Hälso- och sjukvårdslagen belyser att “Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen” (2 §). Vår studie tyder på att afasidrabbade patienter inte erbjuds vård på samma villkor som icke afasidrabbade patienter. Kommunikation är en viktig grund för god vård. Viljan till en god, fungerande kommunikation finns hos en stor del av sjukvårdspersonalen, men det saknas kunskap, tid och resurser för att få till en nöjaktig kommunikation med denna patientgrupp. Vidare forskning behövs avseende huruvida afasidrabbade patienter erbjuds god och personcentrerad vård på samma nivå som icke afasidrabbade patienter.
29
Referenser
Andersson, S., & Fridlund, B. (2002). The aphasic patients views of the encounter with other people: a grounded theory analysis. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 9(3), 285-292. doi: 10.1046/j.1365-2850.2002.00480.x
Baggens, C., & Sandén, I. (2009). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och
förhållningssätt (s. 200-234). Lund: Studentlitteratur.
Baillie, L., & Gallagher, A. (2011). Respecting dignity in care in diverse care settings: Strategies of UK nurses. International Journal of Nursing Practice 17(4), 336–341. doi: 10.1111/j.1440-172X.2011.01944.x
Bergdahl, E., Benzein, E., Ternestedt, B., & Andershed, B. (2011). Development of nurses' abilities to reflect on how to create good caring relationships with patients in palliative care: an action research approach. Nursing Inquiry, 18(2), 111-122. doi:10.1111/j.1440-1800.2011.00527.x
Blom Johansson, M., Carlsson, M., & Sonnander, K. (2011). Communication difficulties and the use of communication strategies: from the perspective of individuals with aphasia. International Journal of Language & Communication Disorders, 47(2), 144-55. doi:10.1111/j.1460-6984.2011.00089.x
Bronken, B. A., Kirkevold, M., Martinsen, R., & Kvigne, K. (2012). The Aphasic Storyteller: Coconstructing Stories to Promote Psychosocial Well-Being After Stroke. Qualitative Health Research, 22(10), 1303-1316.
doi:10.1177/1049732312450366
Carlsson, E., Hartelius, L., & Saldert, C. (2014). Communicative strategies used by spouses of individuals with communication disorders related to stroke-induced aphasia and Parkinson's disease. International Journal of Language &
Communication Disorders, 49(6): 722-735. doi: 10.1111/1460-6984.12106St
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation - Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.
30 Engelsk ordbok: engelsk-svensk / svensk-engelsk : [90 000 ord och fraser]. (2012). Stockholm: Norstedt.
Engelter, S.T., Gostynski, M., Papa, S., Frei, M., Born, C., Ajdacic-Gross, V., … & Lyrer, P.A. (2006). Epidemiology of Aphasia Attributable to First Ischemic Stroke - Incidence, Severity, Fluency, Etiology, and Thrombolysis. Stroke, 37(6), 1379-1384. doi: 10.1161/01.STR.0000221815.64093.8c
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, K., Forsgren, E., Hartelius, L., & Saldert, C. (2015). Communication partner training of enrolled nurses working in nursing homes with people with communication disorders caused by stroke or Parkinson’s disease. Disability & Rehabilitation, 38(12), 1187-1203. doi:10.3109/09638288.2015.1089952
Eriksson, K., Hartelius, L., & Saldert, C. (2016). Participant characteristics and observed support in conversations involving people with communication disorders. International Journal Of Speech-Language Pathology, 18(5), 439-449.
doi:10.3109/17549507.2015.1126642
Folkhälsomyndigheten. (2014). Stroke ökar i yngre medelåldern. Hämtad 22 januari 2017, från Folkhälsomyndigheten
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2014/maj/stroke-okar-i-yngre-medelaldern/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-143). Lund: Studentlitteratur.
Förenta Nationerna [FN]. (2014). FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hämtad 23 januari, 2017 från
http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/forenta-nationerna/fn-s- allmanna-forklaring
31 Gaydos, H. (2005). Understanding personal narratives: an approach to practice. Journal Of Advanced Nursing, 49(3), 254-259. doi:10.1111/j.1365-
2648.2004.03284.x
Gordon, C., Ellis-Hill, C., & Ashburn, A. (2009). The use of conversational
analysis: nurse-patient interaction in communication disability after stroke. Journal Of Advanced Nursing, 65(3), 544-553. doi:10.1111/j.1365-2648.2008.04917.x
GPCC - Centrum för personcentrerad vård. (2015). Nyttiggörande. Hämtad 24 mars, 2017 från Centrum för personcentrerad vård, http://gpcc.gu.se/nyttiggorande GPCC - Centrum för personcentrerad vård. (2016). Centrum för personcentrerad vård. Hämtad 27 januari, 2017 från Centrum för personcentrerad vård,
http://gpcc.gu.se/
Grönberg, A. (2017). Översikt- Afasi, dysartri, dysfagi - vård och bemötande. Hämtad 26 mars, 2017, från Vårdhandboken,
http://www.vardhandboken.se/texter/afasi-dysartri-dysfagi-vard-och- bemotande/oversikt/
Helsingforsdeklarationen. (2013). World medical association declaration of
Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 3 mars 2017 från https://www.slf.se/Pages/48496/Helsingforsdeklarationen.pdf Hemsley, B., & Baladin. S. (2014). A Metasynthesis of Patient-Provider
Communication in Hospital for Patients with Severe Communication Disabilities: Informing New Translational Research. Augmentative and alternative
communication, 30(4), 329-343. doi: 10.3109/07434618.2014.955614
Hemsley, B., Werninck, M., & Worrall, L (2013). “That really shouldn't have happened”: People with aphasia and their spouses narrate adverse events in hospital. Aphasiology, 27(6), 706-722, doi:10.1080/02687038.2012.748181
Hersh, D., Godecke, E., Armstrong, E., Ciccone, N., & Bernhardt, J. (2016). “Ward talk”: Nurses’ interaction with people with and without aphasia in the very early period poststroke. Aphasiology 30(5), 609-628.
32 Hillis, A. E. (2007). Aphasia: Progress in the last quarter of a century. Neurology 69(200), 200-213. doi:10.1212/01.wnl.0000265600.69385.6f
Hjärnfonden. (u.å.). Vad är afasi?. Hämtad 23 januari, från Hjärnfonden, http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/afasi/
Howe, T., Worrall, L., & Hickson, L. (2008). Observing people with aphasia: environmental factors that influence their community participation. Aphasiology, 22(6), 618-643. doi: 10.1080/02687030701536024
Högskolan Dalarna modifierade version av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Wengström (2008)
Jayes, M. J., & Palmer, R. L. (2014). Stroke Research Staff's Experiences of Seeking Consent from People with Communication Difficulties: Results of a National Online Survey. Topics In Stroke Rehabilitation, 21(5), 443-451. doi:10.1310/tsr2105-443
Jensen, L. R., Løvholt, A. P., Sørensen, I. R., Blüdnikow, A. M., Iversen, H. K., Hougaard, A., … Forchhammer, H. B. (2015). Implementation of supported
conversation for communication between nursing staff and in-hospital patients with aphasia. Aphasiology, 29(1), 57-80. doi:10.1080/02687038.2014.955708
Johansson, M. B., Carlsson, M., & Sonnander, K. (2012). Communication difficulties and the use of communication strategies: from the perspective of individuals with aphasia. International Journal Of Language & Communication Disorders, 47(2), 144-155. doi:10.1111/j.1460-6984.2011.00089.x
Le Dorze, G., & Signori, F. (2010. Needs, barriers and facilitators
experienced by spouses of people with aphasia. Disability and Rehabilitation, 32(13), 1073–1087. doi: 10.3109/09638280903374121
Morris, R., Payne, O., & Lambert, A. (2007). Patient, carer and staff experience of a hospital-based stroke service. International Journal for Quality in Health
33 Norrving, B. (2016). Stroke, akut. Hämtad 23 januari, 2017, från Internetmedicin, http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=323
Nyström, M. (2009). Professional aphasia care trusting the patients competence while facing existential issues. Journal Of Clinical Nursing, 18(17), 2503-2510. doi:10.1111/j.1365-2702.2009.02825.x
Olsson, L., Jakobsson Ung, E., Swedberg, K., & Ekman, I. (2012). Efficacy of person-centred care as an intervention in controlled trials - a systematic review. Journal Of Clinical Nursing, 22(3-4), 456-465.
http://dx.doi.org/10.1111/jocn.12039
Palmer R., Enderby P., & Paterson G. (2013). Using computers to enable self- management of aphasia therapy exercises for word finding: the patient and carer perspective. International Journal of Language & Communication Disorders, 48(5), 508–521. doi: 10.1111/1460-6984.12024
Paul, N. A., & Sanders, G. B. (2009). Strategies used by communication partners of aphasic speakers. Activities, Adaptation and Aging, 33(3), 161–178.
doi:10.1080/01924780903148185
Polit, D. & Beck, C. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Riksstroke. (u.å.). Allmän information. Hämtad 9 februari, 2017, från Riksstroke, http://www.riksstroke.org/sve/omriksstroke/allman-information/
Ross, H., Tod, A. M., & Clarke, A. (2015). Understanding and achieving person- centred care: the nurse perspective. Journal Of Clinical Nursing, 24(9/10), 1223- 1233. doi:10.1111/jocn.12662
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad den 9 februari, 2017, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982- 763/
34 SFS 2003:460. Om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad den 9 februari, 2017, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av- forskning-som_sfs-2003-460
Simmons-Mackie, N., Kagan, A., O'Neill Christie, C., Huijbregts, M., McEwen, S., & Willems, J. (2007). Communicative access and decision making for people with aphasia: implementing sustainable healthcare systems change. Aphasiology, 21(1), 39-66.
Socialstyrelsen. (2009). Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 - Stöd för styrning och ledning. Hämtad 23 januari, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17790/2009-11- 4.pdf
Socialstyrelsen. (u.å.). Informationsöverföring och kommunikation. Hämtad 23 januari, 2017, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/riskomraden/kommunikation
Strokeriksförbundet. (u.å.a). Vad är stroke. Hämtad 23 januari, 2017, från Strokeförbundet,
http://www.strokeforbundet.se/show.asp?si=442&go=Vad%20%E4r%20stroke?
Strokeriksförbundet. (u.å.b). Konsekvenser efter stroke. Hämtad 23 januari, 2017, från Strokeförbundet,
http://www.strokeforbundet.se/show.asp?si=459&sp=442&go=Konsekvenser%20e fter%20stroke
Svensk MeSH. (u.å.). Svensk MeSH. Hämtad 27 januari, 2017, från Karolinska institutet, https://mesh.kib.ki.se/
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
35 Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Sygeplejerskers Samarbejde i Norden. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Oslo: Vård i norden.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: Davis.
Ulatowska, H. K., Reyes, B., Santos, T. O., Garst, D., Vernon, J., & McArthur, J. (2013). Personal Narratives in Aphasia: Understanding Narrative Competence. Topics In Stroke Rehabilitation, 20(1), 36-43. doi:10.1310/tsr2001-36
12. Bilagor
12.1 Bilaga 1
Granskningsmall för kvalitetsbedömning Kvalitativa studier
Fråga JA NEJ
1 Motsvarar titeln studiens innehåll? 2 Återger abstraktet studiens innehåll?
3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5 Är studiens syfte tydligt formulerat? 6 Är den kvalitativa metoden beskriven? 7 Är designen relevant utifrån syftet? 8 Finns inklusionskriterier beskrivna? 9 Är inklusionskriterierna relevanta? 10 Finns exklusionkriterier beskrivna? 11 Är exklusionskriterierna relevanta? 12 Är urvalsmetoden beskriven?
13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler? 15 Anges var studien genomfördes?
16 Anges när studien genomfördes? 17 Anges vald datainsamlingsmetod? 18 Är data systematiskt insamlade? 19 Presenteras hur data analyserats? 20 Är resultaten trovärdigt beskrivna? 21 Besvaras studiens syfte?
22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet?
24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Summa
12.2 Bilaga 2
Granskningsmall för kvalitetsbedömning Kvantitativa studier
Fråga JA NEJ
1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll?
3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven?
15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek?
17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes? 20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat?
23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar?
25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? 26. Diskuterar författarna studiens interna validitet??
27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
12.3 Tabell 1
Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar i databasen Cinahl Databas Sökord Antal träffar Antal
lästa abstrakt
Antal lästa
artiklar Antal utvalda artiklar till resultat, n=14 CINAHL (Person cent*) AND
Aphasia 6094 46 0 12 0 1 0 1
CINAHL Communications AND Nurs* AND Aphasia 42 977 10 173 30 0 0 11 0 0 5 0 0 2 CINAHL Interactions AND
Nurse AND Aphasia 29 867 1770 4 0 0 1 0 0 1 0 0 1 CINAHL Aphasia AND
Interaction AND Nurs* 1976 143 3 0 8 1 0 0 0 0 0 0 CINAHL (Person cent*) AND
Stroke AND Communication 6294 256 13 0 16 2 0 0 0 0 0 0 CINAHL (Person cent*) AND
Stroke AND Aphasia 6294 256 14 0 0 3 0 0 0 0 0 0 CINAHL Aphasia AND
communication AND nurs* 1976 488 27 0 31 5 0 1 0 0 1 0 CINAHL Aphasia AND
Communication AND Stroke AND Person cent* 1976 488 207 6 0 0 13 1 0 0 0 0 0 0 0 0 CINAHL Stroke AND
Communication AND Patient* AND Nurse* 23 443 638 444 58 0 0 0 6 0 0 0 1 0 0 0 0 CINAHL Aphasia AND
Communication AND Communication strategies 2573 488 69 0 0 11 0 0 3 0 0 1 CINAHL Aphasia AND
Communication AND Interaction 2573 488 71 0 0 6 0 0 1 0 0 1
Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och utvalda artiklar i databasen PubMed PubMed (Person cent*) AND
Aphasia 2586 14 0 3 0 1 0 1
PubMed Communications AND Nurs* AND Aphasia 233852 21472 43 0 0 5 0 0 1 0 0 0 PubMed Interactions AND
Nurse AND Aphasia 343519 1934 2 0 0 1 0 0 0 0 0 0 PubMed Aphasia AND
Interaction AND Nurs* 15501 148 7 0 0 1 0 0 1 0 0 1 PubMed (Person cent*) AND
Stroke AND Communication 2586 67 13 0 6 1 0 0 1 0 0 0 PubMed (Person cent*) AND
Stroke AND Aphasia 2586 67 9 0 0 2 0 0 2 0 0 2 PubMed Aphasia AND
Communication AND Nurs* 4774 1740 85 0 0 9 0 0 1 0 0 1 PubMed Aphasia AND
Communication AND Stroke AND Person cent* 4774 1740 659 4 0 0 27 1 0 0 1 0 0 0 0 0 PubMed Stroke AND
Communication AND Patient* AND Nurse* 123910 3319 1047 83 0 0 0 11 0 0 0 1 0 0 0 1 PubMed Aphasia AND
Communication AND Communication strategies 4781 1738 88 0 0 7 0 0 0 0 0 0
12.4 Tabell 2
Sammanställning av artiklar (n=15) som ligger till grund för resultatet
Författare År Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalitets-
grad Blom Johansson, M., Carlsson, M., & Sonnander, K. 2011 Sverige Communication difficulties and the use of communication strategies: from the perspective of individuals with aphasia.
Studien undersöker hur personer med
strokeinducerad afasi hanterar
kommunikationsproblem och hur de uppfattar sina egna och kommunikations- partnernas användande av kommunikationsstrategier.
Kvalitativ design
Beskrivande och utforskande design användes. Deltagarna intervjuades i
semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades verbatimt och ickeverbal kommunikation (gester, teckningar mm) antecknades.
N=11 deltagare med
afasi. Informanterna uppskattade att samtala trots att de uppfattade sin afasi som ett allvarligt hinder. Olika faktorer uppfattades påverka samtalet: informanterna själva, samtalspartnern, själva samtalet och den fysiska miljön. Samtalspartnerns kunskap om afasi och deras
användning av stödjande
kommunikationsstrategier ansågs vara viktiga. Teman som
kännetecknade informanternas berättelser var bland andra förlust och frustration och längtan efter det förflutna eller framtiden.
Hög 92% Bronken, B. A., Kirkevold, M., Martinsen, R., & Kvigne, K. 2012 Norge The Aphasic Storyteller: Coconstructing Stories to Promote Psychosocial Well-Being After Stroke.
Studiens syfte var att belysa en aktiv process mellan en afasidrabbad person och en sjuksköterska i
återskapandet av den afasidrabbades livsberättelse.
Detta skedde under en längre tidsperiod, under första året efter
insjuknandet.
Kvalitativ design
Singel subjekt design med deltagande observation. Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med informanten och
videofilmades. Utifrån filmerna skrevs samtalen ner. Texten analyserades med en hermeneutisk/
fenomenologisk ansats.
N=1 deltagare med
afasi. Tre huvudteman identifierades under intervjuerna: behovet av att berätta, att få möjlighet att berätta och hjälp att berätta.
Medel 68%
Författare År Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalitets-
grad Eriksson, K., Forsgren, E., Hartelius, L., & Saldert. C. 2015 Sverige Communication partner training of enrolled nurses working in nursing homes with people with communication disorders caused by stroke or Parkinson’s disease.
Studien undersöker effekten av träningsprogram gällande partnerkommunikation. Träningsprogrammet riktade sig till sjuksköterskor som jobbade med afasiska patienter på särskilda boenden och hade inriktning mot individanpassad vård.
Mixad design Paren videofilmades i naturliga interaktioner i vardagliga vårdsituationer och under planering av
individuella mål och strävan att förbättra kommunikations- strategin för individen. Paren filmades vid flera tillfällen under utbildningens gång. N= 5 patienter med afasi och 5 sjuksköterskor. Dessa utgjorde 5 par i studien.
Efter träningsprogrammet upplevde 4 av 5 patienter och 2 av 5
sjuksköterskor att kommunikationen fungerade bättre i
kommunikationsparen. Programmet ledde till en signifikant förbättring i den naturliga interaktionen. Sjuksköterskornas subjektiva upplevelser av effekten av
programmet överensstämde med de objektiva resultaten. Hög 80% Eriksson, K., Hartelius, L., & Saldert, C. 2016 Sverige Participant characteristics and observed support in conversations involving people with communication disorders. Studien undersöker relationen mellan förmågan att stödja individer med kommunikations- nedsättningar och kommunikationspartnerns egenskaper, såsom ålder, utbildningsnivå och relation till den kommunikations- nedsatta individen.
Kvalitativ design Naturliga interaktioner videofilmades vid minst två tillfällen per par. Skalan Measure of Interaction in Communication (MIC) användes för att analysera inspelningarna. N=70 deltagare. 35 personer med kommunikations- nedsättning, 28 anhöriga och 7 sjuksköterskor.
Studien visar att faktorer som ålder, slutledningsförmåga och självstudier inte inverkade på förmågan att stötta i konversationer med kommunikations- nedsatta individer. Inte heller påverkade svårighetsgraden på kommunikationsnedsättningen kommunikationsstödjarens förmåga att stötta i konversationen.
Hög 92%
Gordon, C., Ellis- Hill C., & Ashburn A. 2009 Storbritanien The use of conversational analysis: nurse– patient interaction in communication disability after stroke.
Studien undersöker hur vårdpersonal och patienter med afasi och/eller dysartri kommunicerar med varandra vid naturliga interaktioner på en specialist-
strokeavdelning.
Kvalitativ design
Patienter och vårdpersonal videofilmades under olika interaktioner på en specialist- strokeavdelning. Filmerna analyserades med samtalsanalys. N= 5 patienter med afasi/dysartri och 14 vårdpersonal. Vårdpersonalen kontrollerade konversationen med patienten genom att kontrollera samtalsämnen och flödet i samtalet. Patienten gavs mycket lite utrymme att komma med egna inlägg i diskussionen. Detta skapade asymmetri i alla interaktioner.
Dessa samtalsmönster var relaterade till det kontextuella sammanhanget på sjukvårdsinrättningar.
Hög 96%
Författare År Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalitets-
grad Hemsley, B., Werninck, M., & Worrall, L 2013 Australien “That really shouldn't have happened”: People with aphasia and their spouses narrate adverse events in hospital.
Studiens syfte är att identifiera situationer och egenskaper hos personal som ledde till negativa upplevelser för
afasidrabbade patienter och deras partners under sjukhusvård.
Kvalitativ design.
Djupintervjuer gjordes med deltagarna. Intervjuerna spelades in på ljudband och transkriberades verbatimt.
N=20 personer. 10 patienter med afasi och 10 partners till de afasidrabbade.
En mängd olika negativa händelsetyper identifierades. Patienterna var ofta beroende av sin partner för att förstå och säkerställa information, och gick ofta miste om information då partnern inte var med. Deltagarna pekade på strategier för att förbättra kommunikationen med afasidrabbade på sjukhus för att minska risken för negativa händelser.
Hög 84% Hersh, D., Godecke, E., Armstrong, E., Ciccone, N., & Bernhardt, J. 2016 Australia “Ward talk”: Nurses’ interaction with people with and without aphasia in the very early period poststroke.
Studien undersöker hur sjuksköterskor interagerar med tre patienter på en akutstrokeavdelning för få en ökad förståelse för hur kommunikationen fungerar mer i detalj. Två av patienterna har afasi.
Kvalitativ design
Tre patienter videofilmades då de vårdades på en
akutstrokeavdelning. All film transkriberades ortografiskt. En diskursanalys gjordes avseende språket utifrån Systemic functional linguistics (SFL). N=3 manliga strokepatienter. Patient 1 interagerade med 5 sjuksköterskor, patient 2 med 5 sjuksköterskor och patient 3 med 6 sjuksköterskor. Alla sjuksköterskorna var kvinnor.
Sjuksköterskorna tog för det mesta initiativet till kommunikation och kontrollerade samtalets innehåll och riktning. Samtalet rörde till stor del enbart vården. Sjuksköterskorna använde sig i mycket liten utsträckning av kommunikativa strategier för att underlätta för den afasidrabbade.
Medel 66%
Howe, T. J., Worrall, L. E., & Hickson, L. M. H. 2008 Australien Observing people with aphasia: Environmental factors that influence their community participation.
Studiens syfte var att studera de faktorer som underlättar eller försvårar deltagande i samhället för vuxna med afasi.
Kvalitativ design
Deltagarna observerades i olika situationer ute i samhället i deltagande observationer.
N= 10 patienter med afasi
Studien visad på 44 försvårande och 59 underlättande faktorer för deltagarna ute i samhället. Sex olika teman som försvårade/underlättade kommunikation identifierades: Referenser till objekt i omgivningen, interaktion, igenkänning, komplex kommunikation, tid för
kommunikation och stöd och support i kommunikationen.
Hög 100%
Författare År Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalitets-
grad Jayes, M. J., & Palmer, R. L. 2013 England Stroke Research Staff’s Experiences of Seeking Consent from People with Communication Difficulties: Results of a National Online Survey.
Studien undersöker hur forskare söker samtycke från människor med kommunikations- nedsättningar; vilka kommunikationsstrategier forskarna använde sig av, vilka faktorer som kan hindra processen kring samtycke och sätt att förbättra forskarnas kompetens gällande diskussioner med patienter kring samtycke.
Mixad design
Ett nätbaserat frågeformulär skickades ut till all
forskningspersonal på ett sjukhus. Kvantitativa data analyserades med hjälp av beskrivande statistik och kvalitativa data kodades med hjälp av tematisk analys. N= 75, vilket motsvarar 10% av de som fick frågeformuläret.
De flesta i den studerade personalgruppen kände till bra metoder för kommunikation med kommunikationsnedsatta individer. 18% använde regelbundet de metoderna och 35% använde sig gester, mimik eller teckningar (augmentative communication). Studien visade på att patienter med kommunikationsnedsättningar riskerar att uteslutas från studier på grund av sin kommunikations- nedsättning. Hög 88% Jensen, L. R., Løvholt, A. P., Sørensen, I.R., Blüdnikow, A. M., Iversen, H. K., Hougaard, A., Mathiesen, L. L., & Forchhammer, H. B. 2015 Danmark Implementation of supported conversation for communication between nursing staff and in- hospital patients with aphasia.
Studiens syfte är att studera utfallet av ett
utbildningsprogram för vårdpersonal gällande kommunikation med afasidrabbade vuxna (SCA ™). Projektet syftade till att utveckla riktlinjer och en utbildning för
tvärvetenskapligapatientalgr upper.
Mixad design
En grupp sjuksköterskor och undersköterskor fyllde i frågeformulär innan och efter sitt deltagande i en SCA- utbildning för att utvärdera deras kunskap gällande afasi och kommunikation med afasidrabbade patienter. Sju av deltagarna deltog i semistrukturerade intervjuer gällande sitt deltagande i SCA-utbildningen. N= 15 sjuksköterskor och 16 undersköterskor, vilket motsvarar 43% av de som från början erbjöds att delta (N=72).
Deltagarna skattade sin förståelse för afasi högre efter att de deltagit i SCA- utbildningen. Sjuksköterskorna kände sig tryggare i sin förmåga att
kommunicera med patienter och mer motiverade att inleda samtal kring komplexa ämnen med patienterna. Sjuksköterskorna upplevde att patienterna blev mindre frustrerade i kommunikationssammanhang efter att personalen gått utbildningen.
Medel 72%
Morris, R., Payne, O., & Lambert, A. 2007
Storbritanien
Patient, carer and staff experience of a hospital- based stroke service.
Studiens syfte är att beskriva patienters och personals upplevelser på en strokeavdelning på ett specialistsjukhus för att jämföra erfarenheter mellan patienter och personal.
Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med fokusgrupper. Diskussionerna spelades in och transkriberades. N=25 personer. 10 strokedrabbade patienter och 15 vårdpersonal.
Gruppen med patienter och