Förslag till vidare forskning

Författaren skulle vilja se samma studieupplägg men då ur patientens perspektiv. Hur ser patientens erfarenhet ut när hen kommer till psykiatrins slutenvård. Om det finns en skillnad i hur patientens erfarenhet av samsjuklighet jämfört med författarens studie.

Författaren skulle även vilja att denna studie skulle göras om igen om något år, detta för att se om det har tillkommit någon förändring, för sjuksköterskan gällande erfarenhet och beredskap av samsjuklighet. En önskan vore även att sjuksköterskor som arbetar med missbrukspatient skulle deltaga i studien, detta för att se om det skulle vara någon skillnad utifrån författarens studie. Ett annat forskningsförslag skulle även kunna vara att göra en kvantitativ studie med ett bredare underlag för data och insamlande av kunskap och sedan jämföra detta med författarens nuvarande studie. En studie skulle kunna göras i annat landsting för att se om resultatet visar att det behövs mer forskning kring det studerade fenomenet: sjuksköterskors beredskap att möta patienter som lider av psykisk ohälsa och samtida missbruk inom specialistpsykiatrisk vård. Om det finns en skillnad mellan olika landsting och om det framkommer en skillnad mellan olika län.

26

REFERENSLISTA

Adams, M.W. (2008). Comorbidity of mental health and substance misuse problems: a review of workers' reported attitudes and perceptions. Journal of psychiatric and mental health nursing. 15(2), 101–108. doi: 10.1111/j.1365-2850.2007.01210.x Barry, K.R., Tudway, J.A., & Blissett, J. (2002). Staff drug knowledge and attitudes towards

drug use among the mentally ill within a medium secure psychiatric hospital. psychiatric hospital. Journal of Substance Use. 7(1), 50–56, doi:

10.1080/14659890110110365

Brekke, E., Lien, L., Davidsson, L & Biong, S. (2017) First-person experiences of recovery in co-occurring mental health and substance use conditions. Advances in Dual

Diagnosis, 10 (1), 13–24 doi: 10.1108/ADD-07-2016-0015

Coombes, L., & Wratten, A. (2007). The lived experience of community mental health nurses working with people who have dual diagnosis: a phenomenological study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14(4), 384-392. doi: 10.1111/j.1365-

2850.2007. 01094.x

Dahlin-Ivanoff, S., & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur. Ekebergh, M. (2017). Tillämpning av vårdvetenskapliga begrepp i vården. I: L, Wiklund-

Gustin & I, Bergbom, (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (2. uppl. s. 79-93). Lund: Studentlitteratur.

Ford, R. (2014). Interpersonal challenges as a constraint on care: The experience of nurse`s care of patients who use illicit drugs. Contemporary Nurse. 32(2), 241–252. doi: 10.5172/conu.2011.37.2.241

Graneheim, U. H., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. doi: org/10.1016/j.nedt.2017.06.002

Green, C., Yarborough, M., Polen, M., Janoff, S., & Yarborough, B. (2014). Dual Recovery Among People with Serious Mental Illness and Substance Problems: A Qualitative Analysis. Journal of Dual Diagnosis, 11(1), 33–41. doi:

10.1080/15504263.2014.975004

Harnish, A., Corrigan, P., Byrne, T., Pinals, D. A., Rodrigues, S., & Smelson, D. (2016). substance use and mental health stigma in veterans with co-occurring disorders. Journal of Dual Diagnosis. 12(3–4), 238–243. doi: 10.1080/15504263.2016.1245066. Horsfall, J., Clery, M & Hunt, G.E. (2010) Stigma in Mental Health: Clients and

Professionals. Issues in Mental Health Nursing. 31(7), 450–455 doi: org/10,3109/01612840903537167

27

Howard, V., & Holmshaw, J. (2010) Inpatient staff perceptions in providing care to

individuals with co-occurring mental health problems and illicit substance. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, (17), 862–872 doi: 10.1111/j.1365-

2850.2010. 01620.x

Johansson, L., & Wiklund-Gustin, L. (2015). The multifaceted vigilance –nurses’ experiences of caring encounters with patients suffering from substance use disorder.

Scandinavian Journal of Caring Science, (30), 303–311. doi: 10,1111/scs.12244. Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering (2., uppl. s. 130–147).

Lund: Studentlitteratur.

Kunskapsguiden. (2018). Vad är psykisk ohälsa? Hämtad den 11 april 2018 från http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/psykisk-ohalsa-hos-barn- unga/Sidor/Vad-ar-psykisk-ohalsa.aspx

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Tematisering och planering av en intervjustudie: Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl., s.141–164). Lund: Studentlitteratur. Lundman, B., & Hällgren-Graneheim., U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. M, Granskär &

B. Höglund-Nilsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3., uppl. s.211–225) Lund: Studentlitteratur.

Priebe, Å., Wiklund-Gustin, L., & Fredriksson, L. (2017). A sanctuary of safety: A study of how patients with dual diagnosis experience caring conversations. International Journal of Mental Health Nursing. (07), 1–10. doi: 10.1111/inm.12374

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor. (2014). Kompetensbeskrivning: För legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Hämtad 23 april 2018 från

http://www.psykriks.se/documents/PDF/Kompetensbeskrivning_specialist_psykiatr i.pdf?dl=0

Punzi, E., Tidefors, I., & Fahlke, C. (2015). Behavioral misuse among clients in substance abuse treatment: An interview study. Journal of Substance Abuse. 21(3), 257–262. doi: 10.3109/14659891.2015.1009508

Rienecker, L., & Stray Jörgensen., P. (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Studentlitteratur.

Siegfried, N., Ferguson, J., Cleary, M., Walter, G. & Rey, J. (1999). Experience, knowledge and attitudes of mental health regarding patients ‘problematic drug and alcohol use. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry. (30), 267–273. doi:

28

Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende - Vetenskapligt underlag - Bilaga – Slutversion s. 360. Hämtat den 11 april 2018 från http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/2017-12-23-

vetenskapligt%20underlag.pdf

Socialstyrelsen. (2018). Psykisk ohälsa. Hämtad den 11 april 2018 från

http://www.socialstyrelsen.se/psykiskohalsa

Svenska akademins ordlista (2018) Hämtad 18 april 2018 från https://www.saob.se/artikel/?unik=S_08663-0161.zIjK Sveriges riksdag (2018) Hämtad 17 maj 2018 från

SFS 2014:821. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 17 maj 2018 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Tomey, A. M. (2002). Nursing theorists of historical significance. In A. M. Tomey & M. R. Alligood. (Ed.), Nursing theorists and their work. United states of America: Mosby Inc.

Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: F.A. Davis Company. Vadlamudi, R., Adams, S., Hogan, B., Wu, T., & Wahid, Z. (2008) Nurse´s attitudes beliefs

and confidence levels regarding care for those who abuse alcoholoch Impact of educational intervention. Nurse Education in Practice, 8(2) 290–298.

Vetenskapsrådet. (2018). Forskningsetiska principer: Inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 24 januari 2018 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wadell, K., & Skärsäter, I. (2007). Nurse´s experiences of caring for patients with dual

diagnosis of depression and alcohol abuse in general psychiatric setting. International Journal of Mental Health Nursing. 28(10), 1125–1140. doi:

29

Bilaga A

Information till sjuksköterskor som bjuds in att deltaga i

studien.

Samtycke till att deltaga i projektet, samsjuklighet av missbruk och psykisksjukdom

Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.

Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.

 JA, jag vill delta i projektet, samsjuklighet av missbruk och psykisksjukdom, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida. _______________________________ Datum ____________________________ _______________________________ Underskrift Namnförtydligande Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

Bilaga B

Förfrågan till verksamhetschef

Tillfrågan om deltagande i studie gällande samsjuklighet.

Jag heter Åsa Ljungberg och studerar på Mälardalens högskola, där jag läser

specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård. I en av kurserna ingår ett självständigt arbete, i form av en magisteruppsats. Syftet med min studie är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter inom specialistpsykiatrin, i mötet med patient som lider av psykisk ohälsa och samtidigt missbruk.

Min fråga till dig är om du vill delta i denna studie.

Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev. Att delta i projektet skulle för din del innebära att du kommer att träffa mig och andra kollegor som arbetar inom psykiatrin för en fokusgruppintervju. Jag beräknar tiden för fokusgruppintervjun till ca två timmar. Jag kommer att spela in intervjun och sedan transkriberas detta. Efter transkriberingen kommer jag att analysera vad som sagts och studera vilka mönster som framkommer.

Jag har valt att träffas i grupp då det kan vara lättare att få en diskussion runt ämnet. Frukt, kaffe och/eller the under träffen kommer att finnas till ditt förfogande.

Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till dig eller till den enhet där du arbetar på.

Eventuell risk/nytta

Nyttan med studien är att sjuksköterskors erfarenheter av att möta denna patientgrupp lyfts fram och att detta kan bidra till kunskapsutveckling inom psykiatrisk vård. Eventuella nackdelar som kan kopplas till studien är tiden som sjuksköterskorna måste avsätta.

Om du ger ditt muntliga samtycke till att ditt namn och telefonnummer får lämnas ut till mig, kommer jag att via telefon ta kontakt med dig för att ge ytterligare information om studiens syfte och genomförande.

Ytterligare upplysningar kan lämnas av mig eller min handledare Oona Lassenius, se nedan. Med vänliga hälsningar Åsa Ljungberg

Universitetslektor i vårdvetenskap, PhD

Åsa Ljungberg Oona Lassenius

Tel: 070-379 62 16 Tel: 021-10 73 46

Bilaga C

Fokusgruppsintervju frågor

1. När en patient anländer, som lider av psykisk ohälsa samtidigt som denne är påverkad av någon kemisk substans - vilken känsla får du då och hur upplever du situationen?

2. Upplever du att det finns någon skillnad mellan ett möte med en patient som är påverkad av en viss typ av substans gentemot någon annan typ av substans? Tex. En patient är påverkad av heroin, en annan av alkohol osv.

3. På vilket vis skiljer sig dessa möten från patientmöten där patienten inte är påverkade av någon kemisk substans? -Fördjupa gärna svaret.

4. Vad händer inom dig i dessa tre scenarier, hur upplever du mötena? Beskriv känslan.

5. Tycker du/ni att det finns tillräckligt med kunskap kring samsjuklighet? Vad skulle kunna förändras till det bättre?

6. Vilken erfarenhet har du/ni av dessa patienter? Är det något du/ni saknar i er professionella yrkesroll för att kunna bemöta patienten?

7. Finns det behov för kunskapsmässig utveckling för att mötet med denna patientgrupp ska bli optimal?

8. Finns det stöd för dig och dina kollegor på er arbetsplats när det gäller samsjuklighet? Kan ni ställa frågor till någon och få relevanta svar? Om ja – hur ser det stödet ut? Om nej – hur önskar ni att stödet skulle utformas?

9. Vad betyder erfarenhet för dig/er? Vilken skillnad ser ni på reell kompetens respektive formell kompetens?