Det som inte framkommer i denna studie är hur pedagogerna motiverar sin undervisning för de elever som anses som “starka läsare”. Det framkommer inte hur pedagogerna utmanar de elever med god läsförståelse eller hur de kan utveckla sin läsförståelseförmåga ytterligare. Det som däremot framkommer i studien är att pedagogerna uttrycker en känsla att dagens föräldrar inte läser lika mycket för sina barn som tidigare. Det hade varit
intressant att i en framtida studie undersöka hur väl detta påstående stämmer och hur detta i så fall påverkar läsinlärningen och läsförståelsen i skolan.
Något som framkom under studien, som tydliggjordes först efteråt, var skillnaderna på pedagogernas svar och hur de arbetade i klassrummen. Den pedagog som var utbildad fritidspedagog skiljde sig från de utbildade grundlärarna på flera åsikter och det hade varit intressant att spinna vidare på denna iakttagelse. Hon ställer sig bland annat mer fråganade till skolans uppdrag och val av läromedel, hon framhäver också flera gånger att skolan ska vara mer lustfylld än vad den är idag. Om det går att dra paralleller till de olika
utbildningarna är omöjligt för mig att dra men det hade varit intressant att fortsätta undersöka det.
Referenser
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 om lärares möjligheter och hinder. Akademisk avhandling i pedagogiskt arbete. Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och Specialpedagogik, Göteborg.
Hämtad 2018-12-20, från:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25658/1/gupea_2077_25658_1.pdf
Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.Bråten, I. (red.). (2008). Läsförståelse - inledning och översikt. I (red) Läsförståelse i teori och praktik. (s. 11-21).
Bråten, I. (red.). (2008). Läsförståelse - inledning och översikt. I (red) Läsförståelse i teori och praktik. (s. 11-21.) Cartwright, Kelly B. (2017). Exekutiva förmågor och läsförståelse. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund:
Studentlitteratur
Eckeskog, H. (2013). Varför knackar han inte bara på?: en studie om arbete med läsförståelse i åk 1-2.
Licentiatavhandling. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Umeå.
Hämtad 2018-11-06, från:
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:629481/FULLTEXT01.pdf Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur AB.
Hedström, H. (2009). L som i läsa, M som i metod- om läsinlärning i förskoleklass och skola. Stockholm:
Lärarförbundets förlag.
Krantz, H. (2011). Barns tidiga läsutveckling. En studie av tidiga språkliga och kognitiva förmågor och senare läsutveckling. Licentiatavhandling inom forskarskolan i läs- och skrivutveckling. Stockholms universitet. Institutionen för nordiska språk.
Hämtad 2018-11-06, från:
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:463566/FULLTEXT03.pdf?fbclid=IwAR0-CK1C1dLg0vWCwYAf_wxnlsO66Gr6qjV_lePm9YhnVkLEs_YQwCsSg_g
Körling, A-M. (2009). Kiwimetoden - medveten undervisning - medvetet lärande. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Liberg, C. (2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. Uppsala universitet.
Hämtad 2018-11-06, från:
http://www.ep.liu.se/ecp/032/004/ecp0832004.pdf
Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur
Reichenberg, M. (2012). Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige. Acta Didactica Norge – tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. 6:1, art. 3. Norge: Acta Didactica.
Hämtad 2018-11-06, från:
https://www.journals.uio.no/index.php/adno/article/view/1073
Reichenberg, M. (2008). Vägar till läsförståelse-texten läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur.
Punch, F, K. & Oancea, A. (2014). Introduction to Research Methods in Education. London: Sage Publications.
Skolverket. (2016). Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad? Stockholm: Skolverket.
Hämtad 2018-11-07, från:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/5 5935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3694.pdf?k=3694
Skolverket. (2018a). Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011. Stockholm.
Skolverket. (2018b).
Hämtad 2018-11-16, från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/internationella- jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa-internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse’
Smith, Frank (2003). Läsning. 3., [dvs 2.] [omarb. och utvidgade] uppl. Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2017). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.), Lärande skola bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). (s.203-264). Stockholm: Natur &
Kultur.
Säljö, R. (2017). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C.
(red.), Lärande skola bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). (s.203-264). Stockholm: Natur &
Kultur.
Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende - psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm.
Vuolle, T. (2014). ASL - ett arbetssätt som skapar trygghet och struktur. I Eva Hultin & Maria Westman (red.). Att skriva sig till läsning. Erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö:
Gleerups Utbildning AB, 53-68.
Westlund, B. (2012) 2:a upplagan. Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första
Yin, Robert K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1. Missivbrev
Hej alla föräldrar och barn.
Mitt namn är Sara Forsberg och jag studerar på Mittuniversitetet i Sundsvall. Jag läser till grundlärare med inriktning förskoleklass till årskurs 3 och nu är jag inne på mitt sista år som student. För tillfället skriver jag mitt självständiga arbete inom det svenska språket och har valt att skriva om läsinlärning.
I mitt arbete om läsinlärning har jag valt att samla in underlag på skolorna genom observation av elever. Observationerna kommer ske i klassrummet och under elevernas ordinarie lektionstid. Under observationen kommer anteckningar föras och dessa
anteckningar kommer endast användas till mitt självständiga arbete och inte föras vidare.
Samtliga deltagande under observationen kommer vara anonyma i mitt färdiga arbete.
Observationerna samt mitt skrivande kommer naturligtvis följa de forskningsetiska principer Vetenskapsrådet anger.
För kännedom är det frivilligt att delta i observationen och även tillåtet att avbryta deltagandet i observationen under tidens gång.
Har ni några frågor kontakta mig gärna via mail:
XXXX@XXXXXXXXXX Med vänliga hälsningar Sara Forsberg