Branschen finansiell rådgivning har varit relativt skyddad från insyn för såväl myndigheter som konsumenter historiskt. I och med nya laginföranden under 2000-talet samt den stora tillväxten av den finansiella marknaden tack vara digitaliseringen har intresset ökat för branschen. Detta nya intresse har gjort att många undersökningar tillsats på uppdrag av myndigheter och granskningar har gjorts i media vilket genererat mer
59
uppmärksamhet samt rapportering än tidigare. Emellertid har inte mycket vetenskaplig forskning gjorts på området vilket innebär att det finns fält kvar att utforska.
Ett av de fält författarna anser mest intressant är att undersöka informations- och kunskapsasymmetrin från konsumenternas perspektiv. Intressanta ämnen som kan belysas är hur konsumenterna upplever underläget samt kartlägga förklaringsfaktorer till varför gapet inte minskar trots att information och möjligheter att tillgodogöra sig kunskap finns lättillgängligt. Undersökningen skulle förslagsvis ske genom enkäter samt med hjälp av kvantitativt angreppsätt för att nå många konsumenter i och därmed spegla verkligheten så bra som möjligt.
En annan aspekt som är möjlig att undersöka vidare är det eventuellt kommande provisionsförbudet. I denna uppsats har så väl rådgivarna som författarna diskuterat vilka konsekvenser, positiva som negativa, detta direktiv kan innebära. Det vore därför intressant att följa upp förbudet om det implementeras för att analysera vad det medförde för konsekvenser för konsumenterna samt på rådgivningstjänsten som sådan. Provisionsförbudet är tänkt att reglera främst informationsasymmetrin och det vore därmed intressant att jämföra förväntat utfall mot verkligt utfall. En sådan studie skulle kunna göras med kvalitativt angreppsätt som studerar rapporter, intervjuar rådgivare, sakkunniga eller konsumenter med syfte att göra en djupgående analys. Det skulle även vara möjligt att genom ett kvantitativt angreppssätt kartlägga konsekvenser och utfall bland en större population och därmed leverera ett mer generaliserbart resultat.
60
7 Källförteckning
Akerlof, G. (1970) The market for lemons. The Quarterly Journal of Economics, vol 84 (no 3) s. 488-500
Allmänna Reklamationsnämnden: Nämndens beslut (Ärendenummer 2014-09063) Almenberg, J., & Widmark, O. (2011). Numeracy, Financial Literacy and Participation in Asset Markets. SSRN Electronic Journal SSRN Journal
Barker, R (2010) No, management is not a profession. Harvard Business Review, July/August 2010, pp. 1-9.
Bauman, Z. (2007). Konsumtionsliv [Consuming Life]. Göteborg: Daidalos.
Beatty, J. (2006) Masking Disagreement among Experts. Episteme: A Journal of Social Epistemology, Volume 3, Issue 1-2, s. 52-67
Bryman, A. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Malmö: Liber.
Bång, J. & Waldenström, D. (2009). Rörlig ersättning till vd – vad säger forskningen? IFN Policy Paper nr 27.
Campbell, J. (2006). Household Finance. The Journal of Finance, Vol. LXI, No. 4 Chen, Y. (2004) Essays on voting power, corporate governance and capital structure. Göteborg: Kompendiet.
Dahlberg, J. (2015). Sammansvärjningen: så luras 5 miljoner svenska fondsparare. Stockholm: Ordfront.
Ejvegård, R., (1996) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Eppler, M. (2006) Managing Information Quality: Increasing the Value of Information in Knowledge-intensive Products and Processes. Berlin: Springer Verlag. E-bok. https://books.google.se/ (Hämtad 2016-03-14)
European Banking Authority (2015): Joint Committee Discussion Paper on automation in financial advice. Hämtad 2016-03-22 från http://www.eba.europa.eu/-/esas-seek- stakeholder-input-on-automation-in-financial-advice
61
Europeiska Kommissionen (2016) Europaparlamentet och rådets direktiv - om ändring av direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument i fråga om vissa datum. Hämtad 2016-03-15 från https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2016/SV/1- 2016-56-SV-F1-1.PDF.
Europeiska Kommissionen (2014) Insyn i EU-politiken - Konsumentskydd. Hämtad 2016-05-29 från http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/consumer_sv.pdf
FFFS 2007:16. Svensk författningssamling. Hämtad 2016-03-03, från http://www.fi.se/regler/fis-forfattningar/samtliga-forfattningar/200716/
Finansinspektionen (2016) Ett nödvändigt steg för en bättre sparandemarknad Hämtad 2016-03-16 från http://www.fi.se/upload/43_Utredningar/20_Rapporter/2016/ett- nodvandigt-steg-sparandemarknadNY.pdf
Fransson, O. & Jonnergård, K. (red) (2009). Kunskapsbehov och nya kompetenser - Professioner i förhandling. Santérus Academic Press, Santérus Förlag: Stockholm. Gustavsson B. (2004) Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur AB.
Günthner, S. & Luckmann, T. (2001) Asymmetries of Knowledge in Intercultural Communication: The Relevance of Cultural Repertoires of Communicative Genres. I Di Luzio, A. Günthner, S. Orletti, F. (red.) Culture in Communication: Analyses of Intercultural Situations. Philadelphia/Amsterdam: John Benjamins Publishing Company: 55–72. E-bok. https://books.google.se/ (Hämtad: 2016-03-15)
Grönroos, C. (2002). Service management och marknadsföring- en CRM ansats. Kristianstad: Liber.
Hermansson, J. (1990) Spelteorins nytta – om rationalitet i vetenskap och politik. Almqvist & Wiksell International: Uppsala
Holme, I. M. & Krohn Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Jacobsen, D. I. (2002) Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämne. Lund: Studentlitteratur AB.
62
Jensen, M. & Meckling, W. (1976) Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, October, 1976, V. 3, No. 4, pp. 305-360.
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Kastberg, P. (2011) Knowledge Asymmetries –Beyond “To Have and Have Not”. Fachsprache - International Journal of Specialized Communication. s. 137-151
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
Lantz, A. (2007) Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun, Lund: Studentlitteratur
LRF 2003:862 Svensk författningssamling. Hämtad 2016-03-03 från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/lag-
2003862-om-finansiell-r_sfs-2003-862/
LVPM 2007:528. Svensk författningssamling Hämtad 2016-03-03, från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag- 2007528-om-vardepappers_sfs-2007-528/
Lusardi, A. (2008). Financial Literacy: An Essential Tool for Informed Consumer Choice? SSRN Electronic Journal SSRN Journal
Madhani, P.M. (2010) Salesforce Compensation: Game Theory. SCMS Journal of Indian Management, 7 (4) 72-82.
Mishkin, F. (2007) The economics of money, banking, and financial market. Pearson/Addison Wesley, Boston
OECD (2014): Newsroom. Hämtad 2016-03-16, från
http://www.oecd.org/newsroom/first-oecd-pisa-financial-literacy-test-finds-many- young-people-confused-by-money-matters.htm
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
63
Ottaviani, M. "Economics of Advice." Mimeo, University College London, 2000. Oxenstierna, G. C. (2015). Placeringsrådgivning: kunskap inför SwedSec-licensieringen. Lund: Studentlitteratur AB.
Patel, R. & Davidsson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Randquist, M. (2015). Försäkringsboken. Stockholm: Bilda.
Ryan, A., Trumbull, G., & Tufano, P. (2010). A Brief Postwar History of US Consumer Finance. SSRN Electronic Journal SSRN Journal.
Samuelson, W. (1984) Bargaining under Asymetric Information. Econometrica, vol42 (no. 4) s. 995-1006.
Shah (2014) The Principal-Agent Problem in Finance (a summary). The CFA Institute Research Foundation.
SOU 2014:4 Statens offentliga utredningar Det måste gå att lita på konsumentskyddet. Stockholm, Elanders Sverige AB.
SOU 2013:78 Statens offentliga utredningar. Överskuldsättning i kreditsamhället. Stockholm, Elanders Sverige AB.
Sundström, K. (2003) Moral Hazard and Insurance: Optimality, Risk and Preferences. Lund: Institutionen för ekonomi.
Swedsec.se: För anställda på finansmarknaden. Hämtad 2016-03-04, från http://www.swedsec.se/om-swedsec/om-oss/swedsec-licens/
Söderberg, I. (2012) Financial Advisory Services - Exploring Relationships between Consumers and Financial Advisors. Diss., Umeå Universitet.
Tyrpak, M. (2015) Twenty-first Century Competition: The Real Challenges for Young Advisors. Journal of Financial Service Proffessionals. Vol. 69, No. 2 | pp. 11-14
64
Appendix A
Intervjuguide
Studier har visat att den svenska befolkningen besitter bristfälliga finansiella kunskaper vilket ger rådgivarna ett kunskapsöverläge som bidrar till en asymmetrisk relation. Denna uppsats syftar till att undersöka rådgivares upplevelser av asymmetri i relationen till konsumenter samt hur digitaliseringen och valet av belöningssystem påverkar asymmetrin.
Anledningen till att vi kontaktar dig är för att du i ditt yrke har insyn och kunskap om mötet med konsumenter och ditt perspektiv är mycket viktigt för oss. Du kommer som intervjuperson att vara anonym och det som sägs under denna intervju kommer att behandlas konfidentiellt.
Intervjun är uppdelade i följande tre delar: bakgrund, övergripande frågor samt ämnesspecifika frågor. Efter intervjun kommer det att finnas utrymme och möjlighet för dig att kommentera intervjun samt ställa frågor. Om du inte tillåter att vi genom ljudupptagning spelar in intervjun, vänligen kontakta oss i förväg.
Tack så mycket för att du tar dig tid och ställer upp. Ditt bidrag kommer leda till att vi lyckas med vår uppsats.
65
Intervjufrågor
1. Hur länge har du arbetat som rådgivare?
2. Innehar du någon universitetsutbildning? Vilken?
Övergripande frågor
1. Hur ser ett typiskt rådgivningsmöte ut?
2. Arbetar ni med uppföljningsmöten eller kommer de flesta en gång? 3. Vilka kanaler använder ni för att ge rådgivning? Telefon? Videochat? Personligt möte? Annat?
4. Arbetar du främst med rådgivning angående pension eller individuellt sparande?
5. Vilka produkter ger du råd kring? Fonder? Aktier? Strukturerade produkter? Övriga?
6. Vilka konsumenter söker rådgivning?
Ämnesspecifika frågor
1. Vad har konsumenterna för förväntningar inför rådgivningsmötet? 2. Vad tror du att kundens förväntningar baseras på?
3. Upplever du att du kan leva upp till dessa förväntningar? Varför? Varför inte?
4. Hur upplever ni konsumenternas finansiella kunskap?
5. Hur har kunskapsnivån förändrats över tid? Vad kan detta bero på? 6. Har konsumenterna tidigare erfarenheter av investering eller är de oerfarna av den finansiella marknaden?
7. Hur går ni tillväga för att kartlägga konsumentens finansiella kunnande? 8. Upplever ni konsumenternas som pålästa när de kommer till mötet? Vilken kanal har används för förberedelsen?
9. Vill konsumenterna läsa på hemma innan de fattar investeringsbeslut? 10. Hur läser konsumenterna på? Broschyrer och informationsmaterial från er eller online? Annat?
66
12. Hur lägger ni upp kommunikationen för att få mottagaren att förstå? 13. Hur agerar du om du upplever att konsumenten inte förstått de investeringsbeslut de fattat?
14. Upplever du att du har en mer säljande roll än en rådgivande roll? Hur påverkar ditt val av roll konsumenten?
15. Hur tror du att det eventuellt kommande provisionsförbudet kommer att påverka rådgivningstjänsten?
16. Tror du att din egen arbetsinsats kan komma att förändras i och med provisionsförbudet? På vilket sätt?
17. Finansinspektionens intention med provisionsförbudet är att skydda konsumenten från partiskhet. Tror du att provisionsförbudet kommer att leda till att investeringsbeslut utgår mer ifrån kundens bästa?
18. Enligt lagen om värdepapper har ni informations och dokumentationsplikt vilket innebär att ni är skyldiga att ta reda på vilken information och vilka finansiella kunskaper konsumenten besitter för att kunna bedriva kundanpassad och lämplig rådgivning som kunden förstår innebörden av. Hur går denna process till i praktiken?