Författarna till litteraturöversikten anser, baserat på svårigheterna att hitta artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte, att mer forskning som studerar sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer behöver genomföras. Strategier för att undkomma språkbarriärer och organisationskulturers påverkan på språkbarriärer bör studeras för att vidare kunna utveckla hjälpmedel som kan underlätta hanteringen av de komplikationer som uppstår. Vidare bör forskning även genomföras med frågeställningar kring vilka skillnader som finns i upplevelserna av språkbarriärer i vården kopplat till kön och sjuksköterskans kulturella kompetens.
1
Referenslista
*Artiklar i resultatet #Artiklar i bakgrunden
#Abdelrahim, H., Elnashar, M., Khidir, A., Killawi, A., Hammoud, M., Al-Khal, A. L., & Fetters, M. D. (2017). Patient Perspectives on Language Discordance During Healthcare Visits: Findings From the Extremely High-Density
Multicultural State of Qatar. Journal of Health Communication, 22(4), 355-363. doi:10.1080/10810730.2017.1296507
*Ali, P, A., & Watson, R. (2018). Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses’ perspectives. Journal
of Clinical Nursing, 27(5-6), 1152-1160. doi:http://dx.doi.org/10.1111/jocn.14204
Berg, L. (2014). Sjuksköterskans ansvar för vårdrelationen med patienten. I E. Dahlborg-Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och
ämne (s.145–160). Lund: Studentlitteratur.
Bergbom, I. (2019). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och
organisationer. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (2. uppl., s. 89-113). Stockholm: Liber.
#Bischoff, A., Bovier, P. A., Isah, R., Francoise, G., Ariel, E., & Louis, L. (2003). Language barriers between nurses and asylum seekers: Their impact on symptom reporting and referral. Social Science & Medicine, 57(3), 503-512.
doi:https://doi.org/10.1016/S0277-9536(02)00376-3
Bäärnhielm, S. (2013). Möten i den mångkulturella vården. I B. Fossum (Red.),
Kommunikation: Samtal och bemötande i vården (2. uppl., s. 313-334). Lund:
Studentlitteratur.
Centrum för personcentrerad vård. (2017). Om GPCC: Personcentrerad vård. Hämtad 2019-09-16 från https://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard
2
Cioffi, J. (2003). Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurses’ experiences. International Journal of Nursing
Studies, 40(3), 299-306. Hämtad från
https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S0020748902000895?token=85F28B00F3 101E54553AE0D0911DB7F4E30970B90935B43A044E84418BF3448E4985C3D AC04E29F73365B777AE88AEB1
Dahlborg-Lyckhage, E. (2017). Att analysera berättelser (narrativer). I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 171-181). Lund: Studentlitteratur.
Flensner, G. (2014). Det vetenskapliga ämnet. I E Dahlborg Lyckhage (Red.), Att
bli sjuksköterska: En introduktion till yrke och ämne (s.85–106). Lund:
Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (1. uppl.) Stockholm:
Natur & Kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141-152).
Lund: Studentlitteratur.
Furåker, C., & Nilsson, A. (2019). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (2. uppl., s. 11-29). Stockholm: Liber.
*Hart, P, L., & Mareno, N. (2014). Cultural challenges and barriers through the voices of nurses. Journal of Clinical Nursing, 23(15-16), 2223-2233.
3
*Hendson, L., Reis, M, D., & Nicholas, D, B. (2015). Health Care Providers’ Perspectives of Providing Culturally Competent Care in the NICU. Journal of
Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing, 44(1), 17–27.
doi:http://dx.doi.org/10.1111/1552-6909.12524
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 411-420). Lund:
Studentlitteratur.
*Holmberg Fagerlund, B., Pettersen, K, S., Terragni, L., & Glavin, K. (2016). Counseling Immigrant Parents about Food and Feeding Practices: Public Health Nurses’ Experiences. Public Health Nursing, 33(4), 343-350.
doi:http://dx.doi.org/10.1111/phn.12248
*Ian, C., Nakamura-Florez, E., & Lee, Y-M. (2016). Registered nurses' experiences with caring for non-English speaking patients. Appplied Nursing
Research, 30, 257-260. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.apnr.2015.11.009
Institutet för spark och folkminnen. (2019). Språkrådgivning, frågor och svar om
språk. Hämtad 2019-09-13 från
http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/fragor-och-svar-om- sprak.html#hurmangasprak
#Jacobs, E, A., Karavolos, K., Rathouz, P, J., Ferris, T, G., & Powell, L, H. (2005). Limited English Proficiency and Breast and Cervical Cancer Screening in a Multiethnic Population. American Journal of Public Health, 95(8), 1410-1416. doi:http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.2105/AJPH.2004.041418
#Jirwe, M., Gerrish, K., & Emami, A. (2010). Student nurses’ experiences of communication in cross-cultural care encounters. Nordic College of Caring
4
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 57-80). Lund:
Studentlitteratur.
#Kooienga, S., & Stewart, V. T. (2011). Putting a Face on Medical Errors: A Patient Perspective. Journal for Healthcare Quality: Promoting Excellence In
Healthcare, 33(4), 37-41. doi:10.1111/j.1945-1474.2010.00121.x
Kristensson Uggla, B. (2014). Personfilosofi: filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering
inom hälso- och sjukvård: Från filosofi till praktik (s. 21-68). Stockholm: Liber.
#Larsson, I, E., Sahlsten, M, J, M., Segesten, K., & Plos, K, A. (2011). Patients’ perceptions of barriers for participation in nursing care. Scandinavian Journal of Nursing Sciences, 25(3), 575-582. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1471-
6712.2010.00866.x
#Leonard, M., Graham, S., & Bonacum, D. (2004). The human factor: the critical importance of effective teamwork and communication in providing safe care. BMJ
Quality & Safety, 13(1), 85-90. doi:10.1136/qshc.2004.010033
Lexico. (u.å.). Language barrier. Hämtad 2019-09-16 från
https://www.lexico.com/en/definition/language_barrier?fbclid=IwAR1o1NKdWJR n2HZkUeljdHgtSVmVPzHv2mcjKI-Fzd2BKEEoNmjRUyzruZA
#McCabe, C. (2004). Nurse–patient communication: an exploration of patients’ experiences. Journal of Clinical Nursing, 13(1), 41-49.
doi:http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x
*McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M. M., & Tuohy, D. (2013). Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22(6), 335-339. Hämtad från
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=108011265&si te=ehost-live
5
Moberg,K. (2015). Är artikeln peer reviewed?. Hämtad 2019-09-24 från https://kib.ki.se/whatsup/blog/ar-artikeln-peer-reviewed
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom
omvårdnad (2. uppl., s. 421-438). Lund: Studentlitteratur.
Määttä, S., & Öresland, S. (2014). Genusperspektiv i omvårdnad. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2. uppl., s. 323-340). Lund: Studentlitteratur.
*Patriksson, K., Berg, M., Nilsson, S., & Wigert, H. (2017). Communicating with parents who have difficulty understanding and speaking Swedish: An interview study with health care professionals. Journal of Neonatal Nursing, 23(6), 248-252. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.jnn.2017.07.001
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl.,
s. 375-390). Lund: Studentlitteratur.
Sachs, L. (2009). Människans läkande kraft – ett kultur- och kunskapsperspektiv. I C. M. Allwood & P. Johnsson (Red.), Mänskliga moten över gränser (s. 150-162). Stockholm: Liber.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Sigurd, B., Helander, B., Rosengren, K. E., Björn, L.O., & Ulfstrand, S. (u.å). Kommunikation. Hämtad 2019-09-22 från
6
Socialstyrelsen. (2017). Fortfarande drabbas fler än 100000 av vårdskador varje år. Hämtad 2019-12-17 från https://www.socialstyrelsen.se/om-
socialstyrelsen/pressrum/press/fortfarande-drabbas-fler-an-100-000-av- vardskador-varje-ar/
Socialstyrelsen. (2019). Kommunikation och informationsöverföring. Hämtad 2019-09-08 från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/kommunikation-och- informationshantering
*Squires, A., Miner, S., Liang, E., Lor, M., Ma, C., & Witkoski Stimpfel, A. (2019). How language barriers influence provider workload for home health care professionals: A secondary analysis of interview data. International Journal of
Nursing Studies, 99, 1-8. doi:https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2019.103394
Statistiska Centralbyrån. (2019). Invandring till Sverige. Hämtad 2019-09-08 från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-
sverige/invandring-till-sverige/
#Suurmond, J., Uiters, E., de Bruijne, M, C., Stronks, K., & Essink-Bot, M-L. (2011). Negative health care experiences of immigrant patients: a qualitative study. BMC Health Services Research, 11(10), 1-8. doi:10.1186/1472-6963-11-10
Svensk sjuksköterskeförening. (2016a). Personcentrerad vård. [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2 016.pdf
7
Svensk sjuksköterskeförening. (2016b). Värdegrund för omvårdnad. [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017c). Teamets kommunikation inom vård och
omsorg. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_teamets_kommunikation_inom_ vard_och_omsorg.pdf
*Tawil-Silvera, D., Pocock, C., Bradford, D., Donnell, A., Harrap, K., Freyne, J., & Brinkmann, S. (2018). CALD Assist—Nursing: Improving communication in the absence of interpreters. Journal of Clinical Nursing, 27(21-22), 4168-4178. doi:http://dx.doi.org/10.1111/jocn.14604
8
*Tay Hui, L., Ang, E., & Hegney, D. (2012). Nurses’ perceptions of the barriers in effective communication with inpatient cancer adults in Singapore. Journal of
Clinical Nursing, 21(17-18), 2647-2658. doi:http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-
2702.2011.03977.x
*Taylor, S, P., Nicolle, C., & Maguire, M. (2013). Cross-cultural communication barriers in health care. Nursing Standard, 27(31), 35-43.
doi:10.7748/ns2013.04.27.31.35.e7040
#Thorne, S, E., Harris, S, R., Mahoney, K., Con, A., & McGuinness, L. (2004). The context of health care communication in chronic illness. Patient Education
and Counseling, 54(3), 299-306. doi:10.1016/j.pec.2003.11.009
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s. 481-496). Lund:
Studentlitteratur.
*Watts, K, J., Meiser, B., Zilliacus, E., Kaur, R., Taouk, M., Girgis, A., …
Kissane, D, W. (2017). Communicating with patients from minority backgrounds: Individual challenges experienced by oncology health professionals. Euoropean
Journal of Oncology Nursing, 26, 83-90.
doi:https://doi.org/10.1016/j.ejon.2016.12.001
*Watts, K, J., Meiser, B., Zilliacus, E., Kaur, R., Taouk, M., Girgis, A., ... Goldstein, D. (2018). Perspectives of oncology nurses and oncologists regarding barriers to working with patients from a minority background: Systemic issues and working with interpreters. European Journal of Cancer Care, 27(2), 1-9.
doi:http://dx.doi.org/10.1111/ecc.12758
Willman, A. (2010) Evidens och personcentrerad vård. I D. Edvardsson (Red.),
9
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En
bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Wittenberg, E., Ferrell, B., Kanter, E., & Buller, H. (2018). Health Literacy: Exploring nursing challenges to providing support and understanding. Clinical
Journal of Oncology Nursing, 22(1), 53-61.
doi:http://dx.doi.org/10.1188/18.CJON.53-61
World Health Organisation. (2009). Better knowledge for safer care: Human Factors in Patient Safety, Review of Topics and Tools. Hämtad från
https://www.who.int/patientsafety/research/methods_measures/human_factors/hu man_factors_review.pdf
World Medical Association. (2018). WMA Declaration of Helsinki: Ethical
Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2019-09-22
från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical- principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 59-82). Lund:
1
Bilaga 1
Sökmatris
Databas Datum för sökning
Begränsningar Sökord Antal
träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till resultat efter läsning i fulltext Kommentarer CINAHL 2019-11-14 2009-2019 Engelska Peer-reviewed Academic journals Human language barrier* OR communication barrier* OR language proficiency AND nurs* AND experience* 2.236 6.313 6.884 6.356 6.326 CINAHL 2019-11-14 2009-2019 Engelska Peer-reviewed Academic journals Human (language barrier* OR communication barrier* OR language proficiency) AND nurs* AND experience* 6.884 1.428 587 587 44 10 CINAHL 2019-11-15 2009-2019 Engelska Peer-reviewed Academic journals Human
Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses’ perspectives
1 1 1 1
Sekundär sökning.
Manuell sökteknik efter referenslista i “CALD Assist
– Nursing: Improving communication in the absence of interpreters”
PubMed 2019-11-22 2009-2019 Engelska Peer-reviewed Journal article Nursing journals Human (cultural* differe* OR transcultural* OR cross cultural*) AND communication AND barrier* AND nurs* 1.346 1.898 2.589 953 209 143 143 13 2 PubMed 2019-11-22 2009-2019 Engelska Peer-reviewed Journal article Nursing journals Human
Health Care Providers’ Perspectives of Providing Culturally Competent Care in the
NICU 1 1 1 1
Sekundär sökning.
Manuell sökteknik efter referenslista i “Communicating with patients from minority backgrounds: Individual challenges experienced by
oncology health professionals"
1