7. Slutsats
7.2 Förslag på vidare forskning
Denna studie fokuserade på regelefterlevnad av skogsbolag. För att undvika svårigheten att hitta lämpligt antal bolag kan vidare forskning bredda urvalet och undersöka flera branscher som jordbruk, ifall regelefterlevnad av IAS 41 är intressant. Alternativt är det av värde att undersöka vad som faktiskt förmedlas i årsrapporterna och jämföra det med IASB föreställningsram för att se om informationen i årsrapporterna stämmer överens med de värden som IASB vill förmedla.
Källförteckning
AASB standard 141. Hämtad 2016-11-23 från;
http://www.aasb.gov.au/admin/file/content105/c9/AASB141_08-15.pdf
Amiraslani, H. & Iatridis, G. E. & Pope, P. F. (2013). Accounting for asset impairment: a test for IFRS compliance across Europe. Centre for Financial Analysis and Reporting Research,
London: Cass Business School.
Argilés, J. & Garcia-Blandon J. & Monllau T. (2011). Fair value versus historical cost-based valuation for biological assets: Predictability of financial information. Revista de Contabilidad 14(2), 87-113.
ASIC. Hämtad 2016-12-06 från; http://asic.gov.au/regulatory-resources/markets/supervision/
Australian Accounting Research Foundation (1997). Responses to Invitation to Comment: ED
83. AARF. Melbourne.
Babbie, E. (2014). The basics of social research. Cengage Learning.
Benston, G. J. (2008). The shortcomings of fair-value accounting described in SFAS 157.
Journal of Accounting and Public Policy 27, 101-114.
Booth, B. & Walker, R. G. (2003). ‘Valuation of SGARAs in the wine industry: time for sober reflection’. Australian Accounting Review, 13(3): 52–60.
Brown, P. & Preiato, J. & Tarca, A. (2014). Measuring Country Differences in Enforcement of Accounting Standards: An Audit and Enforcement Proxy. Journal of Business Finance &
Accounting, 41: 1–52.
Camfferman, K. & S. Zeff. (2007). Financial Reporting and Global Capital Markets: A History
of the International Accounting Standards Committee, 1973–2000. Oxford University Press.
Carrington, T., Catasús, B., Alander, G., Lundqvist, P., Marton, J. & Runesson, E. (2015). IFRS
Dilemman och utmaningar. Studentlitteratur AB.
Carvajal, A. & J. Elliott (2009). The Challenge of Enforcement in Securities Markets. Mission Impossible? Policy paper WP/09/168 (New York: International Monetary Fund).
CESR. (2009). Final report on CESR’s peer review of the implementation of Standard No. 2 on
Financial Information – Coordination of Enforcement Activities. Committee of European
Securities Regulators (Nu Europeiska värdepapper- och marknadsmyndighet.), 09–188.
Chavent, M. & Ding, Y. & Fu, L. & Stolowy, H. & Wang, H. (2006). Disclosure and determinants studies: An extension using the Divisive Clustering Method (DIV). European
Accounting Review, 15(2), 181-218.
Coffee, J. (2007). Law and the Market: The Impact of Enforcement. University of Pennsylvania Law Review. The University of Pennsylvania Law Review. Vol. 156, No. 2 pp. 229-311
d’Arcy, A. (2001). Accounting classification and the international harmonisation debate - an empirical investigation. Accounting, Organizations and Society, 26(4), 327-349.
DeAngelo, L. E. (1981). Auditor size and audit quality. Journal of Accounting and Economics, 3(3), 183-199.
Diamond, D. & Verrecchia, R. (1991). Disclosure, liquidity, and the cost of capital. The Journal
of Finance 66, 1325–1355.
Elad, C. (2004). Fair value accounting in the agricultural sector: some implications for international accounting harmonization. European Accounting Review, 13(4): 621–641.
Elad, C. (2007). Fair value accounting and fair trade: an analysis of the role of International Accounting Standard Nº. 41 in social conflict. Socio-Economic Review, 5: 755-777.
Elad, C. & Herbohn, K. (2011). Implementing fair value accounting in the agricultural sector. The Institute of Chartered Accountants of Scotland.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EUT L 243, 11.9.2002, s. 1-4).
Eurostats. Hämtad 2016-11-24 från; http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Forestry_statistics
Finansinspektionen (Finland). Hämtad 2016-12-06 från;
http://www.finanssivalvonta.fi/se/Tillsyn/Pages/Default.aspx
Finansinspektionen (Sverige). Hämtad 2016-12-06 från;
http://www.fi.se/Om-FI/Vart-uppdrag/Sa-styrs-FI/
FSB. Hämtad 2016-12-06 från; https://www.fsb.co.za/aboutUs/Pages/About-FSB.aspx
Glaum, M., Schmidt, P., Street, D. L. & Vogel, S. (2013). Compliance with IFRS 3-and IAS 36- required disclosures across 17 European countries: company-and country-level determinants.
Accounting and business research, 43(3), 163-204.
Goncalves, R. & Lopes, P. (2015) Accounting in Agriculture: Disclosure practices of listed firms. Portuguese Journal of Accounting and Management, 16: 9-44.
Hail, L. & Leuz, C. & Wysocki, P. (2009). Global accounting convergence and the potential adoption of IFRS by the United States: an analysis of economic and policy factor. Independent
Healy, P. M. & Palepu, K. G. (2001). Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: a review of the empirical disclosure literature. Journal of accounting and
economics, 31(1–3), 405–440.
Herbohn, K. & Herbohn, J. (2006). International Accounting Standard [IAS] 41: what are the implications for reporting forest assets? Small-scale Forest Economics, Management and Policy, 5(2), 175-189.
Hillier, D., Ross, S., Westerfield, R., Jaffe, J. & Jordan, J. (2013). Corporate Finance: 2:nd
European Edition. Maidenhead: McGraw-Hill.
IASB. (2016). IAS 41 – Agriculture. Hämtad 2016-12-15 från;
http://eifrs.ifrs.org/eifrs/bnstandards/en/2016/ias41.pdf
IASB. (2016). IFRS 13 – Fair Value Measurement. Hämtad 2016-12-15 från;
http://eifrs.ifrs.org/eifrs/bnstandards/en/2016/ifrs13.pdf
IASB. (2016). The Conceptual Framework for Financial Reporting. Hämtad 2016-12-15 från;
http://eifrs.ifrs.org/eifrs/bnstandards/en/2016/conceptualframework.pdf
IASB. (2016a). Hämtad 2016-12-13 från; http://www.ifrs.org/The-organisation/Governance-and-accountability/Constitution/Documents/IFRS-Foundation-Constitution-January-2013.pdf
IASB. (2016b). Hämtad 2016-12-15 från; http://www.ifrs.org/IFRSs/Pages/IFRS.aspx
IASB. (2016c). Hämtad 2016-12-15 från; http://www.ifrs.org/Use-around-the-world/Pages/Jurisdiction-profiles.aspx
Jackson, H. E. & Roe, M. J. (2009). Public and private enforcement of securities laws: Resource based evidence. Journal of Financial Economics, 93(2), 207-238.
Jaggi, B. & Low, P. Y. (2000). Impact of culture, market forces, and legal system on financial disclosures. The International Journal of Accounting, 35(4), 495–519.
Kvaal, E. & Nobes, C. (2010). International differences in IFRS policy choice: a research note.
Accounting and Business Research, 40(2), 173-187.
Lang, M. H. & Lundholm, R. J. (1993). Cross-Sectional Determinants of Analysts Ratings of Corporate Disclosures. Journal of Accounting Research, 31(2), 246-271.
Lang, M. H. & Lundholm, R. J. (1996). Corporate disclosure policy and analyst behavior.
Accounting review, 71(4), 467-492.
Leuz, C. and Wysocki, P. (2006). ‘Capital-market effects of corporate disclosures and disclosure
regulation’. In Allen, T. et al. (eds.), Canada Steps Up: Evolving Investor Protection, Research
Studies for the Final Report of the Task Force to Modernize Securities Legislation in Canada: 2: 181–239.
Leuz, C. (2010). Different approaches to corporate reporting regulation: how jurisdictions differ and why. Accounting and Business Research, 40(3), 229-256.
Lind, D.A. & Marchal, W.G. & Wathen, S.A. (2012). Statistical techniques in business &
economics. New York, NY: McGraw-Hill/Irwin.
López de Silanes, F., La Porta, R., Shleifer, A. & Vishn, R. (1998). Law and Finance. Journal of
Political Economy, Vol. 106, no. 6: 1113-1155.
Lorentzon (2011). Att värdera tillgångar - verkligt värde inom skogs- och fastighetsbranschen. Litrorapid MEDIA AB, Göteborg.
Nobes, C. (1998). Towards a general model of the reasons for international differences in financial reporting. Abacus, 34(2), 162-187.
Nobes, C. (2004). On accounting classification and the international harmonisation debate.
Accounting, Organizations and Society, 29(2), 189-200.
Nobes, C. (2006). The survival of international differences under IFRS: towards a research agenda. Accounting and Business Research, 36:3, 233-245
Nobes, C. (2008) Accounting classification in the IFRS era. Australien Accounting Review, 18(3), 191-198.
Nobes, C. & Parker, R. (2012). Comparative international accounting: 12th edition. Essex: Pearson Education Limited.
Nyström, J. (2016). Så ska koldioxiden sugas tillbaka. Forskning och Framsteg. Hämtad 2016-11-24 från; http://fof.se/tidning/2016/5/artikel/sa-ska-koldioxiden-sugas-tillbaka
Oanda Currency Converter. Hämtad 2016-12-05 från;
https://www.oanda.com/currency/converter/
Owusu-Ansah, S. (1998). The Impact of Corporate Attributes on the Extent of Mandatory Disclosure and Reporting by Listed Companies in Zimbabwe. The International Journal of
Accounting, 33, 605–631
Penman, S. H. (2007). Financial reporting quality: Is fair value a plus or a minus? Accounting
and Business Research Special Issue: International Accounting Policy Forum, 33-44.
Pope, P. F. & McLeay, S. J. (2011). The European IFRS experiment: objectives, research challenges and some early evidence. Accounting and Business Research, 41:3, 233-266.
Pope, P. & Mcleay, S. (2011). The European IFRS experiment: objectives, research challenges and some early evidence. Accounting And Business Research, 41(3), 233-266.
PWC (2009). Forest Industry: Application review of IAS 41, Agriculture: The fair value of
standing timber. Hämtad 2016-11-21, från;
https://www.pwc.com/cl/es/publicaciones/assets/forest-industry.pdf
PWC (2011). Forest Industry: Application Review of IAS 41, Agriculture: The Fair Value of
Standing Timber. Hämtad 2016-11-21, från; http://www.pwc.com/gx/en/industries/forest-paper-packaging/publications/ias-41.html
PWC (2013). A practical guide to IFRS 13 disclosures - what has changed? Hämtad 2016-11-21, från;
http://hb.betterregulation.com/external/A%20practical%20guide%20to%20IFRS%2013%20discl osures%20-%20What%20has%20changed%20-%2009%20Dec%2013.pdf
Scherch, C. P., Nogueira, D. R., Olak, P. A. & Cruz, C. V. O. A. (2013). Novel de conformidade do cpc 29 nas empresas brasileiras: uma an£lise com as empresas de capital aberto. Race: revista
de administração, contabilidade e economia, 12, 459-490.
Schuetze, W. P. (2001). What Are Assets and Liabilities? Where Is True North? (Accounting That My Sister Would Understand). Abacus, Vol. 37. Nr. 1. Sid. 1-25.
Skinner, D. J. (1994). Why firms voluntarily disclose bad news. Journal of accounting research, 32(1), 38–60.
Street, D.L. & Gray, S. J. (2002). Factors influencing the extent of corporate compliance with International Accounting Standards: Summary of a research monograph. Journal of International
Accounting, Auditing & Taxation, 51–76.
Sundgren, S. & Nilsson, H. & Nilsson, S. (2009). Internationell redovisning. Studentlitteratur AB.
Thomasson, J. (2008). Extern redovisning och finansiell analys. Liber AB.
Tillsynsutredningen. (2004). Tillsyn: Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn (SOU 2004:100). Stockholm: Finansdepartementet.
Tsalavoutas, I. & Evans, L. & Smith, M. (2010). Comparison of two methods for measuring compliance with IFRS mandatory disclosure requirements. Journal of Applied Accounting
Appendix 1 – Upplysningskrav IAS 41
Företagen skall uppge vinster eller förluster hänförligt till biologiska tillgången under
innevarande period när biologiska tillgången redovisas från förstag gången och förändringar i verkligt värde subtraherat med försäljningskostnader (IAS 41, p 40).
Entiteten skall beskriva varje grupp av biologiska tillgångar, kan beskrivas i berättande form eller kvantifierad form (IAS 41, p 41, 42).
Entiteten är rekommenderad att uppge en kvantifierad beskrivning av gruppering av biologisk tillgång, för att behjälpa uppskattningar när den biologiska tillgången kommer att realiseras. Om sådan beskrivning gjort skall entiteten upplysa om hur kategoriseringen gjorts (IAS 41, p 43). Biologiska tillgångar kan klassificeras som mogna och omogna, mogna biologiska tillgångar är tillgångar som uppnått specificerade skördekrav, omogna har ej gjort det (IAS 41, p 45)
Om ej beskrivit i övrigt publicerad information skall entiteten beskriva a. Entitetens aktivitet hänförligt till biologisk tillgång
b. Icke finansiella mätningar och uppskattningar av fysisk kvantiteter av varje grupp av biologisk tillgång
c. Summan av biologisk tillgång vid slutet av perioden och summan av skördad produkt från den biologiska tillgången (IAS 41, p 46).
Entiteten skall uppge om:
a. Förekomsten av och redovisat värde av biologisk tillgång för vilka äganderätten är inskränkt. Redovisat värde av biologisk tillgång som är förpliktigad som säkerhet för skulder
b. Summan av förpliktelser för utvecklande och införskaffning av biologisk tillgång c. Finansiell risk hanterings strategier relaterade till jord- och skogsbruk (IAS 41, p 49) Entiteten skall presentera avstämning om förändringar i redovisat värde av biologisk tillgång mellan början och slutet av innevarande period. Avstämningen skall inkludera
a. Vinst eller förlust hänförligt till förändringar i verkligt värde avdraget med försäljningskostnader.
b. Ökningar följd av köp.
c. Reduktioner hänförligt till försäljning och biologiska tillgångar klassificerade för försäljning i enlighet med IFRS 5.
d. Reduktioner hänförligt till skörd.
e. Ökningar resulterade från företagsförvärv och samgående.
f. Nettoförändringar hänförligt till valutakursomräkning till annan rapporteringsvaluta, omvandling av utländskverksamhet till rapporteringsvaluta.
g. Andra förändringar (IAS 41, p 50).
Verkligt värde avdraget med försäljningskostnader kan förändras av både fysiska förändringar och prisförändringar på marknaden. Separata upplysningar om fysiska förändringar och prisförändringar är rekommenderat, speciellt vid produktionscykler över ett år (IAS 41, p 51). Biologiska transformationen resulterar i olika typer av fysiska förändringar, tillväxt,
degenerering, produktion och prokreation, varje förändring är mätbar och observerbar. Varje förändring har en direkt relation till tillgångens framtida ekonomisk nytta (IAS 41, p 52). Jord- och skogsbruk är utsatt för klimat, sjukdomar och andra naturbetingade risker. Om en händelse sker som uppbådar väsentlig intäkt- eller kostnadspost skall händelsens karaktär och belopp uppges i enlighet med IAS 1 (IAS 41, p 53).
Ytterligare upplysningar om biologiska tillgångar där verkligt värde ej kan bli tillförlitligt beräknat.
Om entiteten redovisar i enlighet med IAS 41, p 30 skall entiteten uppge: a. Beskrivning över biologisk tillgång.
b. Förklaring varför verkligt värde ej kan bli tillförlitligt beräknat.
c. Om möjligt, ett intervall inom där det är högst sannolikt att det verkliga värdet ligger. d. Den avskrivningsmetod som använts.
e. Avskrivningstakt som använts och nyttjandeperiod (IAS 41, p 54).
Om, under innevarande period, en entitet beräknar biologiska tillgångar i enlighet med IAS 41, p 30 ska entiteten upplysa om vinst eller förlust vid avyttring av sådana tillgångar. I enlighet med IAS 41, p 50 krävs det att sådana vinster eller förluster redovisas separat. Utöver ska
avstämningen inkludera: a. Nedskrivning.
b. Återföring av nedskrivning.
Om entiteten redovisar i enlighet med IAS 41, p 30 och den biologiska tillgången kan bli tillförlitligt beräknad till verkligt värde under innevarande period ska entiteten uppge:
a. Beskrivning över biologisk tillgång
b. Förklaring varför tillgången kan bli tillförlitligt beräknad till verkligt värde c. Effekten av förändringen (IAS 41, p 56).
Statliga bidrag och subventioner
Entiteten skall uppge karaktär och omfång om statliga bidraget eller subventionen. Ouppfyllda villkor och andra eventualiteter tillskrivna till statliga bidraget eller subventionen. Signifikanta reduktioner i summan av statligt bidrag eller subvention (IAS 41, p 57).
Appendix 2 – Upplysningskrav IFRS 13
Företaget skall uppge information som assisterar intressenter av företaget att uppskatta följande: a. Tillgångar och skulder som är beräknade till verkligt värde på återkommande eller ej
återkommande basis i rapporten över finansiell ställning efter första redovisningen, de värderingstekniker och indata som används för att ta fram dessa värderingar.
b. För upprepade värdering till verkligt värde som tar hjälp av signifikanta ej observerbara indata (nivå 3), effekten av dessa antagande på resultatet eller övrigt totalt resultat över perioden (IFRS 13, p 91)
För att uppfylla målet i IFRS 13, p91 ska företag ta hänsyn följande:
a. Nivån av detaljerad information som är nödvändig för att uppnå upplysningskraven. b. Hur stor betoning som skall läggas på varje upplysningskrav
c. Till vilken mån information ska sammanslås eller delas upp och,
d. Om intressenter behöver ytterligare information för att utvärdera den uppgivna kvantitativa informationen som lämnats.
Om upplysningar ska uppgivna i enlighet med IFRS 13 och övriga IFRS standarder är otillräckliga för att möta målen i IFRS 13, p 91, skall företaget upplysa ytterligare nödvändig information för att uppnå målen (IFRS 13, p 92).
För att uppnå målen i IFRS 13, p 91, skall företaget uppge minst följande information för varje klass av tillgångar och skulder beräknade till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning efter första redovisningen:
a. För återkommande och ej återkommande värderingar till verkligt värde, värdering till verkligt värde vid slutet av räkenskapsperioden, och för ej återkommande värderingar till verkligt värde, anledningar för värdering till verkligt värde. Återkommande värdering till verkligt värde av tillgångar eller skulder är dessa som övriga IFRS standarder tillåter eller kräver i rapporten över finansiell ställning vid slutat av varje räkenskapsperiod. Ej
återkommande värderingar till verkligt värde av tillgångar eller skulder är dessa som övriga IFRS standarder kräver eller tillåter i rapporten över finansiell ställning under särskilda omständigheter.
b. För återkommande värderingar till verkligt värde och ej återkommande värdering till verkligt värde, den nivån i verkligt värde hierarkin inom vilket värderingar till verkligt värde är kategoriserade i dess helhet (nivå ett, två eller tre)
c. För tillgångar och skulder vid slutet av innevarande räkenskapsperiod som är värderade till verkligt värde på en återkommande basis, summan för överföringar mellan nivå ett och nivå 2 i hierarkin för verkligt värde, skälen till dessa överföringar och företagets principer för avgörandet om när överföringen mellan nivåerna anses ha inträffat (se IFRS 13, p 95). Överföringar till varje nivå ska uppges och diskuteras separat från överföringar från varje nivå.
d. För återkommande och icke återkommande värderingar till verkligt värde kategoriserade till nivå två och tre i hierarkin för verkligt värde, ska en beskrivning av
värderingstekniken(er) och de indata som använts vid värdering till verkligt värde. Om det har skett en förändring i värderingsteknik, (som att gå från ett marknadansats till en inkomstansats eller användning av ytterligare värderingsteknik), skall företaget uppge förändringen och skäl för att för förändringen. För värdering till verkligt värde
kategoriserade till nivå tre i hierarkin för verkligt värde, skall företaget uppge kvantitativ information om de signifikanta ej observerbara indata som använts vid värderingen till verkligt värde. Företaget är inte tvingad att sammanställa kvantitativ information för att tillmötesgå detta upplysningskrav om kvantitativ ej observerbara indata ej har tagits fram av företaget vid värdering till verkligt värde. Men, när denna information uppges kan inte företaget ignorera kvantitativa ej observerbara indata som är signifikanta vid värdering till verkligt värde och är rimligen tillgängliga till företaget.
e. För återkommande värderingar till verkligt värde kategoriserade till nivå tre i hierarkin för verkligt värde, ska en avstämning från räkenskapsperiodens början och slut, uppge separat förändringar under räkenskapsperioden hänförliga till följande
I. Totala vinster eller förluster för räkenskapsperioden som redovisas i resultatet och den eller de poster i resultatet där dessa vinster eller förluster redovisas.
II. Totala vinster eller förluster för räkenskapsperioden som redovisas i övrigt totalresultat och den eller de poster i totalresultat där dessa vinster eller förluster redovisas
IV. Summan av varje överföring till eller från nivå tre i hierarkin för verkligt värde, skälen för dessa överföringar och företagets principer som avgör när överföringen mellan nivåer anses ha inträffat (se IFRS 13, p 95). Överföringen till nivå tre ska uppges och diskuteras separat från överföringar från nivå tre.
f. För återkommande värderingar till verkligt värde som kategoriseras till nivå tre i hierarkin för verkligt värde, summan av totala vinster eller förluster för
räkenskapsperioden i (e, I) som inkluderas i resultatet och är hänförligt till förändringar i orealiserad vinst eller förlust på dessa tillgångar och skulder vid slutet av innevarande räkenskapsperiod. Och den eller de poster i resultatet där dessa orealiserade vinster eller förluster redovisas.
g. För återkommande och ej återkommande värderingar till verkligt värde som kategoriseras till nivå tre i hierarkin för verkligt värde, ska en beskrivning av värderingsprocessen som används av företaget.
h. För återkommande värderingar till verkligt värde kategoriserade till nivå tre i hierarkin för verkligt värde:
I. För alla sådana värderingar, skall en förklarande beskrivning av hur känslig värdering till verkligt värde är för förändringar i icke observerbara indata, om förändringar i dessa indata kan resultera till signifikant högre eller lägre verkligt värdet. Om det finns ett samberoende mellan indata och andra icke observerbara indata som används vid beräkning till verkligt värde, skall företaget uppge en beskrivning av dessa samberoende och hur dessa kan förstora eller lindra effekten av förändringar av observerbara indata vid värdering till verkligt värde. För att tillmötesgå med detta upplysningskrav, ska den förklarande beskrivningen av känsligheten för förändringar i icke observerbara indata inkludera, minst, de icke observerbara indata som upplysningarna avser i (d)
II. För finansiella tillgångar och skulder, om förändringar i en eller flera av de icke observerbara indata speglar möjlig alternativa antaganden som skulle signifikant förändra det verkliga värdet, skall företaget uppge det faktum och upplysa om effekten av dessa förändringar. Företag skall uppge hur effekten av dessa förändringar till ett rimligt alternativt antagande beräknats. För det syftet, skall bedömning göras med hänsyn till vinst eller förlust, och totala tillgångar eller
skulder, eller när förändringar i verkligt värde redovisas i övrigt totalt resultat eller totalt eget kapital.
i. För återkommande och ej återkommande värdering till verkligt värde, om det högsta och bästa användning av icke finansiella tillgångar skiljer sig från nuvarande användning, skall företaget upplysa detta och varför den icke finansiella tillgången används på ett annat sätt en det högsta och bästa.
Företaget ska bestämma ändamålsenliga grupperingar av tillgångar och skulder på basis av följande:
a. Naturen, karaktieristen och risken av tillgången eller skulden och,
b. Nivån i hierarkin för verkligt värde som beräkningen till verkligt värde är kategoriserad till.
Antalet grupperingar kan behöva vara fler för värdering till verkligt värde kategoriserade till nivå 3 för dessa beräkningar har större grad av osäkerhet och subjektivitet. Att bestämma
ändamålsenliga grupperingar av tillgångar och skulder för vilka upplysningar om beräkning till verkligt värde ska uppges kräver bedömning. Företaget ska uppge tillräcklig information för att möjliggöra avstämning post i rapporten för finansiell ställning.
Företaget ska upplysa och konsistent följa sina principer för att bestämma när överföring mellan nivåer i hierarkin för verkligt värde anses ha inträffat i enlighet med IFRS 13, p 93 c och (e, IV). Principerna om när det anses inträffat en överföring ska vara detsamma för överföringar till