Vi har under arbetets gång, utifrån resultatet och utifrån forskning kommit fram till nya frågor som vi finner intressanta att nämnas till en fortsatt forskning. Vi har fortfarande den åsikten att stor del av matematiklektionerna går till att räkna i
matematikboken, något vi även såg då vi genomförde denna undersökning. Varför det är så och hur man kan ändra på det är något vi gärna ser blir undersökt.
Vi finner det även intressant att göra en jämförelse av lärarnas intentioner med den samtalande matematiken med hur de verkligen gör i praktiken. Detta var något som vi ville undersöka, men som på grund av tidsbrist inte var möjligt. Skulle dock tiden finnas att följa lärare i deras matematikundervisning under en längre period,
förslagsvis under en termin, tror vi att det skulle kunna bidra till en mycket intressant forskning.
En annan fråga som vi har blivit intresserade av under denna resa är vad lärare anser vara matematiska begrepp respektive vardagliga begrepp. Det skulle vara intressant att göra en kvantitativ undersökning kring detta för att se om det finns några
specifika begrepp som förekommer i stor utsträckning för att sedan jämföra detta med forskares syn på matematiska - respektive vardagliga begrepp.
Slutligen vill vi också uppmana läsare att som tidigare nämnt att undersöka varför arbetet i matematikboken i många fall dominerar matematikundervisningen och hur detta skulle kunna förändras.
35
10. Referenslista
Ahlberg, A. (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I Wallby, K.,
Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R., & Wallby, A. (Red.), Matematik från början (s.9-98). Nämnaren TEMA. Göteborg: NCM.
Anghileri, J. (2006). Scaffolding practices that enhance mathematics learning, Journal of Mathematics Teacher Education, 2006(9), 33-52.
Aspers, P. (2001). Vad skulle det annars vara? – Om socialkonstruktivism. Sociologi i dag, 31(2), 23-39.
Barlebo Wennerberg, S. (2010). Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv (2:a uppl.). Malmö: Liber.
Bergius, B., & Emanuelsson, L. (2000). Att stimulera barns intresse för och
upptäckter i matematik. I Wallby, K., Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R., & Wallby, A. (Red.), Matematik från början (s.9-98). Nämnaren TEMA. Göteborg: NCM.
Davis Cooke, B., & Buchholz, D. (2005). Mathematical Communication in the
Classroom: A Teacher Makes a Difference. Early Childhood Education Journal, (6), 365-369.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - för småskaliga projekt inom samhällsvetenskaperna (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, E. (2000). Lekens lustfyllda lärande. I Wallby. K., Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R., & Wallby, A. (Red.), Matematik från början (s.9-98). Nämnaren TEMA. Göteborg: NCM.
Emanuelsson, G., Wallby, K., Johansson, B., & Ryding, R. (1996). Matematik – ett kommunikationsämne. Nämnaren TEMA. Göteborg: NCM.
Emanuelsson, J. (2001). En fråga om frågor – Hur lärares frågor i klassrummet gör det möjligt att få reda på elevernas sätt att förstå det som undervisningen behandlar i matematik och naturvetenskap. Pedagogisk/didaktisk akademisk avhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Johansson Høines, M. (1997). Matematik som språk. Verksamhetsteoretiska
perspektiv. Malmö: Liber.
Jordan, B. (2004). Scaffolding learning and co-constructing understandings. I Anning, A., Cullen, J., & Fleer, M. (Ed.), Early childhood education (s. 31-42). London: Sage Publications Ltd.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman. Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M., & Kilborn, W. (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
36
Löwing, M., & Kilborn, W. (2008). Språk, kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Olsson, I. (2000). Att skapa möjligheter att förstå. I Wallby. K., Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R., & Wallby, A. (Red.), Matematik från början (s.9-98). Nämnaren TEMA. Göteborg: NCM.
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera
genomföra och rapportera en undersökning (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Huvudrapport
– svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och undersökning i årskurs 5. Stockholm: Fritzes.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sterner, G. (2000). Matematik och språk. I Wallby. K., Emanuelsson, G., Johansson, B., Ryding, R., & Wallby, A. (Red.), Matematik från början (s.9-98). Nämnaren TEMA. Göteborg: NCM.
Sterner, G., & Lundberg, I. (2002). Läs och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wistedt, I. (1996). Matematiska samtal. I Emanuelsson, G., Wallby, K., Johansson, B., & Ryding, R. (red), Matematik – ett kommunikationsämne (s.65-69). Nämnaren TEMA. Göteborg: NCM.
Wistedt, I. (2001). Rum för samtal. I Grevholm, B (red.), Matematikdidaktik – ett nordiskt perspektiv (s. 219-229). Lund: Studentlitteratur.
Stein, M K., Eagle, R A., Smith, M S., & Hughes, E K. (2008). Orchestrating
productive mathematical discussions: five practices for helping teachers move beyond show and tell. Mathematical thinking and learning, 10, 313-340.
37
10. Bilagor
10.1. Informationsbrev till lärare
Till lärare i år fyra och fem!
Vi hoppas att Du kan medverka i en undersökning om hur lärare samtalar
matematik med eleverna och hur lärare genom samtalet hjälper eleverna i deras matematiska utveckling.
Vi heter xxxx xxxxxxxx och xxxxxx xxxxxxxx och läser till lärare vid mälardalens högskola. För att kunna genomföra denna undersökning kommer vi att genomföra observationer och intervjuer på 4 skolor i X-stad i årskurs fyra och fem och sammanlagt kommer 6 lärare att observeras och intervjuas. Därför är din medverkan viktig för oss!
Genomförande
För att uppnå ett gott resultat med vår studie kommer vi att genomföra en observation på ca 30 minuter under en matematiklektion för varje lärare. Det vi kommer titta efter under vår observation är samtalet vid genomgång, gruppuppgifter, individuella uppgifter eller annat. Därför önskar vi få komma på en matematiklektion där vi kan undersöka något av detta. Observationerna kommer att ske med ljudinspelning där varje lärare kommer att ha med sig en bandspelare, vi kommer även föra anteckningar under observationerna. Vi kommer även vilja intervjua Er där vi kommer ställa frågor kring hur ni ser på samtalets roll i
matematikundervisningen och hur ni anser er använda er av detta för att stödja eleverna i deras matematiska utveckling. Vi tycker att det är viktigt att både få se hur ni arbetar i klassrummet men också att få höra er berätta om ert arbetssätt och er syn på samtalets betydelse. Sammanlagd tid för din medverkan är ca 30 minuters observation och ca 30 minuters intervjutid.
Deltagandet är självklart frivilligt men av stor betydelse för vår studie. Vi garanterar att all information kommer att behandlas konfidentiellt och att er identitet och skola inte på något sätt kan spåras genom studien. Materialet kommer inte att användas i något annat syfte än till denna studie och kommer inte att sparas efter avslutat arbete.
När undersökningen äger rum
Vi vill gärna genomföra undersökningen i din klass under vecka x eller x. Bakgrund och syfte
Under vår utbildning har vårt intresse för matematik som pedagogiskt ämne blivit mycket stort och vi har insett värdet av att samtala matematik med eleverna för att eleverna ska få en djupare förståelse och ökade kunskaper inom ämnet matematik. Vi har dock upplevt att den samtalade matematiken inte förekommer i någon större utsträckning i dagens
matematikundervisning. Därför vill vi med detta arbete undersöka om detta verkligen stämmer och hur verksamma lärare ser på matematik som ett samtalande ämne. Som tack för din medverkan får du ta del av vårt slutgiltiga examensarbete.
Vi tror och hoppas på att denna undersökning kan vara ett ömsesidigt arbete där ni får lika stor nytta av arbetet som vi som får!
Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss
xxxxxxxx@student.mdh.se xxxxxxxx@student.mdh.se
Tack på förhand för din medverkan! Vänliga hälsningar xxxx & xxxxxx
38