Förslag på vidare forskning

I bakgrunden framkom både faktorer som främjar och som hindrar för en ungdom att uppleva delaktighet. Det skulle vara intressant att undersöka sjuksköterskans handledande roll för ungdomars delaktighet i den slutna barn- och ungdomspsykiatriska vården. Hur kan sjuksköterskor utveckla sitt förhållningssätt till delaktighet och hur kan de koordinera vården utifrån ett ungdomsperspektiv och livsvärldsperspektiv för att handleda personal i

främjandet för delaktighet. Mer hänsyn bör tas till ungdomens mognadsnivå och att som personal våga dela ansvar med ungdomen. Vidare studier hur den fysiska miljön, regler och rutiner påverkar delaktigheten är av intresse, vad finns det mer för faktorer som främjar respektive hindrar och på vilket sätt? Det skulle också vara viktigt att intervjua ungdomarna själv och se om de upplever det som sjuksköterskorna i den här studien berättar eller om det finns faktorer som skiljer deras livsvärldar åt.

Referenslista:

Biering, P. (2010). Child and adolescent experience of and satisfaction with psychiatric care: a critical review of the research literature. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing,17, 65–7.

Bone,C., O’Reilly, M., Karim, K & Vostanis, P. (2014) ‘They’re not witches….’ Young children and their parents’ perceptions and experiences of Child and Adolescent Mental Health Services. Children´s perceptions of CAMHS. Orginal Article. Doi:10.1111/cch.12161

Coyne, I. (2008). Children´s participation in consultations and decision-making at health service level: A review of the literatur. International Journal of Nursing Studies, 45, 1682-1689.

Dahlberg,K., Segersten. K., Nyström,M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.

Engström, K. (2008). Delaktighet under tvång. Om ungdomars erfarenheter i barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård. Doktorsavhandling, Örebro universitet.

Eld, AC. (2006). Patient participation-what it is and what it is not. Doktorsavhandling, Örebro universitet, Örebro Studies in Caring Sciences 11. 96 pp.

Goodwin, V. & Happell, B. (2007) Consumer and carer participation in mental health care: the carer´s perspective: part 1- the importance of respect and collaboration. Mental Health Nursing, 28, 607-623.

Goodwin, V . & Happell, B. (2007). Consumer carer participation in mental health care: the carer´s perspective: part 2 – barriers to effective and genuine participation. Mental Health Nursing, 28, 625-638.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness

. Nurse Education

Jacobsen, D I. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till

samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Kiessling,T. & Kjellgren, K. (2004). Patienters upplevelse av delaktighet I vården. Vård I Norden, 24(4), 31-35.

Larsson, I., Sahlsten, M., Sjöström, B., Lindencrona, C. & Plos, K. (2007). Patient

participation in nursing care from a patient perspective: a grounded theory study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21, 313-320.

Larsson, I. (2008). Patienten och medaktör. Studier av patientdelaktighet och hur sådana stimuleras och hindras. Doctorsavhandling. Intellecta Docusys AB; Västra Frölunda.

Larsson, I., Sahlsten, M., Segesten, K. & Plos, K. (2011). Patients´ perceptions of barriers for participation in nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences,25, 575-582. .

Lundman, B & Hällgren Graneheim, U. (2014). Kvalitativ innehållsanalys. I

M, Granskär. & B, Höglund Nielsen.. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.121-135). Lund: Studentlitteratur.

Mårtenson, E. & Fägerskiöld,A. (2007). A review of children´s decision-making competence in health care. Journal of Clinical Nursing, 17, 3131-3141.

Polit, D.F., & Beck , C.T. (2008). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: J.B Lippincott Company.

Sahlsten, M., Larsson, I., Lindecrona, C. & Plos, K. (2005). Patient participation in nursing care: an interpretation by Swedish Registrated Nurses. Journal of Clinical Nursing, 14, 35-42.

Sahlsten, M. (2007). Ömsesidighet I förhandling. Sjuksköterskors förutsättningar för och erfarenheter av att främja patientdelaktighet. Doktorsavhandling. Intellecta Docusys AB. Västra Frölunda.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Från

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763

SFS 1991:1128. Hälso- och sjukvårdslagen. Från

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19911128.htm

Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. A New Model for Enhancing Children’s Participation in Decisin-making, in line with Article 12.1 of the Untited Nations Convention on the Rights of the Child. Children & society volume 15(107-117).

Statens folkhälsoinstitut. (2010). Barns och ungas hälsa- kunskaps underlag för folkhälsopolitisk rapport.

Statens folkhälsoinstitut. (2011). Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga- resultat från den nationella totalundersökningen I årskurs 6 och 9 hösten 2009. Östersund.

Svenska NOBAB (2010). Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård. Edita Västra Aros.

Svensk författningssamling (2014:821). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/

Söderbäck, M., Coyne, I. & Harder, M. (2011). The importance of including both a child perspective and the child’s perspective within health care settings to provide truly child.centred care. Journal of Child Health Care. 15(2), 99-106.

Varoltas, F., Guvenir, T. & Cevrim, E. (2010).’ and their parents’ satisfaction levels about treatment in a child and adolescent mental health inpatient unit: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing,17, 769–774.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Från

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_p rinciper_tf_2002.pdf

Warne, T.& McAndrew, S. (2007). Passive patient or engaged expert? Using a Ptolemaic approach to enhance mental health nurse education and practice. International Journal of Mental Health Nursing16, 224–229.

Wiklund, G. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Natur och kultur Akademisk. Wiklund Gustin (Red.)(2010), Vårdande vid psykisk ohälsa-på avancerad nivå. Lund:

BILAGA 1

Intervju guide Inledande frågor:

När började du arbeta som sjuksköterska? Hur länge har du arbetat på avdelningen? Huvudfrågor:

 Vad innebär delaktighet för dig?

 Vad innebär det för dig att patienten är delaktig? Stödfrågor?

 Upplever du att miljön påverkar möjlighet till delaktighet? Berätta på vilket sätt!  Upplever du att regler/rutiner påverkar möjlighet till delaktighet? Berätta på vilket

sätt!

 Upplever du att vårdrelationer påverkar möjlighet till delaktighet? Berätta på vilket sätt!

 Upplever du att relationen mellan sjuksköterska och anhöriga påverkar möjlighet till delaktighet? Berätta på vilket sätt!

 Upplever du att relationen mellan ssk och övrig personal påverkar möjlighet till delaktighet? Berätta på vilket sätt!

 Upplever du att ledningen påverkar möjlighet till delaktighet? Berätta på vilket sätt! Finns det andra faktorer som du anser har betydelse för att möjliggöra till delaktighet? Kan du beskriva? Ge exempel?

BILAGA 2

Huvudkategori Kategori Subkategori

att främja delaktighet för att uppnå välmående

Att ge inflytande Att ge möjlighet Att lyssna Att ge utrymme Att förbereda Att främja delaktighet Att bjuda in

Att ge information Att vara tillgänglig Att skydda Att föra ungdomens talan

Att skydda vid tvångsåtgärder Att vara ödmjuk och öppen

för det som ungdomen förmedlar

att förhålla sig

Att inte styras av negativa värderingar

Att skapa samhörighet Att skapa en god vårdrelation

att lyssna till föräldrar

Att vara medveten om omgivningens betydelse

Att beakta parallella relationsprocesser

Att ha ett vuxenperspektiv Att vara enade

Att vara medveten om den yttre miljön

Att samtala i en trygg miljö

Att vara medveten om hur man klär sig

Att ha begripliga regler och rutiner

Ger trygghet Som stöd

BILAGA 3

Missivbrev

Jag heter Malin Jonsson och arbetar som sjuksköterska på en psykiatrisk vårdavdelning för barn- och ungdomar. Jag studerar nu specialistutbildning för sjuksköterskor i psykiatri. Nu till hösten 2011 är det dags för mig att arbeta med ett examensarbete på avancerad nivå. Under mina år som sjuksköterska på psykiatrisk avdelning har det gjorts regelbundna utvärderingar av vården i form av enkäter där vårdnadshavare och ungdomar svarat på frågor. Det som varit utmärkande i utvärderingarna är att ungdomar inte har upplevt sig delaktiga i sin vård, och i de beslut som tagits, i lika stor utsträckning som vårdnadshavare upplevt. Detta väckte nyfikenhet hos mig och la grunden för den studie jag nu önskar göra. Studiens syfte är att ta reda på hur sjuksköterskor erfar ungdomarnas delaktighet, vad är viktigt i omvårdnaden för att ungdomar ska uppleva delaktighet?

Studiens upplägg är individuella intervjuer där inspelning kommer att ske med hjälp av dator. Intervjuerna skrivs sedan ner för att sedan analyseras. Det kommer inte att vara möjligt att identifiera dig då materialet kommer att tas om hand på ett säkert sätt där bara jag har tillgång till det.

Det är frivilligt att medverka i den här studien och om du tackar ja till att medverka så kan du när som helst avbryta ditt deltagande innan uppsatsen examineras.

Om du är intresserad av att delta i studien kan du maila mig eller personligen kontakta mig vilket ses som ett accepterande av att delta i studien.

Därefter bestämer vi plats och tid för var och när intervju ska ske.

Vänligen Malin Jonsson