 232-246. doi:10.1080/01621424.2018.1456996
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. Kvarnström, S., & Cedelund, E. (2006). Discursive patterns in multiprofessional healthcare teams. Hämtad 2019-10-09 från:
Landstinget Kalmar län. (2018). Praktiska anvisningar - Samordning av den enskildes insatser mellan slutenvård, öppenvård och kommun.. Hämtad 2019-09-11 från ltkalmars webbplats:
https://www.ltkalmar.se/Documents/Samarbetsportalen/Uppdrag%20och%20samve
rkan/Trygg%20och%20effektiv%20utskrivning/Praktiska%20anvisningar-%20Samordning%20av%20den%20enskildes%20insatser%20samt%20Cosmic%20 LINK%202018.pdf
Lennartsson, C., & Heimerson, I. (2012). Elderly people ́s health: Health in Sweden: The National Public Health Report 2012. Chapter 5. Scandinavian Journal of Public Health, 40(9 Suppl), 95-120. doi:10.1177/1403494812459468
Lindén E. (2009). Omvårdnadens institutionella inramning. I A. Ehrenberg, & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder - ansvar och utveckling. (s. 148-179). Studentlitteratur.
Malterud, K., Siersma, V. D., & Guassora, A. D. (2015). Sample size in qualitative interview studies: guided by information power. Qualitative health research, 26(13), 1753-1760. doi:10.1177/1049732315617444
Martinsen, B., Harder, I. & Norlyk, A. (2015). Being back home after intermediate care: the experience of older people. British Journal of Community Nursing, 20(9): 422-428. doi:10.12968/bjcn.2015.20.9.422
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (9 uppl.), Philadelphia: Wolters Kluwer Health/ Lippincott Williams & Wilkins.
Preheim, GJ., Armstrong, GE., & Barton, AJ. (2009). The new fundamentals in nursing: introducing beginning quality and safety education for nurses competencies. Journal Of Nursing Education, 48(12), 694-697.doi:10.3928/01484834-20091113-10 Pribe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 25-42). Lund: Studentlitteratur.
Region Kalmar län. (2018). Cosmic LINK. Hämtad 2019-10-27 från:
https://www.regionkalmar.se/samarbetsportalen/uppdrag_samverkan/samordning- av-insatser-mellan-region-kalmar-lan-och-kommunerna/samordning-av-insatser-mellan-region-kalmar-lan-och-kommunerna/cosmic/cosmic-link/
Robben, S., van Kempen, J., Heinen, M., Zuidema, S., Olde Rikkert, M., Schers, H., & Melis, R. (2012). Preferences for receiving information among frail older adults and their informal caregivers: a qualitative study. Family Practice, .29(6), 742-747. doi:10.1093/fampra/cms033
Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken – Etik för vårdande yrke. Lund: Studentlitteratur.
SFS (2003:460). Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2018-10-11 från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS (2017:612). Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Hämtad 2018-10-11 från Riksdagens webbplats:
https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2017612-om-samverkan-vid-utskrivning-fran_sfs-2017-612
SFS (1990:1404). Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Hämtad 2018-11-26 från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-19901404-om-kommunernas-betalningsansvar_sfs-1990-1404
SFS (2001:453). Socialtjänstlagen. Hämtad 2018-11-26 från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS (2017:30). Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 2018-11-26 från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SKL (2018). Använd SIP - ett verktyg vid samverkan [Broschyr]. Hämtad 2018-11-07 från Sveriges kommuner och landstings webbplats:
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-765-7.pdf?issuusl=ignore
SKL (2016). Samordnad individuell plan (SIP) för äldre [Broschyr]. Hämtad 2018-11-07 från Sveriges kommuner och landstings webbplats:
https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/samordnad-individuell-plan-sip-for-aldre.html Slettebø, Å., Hellem, E., Bruusgaard, K-A., Madsen, V-H., Alve, G., &
Langhammer, B. (2012). Between power and powerlessness - discourses in the individual plan processes, a Norwegian dilemma. Scandinavian Journal of Disability Research. 14(3), 270-283. doi: 10.1080/15017419.2011.574846
Socialstyrelsen (2017a). Fast vårdkontakt – var, när, hur? Hämtad 2018-11-09 från Socialstyrelsens webbplats:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-10-26.pdf
Socialstyrelsen (2017b). Om fast vårdkontakt och individuell plan, Nationell vägledning. Hämtad 2018-10-14 från Socialstyrelsens webbplats:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2017-10-25.pdf
Socialstyrelsen (2012). Dialog trygghet [Broschyr]. Hämtat 18-11-09 från Socialstyrelsens webbplats:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/sid51-65_trygghet.pdf
SOU (2015:20). Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Hämtad 2018-11-07 från Regerings webbplats:
https://www.regeringen.se/49bbd8/contentassets/0538012e9e164acda95527da78502
2e4/trygg-och-effektiv-utskrivning-fran-sluten-vard-utredningen-om-betalningsansvarslagen
SOU (2018:39). God och nära vård. En primärvårdsreform. Delbetänkande av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Hämtad 2019-10-11 från: http://www.sou.gov.se/godochnaravard/
Svensk Sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2018-10-31 från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor. Hämtad 2018-11-07 från:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/utbildning-publikationer/strategi.for.utbildnfragor.pdf
Turjamaa, R., Hartikainen, S., Kangasniemi, M., & Pietilä, A-M. (2015). Is it time for a comprehensive approach in older home care clients’ care planning in Finland? Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 317-324. doi: 10.1111/scs.12165 United Nations. (2017). Ageing. Hämtad 2019-10-11 från:
https://www.un.org/en/sections/issues-depth/ageing/
Åhgren, B., Bihari Axelsson, S., & Axelsson, R. (2009). Evaluating intersectoral collaboration: a model for assessment by service users. International Journal of Integrated Care, 9 e03. Hämtad 191012 från