6. RESULTAT
8.2. Förslag till vidare forskning
Oerfarna sjuksköterskor upplevde kunskapsbrist när det gällde vårdandet av patienter i livets slutskede. Vidare forskning kring detta kan identifiera i vilket sammanhang kunskapen brister och varför sjuksköterskor upplever kunskapsbrist. Detta kan ge en ökad förståelse kring sjuksköterskors behov av kunskap inom vård i livets slutskede. Forskning som
fokuserar på sjuksköterskors perspektiv kring egen kunskap inom vård i livets slutskede kan även tydliggöra om det finns behov att utöka grundutbildningen för sjuksköterskestudenter.
Ytterligare belyste sjuksköterskor att en god relation med medarbetare kan leda till ökad kompetens och därmed resultera i bättre vård. Det vore av intresse att undersöka hur
teamarbete kan påverka sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård och även ta reda på om teamarbete kan hjälpa sjuksköterskor hantera egna emotionella svårigheter som kan uppstå vid vård i livets slutskede. Forskning riktad mot sjuksköterskors emotionella svårigheter kring vård i livets slutskede kan då identifiera vilka strategier och åtgärder sjuksköterskor kan använda för att hantera de egna känslorna på bästa sätt.
REFERENSLISTA
*Artiklar som förekommer i resultatet, markeras med trunkering.
American Psychological Association. (2020). Publication manual of the American Psychological Association (7th ed.). https://doi.org/10.1037/0000165-000
*Andersson, E., Salickiene, Z., & Rosengren, K. (2016). To be involved — A qualitative study of nurses’ experiences of caring for dying patients. Nurse Education Today, 38, 144– 149. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.nedt.2015.11.026
*Axelsson, L., Benzein, E., Lindberg, J., & Persson, C. (2019). End-of-life and palliative care of patients on maintenance hemodialysis treatment: a focus group study. BMC
Palliative Care, 18(1). https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12904-019-0481-y
Bolt, S., van der Steen, J., Schols, J., Zwakhalen, S., & Meijers, J. (2019). What do relatives value most in end-of-life care for people with dementia? International Journal of
Palliative Nursing, 25(9), 432–442. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.12968/ijpn.2019.25.9.432
*Brighton, L. J., Selman, L. E., Bristowe, K., Edwards, B., Koffman, J., & Evans, C. J. (2019). Emotional labour in palliative and end-of-life care communication: A qualitative study with generalist palliative care providers. Patient Education & Counseling,
102(3), 494–502. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.pec.2018.10.013
Caswell, G., Pollock, K., Harwood, R., & Porock, D. (2015). Communication between family carers and health professionals about end-of-life care for older people in the acute hospital setting: a qualitative study. BMC Palliative Care, 14(1), 1–14. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12904-015-0032-0
CODEX. (2019a). Oredlighet i forskning. Hämtad 2019-12-06 från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
CODEX. (2019b). Forskarens etik. Hämtad 2019-12-06 från http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml
Drahošová, L. & Jarošová, D. (2016). Concept Caring in Nursing. Central European Journal
of Nursing and Midwifery, 7(2), 453–460. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.15452/CEJNM.2016.07.0014
Edvardsson, D. (2020). Personcentrerad omvårdnad i teori och praxis. I D. Edvardsson, A. Backman (Red.), Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik (s. 47-62). Lund: Studentlitteratur.
Ekebergh M. (2015). Hälsa - ett livsvärldsperspektiv. I M. Arman, K. Dahlberg, M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 28-37). Stockholm: Liber AB.
Ekman, I., Lundberg, M., Lood, Q., Swedberg, K., & Norberg, A. (2020). Personcentrering – en etik i praktiken. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård –
Från filosofi till praktik (s. 27-57). Stockholm: Liber AB.
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB. Eriksson, K. (2015a). Vårdandets idé. Stockholm: Liber AB.
Eriksson, K. (2015b). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB.
Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap: vetenskapen om vårdandet - det tidlösa i tiden. Stockholm Liber AB.
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22-26. Hämtad 2019-11-19 från http://www.ajan.com.au/vol20/vol20.2-4.pdf
*Fan, S.-Y., Lin, I.-M., Hsieh, J.-G., & Chang, C.-J. (2017). Psychosocial Care Provided by Physicians and Nurses in Palliative Care: A Mixed Methods Study. Journal of Pain &
Symptom Management, 53(2), 216–223. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.jpainsymman.2016.08.019
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (s. 129-139). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
*Funk, L. M., Peters, S., & Roger, K. S. (2017). The Emotional Labor of Personal Grief in Palliative Care: Balancing Caring and Professional Identities. Qualitative Health
Research, 27(14), 2211–2221. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1049732317729139
*Funk, L. M., Peters, S., & Roger, K. S. (2018). Caring about dying persons and their families: Interpretation, practice and emotional labour. Health & Social Care in the
Community, 26(4), 519–526. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/hsc.12559
*Giles, T. M., Hammad, K., Breaden, K., Drummond, C., Bradley, S. L., Gerace, A., & Muir- Cochrane, E. (2019). Nurses’ perceptions and experiences of caring for patients who die in the emergency department setting. International Emergency Nursing, 47. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ienj.2019.100789
*Haavisto, E., Soikkeli-Jalonen, A., Tonteri, M., & Hupli, M. (2020). Nurses' required end-of- life care competence in health centres inpatient ward - a qualitative descriptive study.
Scandinavian journal of caring sciences, 10.1111/scs.12874. Advance online
publication. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12874
Hennessy, N., Neenan, K., Brady, V., Sullivan, M., Eustace-Cooke, J., & Timmins, F. (2020). End of life in acute hospital setting—A systematic review of families’ experience of
spiritual care. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 29(7/8), 1041– 1052. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jocn.15164
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad (s. 411-420). Lund: Studentlitteratur.
Hjörleifsdóttir, E., Einarsdóttir, A. R., Óskarsson, G. K., & Frímannsson, G. H. (2019). Family Caregivers’ Satisfaction With Specialized End-of-Life Care Provided at Home:
Assessment of the Psychometric Characteristics of the Icelandic Version of the Family Assessment of Treatment at the End of Life Questionnaire. Journal of Hospice &
Palliative Nursing, 21(5), 412–421. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1097/NJH.0000000000000583
Horne, G., Seymour, J., & Payne, S. (2012). Maintaining integrity in the face of death: A grounded theory to explain the perspectives of people affected by lung cancer about the expression of wishes for end of life care. International Journal of Nursing
Studies, 49(6), 718–726. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2011.12.003
Houska, A., & Loučka, M. (2019). Patients’ Autonomy at the End of Life: A Critical Review.
Journal of Pain & Symptom Management, 57(4), 835–845. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.jpainsymman.2018.12.339
Jóhannesdóttir, S., & Hjörleifsdóttir, E. (2018). Communication is more than just a conversation: family members’ satisfaction with end-of-life care. International
Journal of Palliative Nursing, 24(10), 483–491. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.12968/ijpn.2018.24.10.483
Johnston, B. M., Milligan, S., Foster, C., & Kearney, N. (2012). Self-care and end of life care-- patients’ and carers’ experience a qualitative study utilising serial triangulated interviews. Supportive Care in Cancer, 20(8), 1619–1627. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s00520-011-1252-3
Karlsson, E., (2017).Informationssökning. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 81-97). Lund:
Studentlitteratur.
Karolinska Institutet (u.å.). Svensk MeSH. https://mesh.kib.ki.se/
Kasén, A. (2013). ‘Patient’ och ‘sjuksköterska’ I en vårdande relation. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 99-113). Lund: Studentlitteratur.
Kastbom, L., Milberg, A., & Karlsson, M. (2016). A good death from the perspective of palliative cancer patients. Supportive Care in Cancer, 25(3), 933–939. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s00520-016-3483-9
*Kwon, S., Kim, M., & Choi, S. (2020). Nurses’ experiences of providing “sensitive nursing care” for terminally-ill individuals with cancer: A qualitative study. European Journal
of Oncology Nursing, 46. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ejon.2020.101773
Lundberg, T., Olsson, M., & Fürst, C. J. (2013). The perspectives of bereaved family members on their experiences of support in palliative care. International Journal of Palliative
Nursing, 19(6), 282–288. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.12968/ijpn.2013.19.6.282
Meeker, M. A., Waldrop, D. P., Schneider, J., & Case, A. A. (2014). Contending with advanced illness: patient and caregiver perspectives. Journal of Pain & Symptom
Management, 47(5), 887–895. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.jpainsymman.2013.06.009
Mossin, H., & Landmark, B. T. (2011). Being present in hospital when the patient is dying - A grounded theory study of spouses experiences. European Journal of Oncology
Nursing, 15(5), 382–389. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ejon.2010.11.005
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom
omvårdnad (s. 421-436). Lund: Studentlitteratur.
Nishimura, M., Kohno, A., van der Steen, J. T., Naganuma, T., & Nakayama, T. (2020). Conceptualization of a good end-of-life experience with dementia in Japan: a qualitative study. International Psychogeriatrics, 32(2), 255–265. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1017/S1041610219001017
Odgers, J., Fitzpatrick, D., Penney W., & Wong Shee, A. (2018). No one said he was dying: families’ experiences of end-of-life care in an acute setting. Australian Journal of
Advanced Nursing, 35(3), 21–31.
*Oliveira, I., Fothergill-Bourbonnais, F., McPherson, C., & Vanderspank-Wright, B. (2016). Battling a Tangled Web: The Lived Experience of Nurses Providing End-of-Life Care on an Acute Medical Unit. Research & Theory for Nursing Practice, 30(4), 353–378. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1891/1541-6577.30.4.353
Palliativregistret. (2019). Årsrapport för Svenska palliativregistret 2019. Hämtad 2020-09- 11 från http://media.palliativregistret.se/2020/09/A%CC%8Arsrapport-
2019.pdf?fbclid=IwAR0SkpqtN5_bj8-du-mE_UaNmhy5L1ambf7k31GTJ9CS8- 6AEnvhl-aQ_Uo
Palliativt Utvecklingscentrum. (2019). NVP – Nationell Vårdplan för Palliativ vård. Hämtad 2019-12-01 från
https://palliativtutvecklingscentrum.se/utveckling/vardutveckling/nationell- vardplan-nvp/
Polit, D., & Beck, C. (2020). Nursing Research : generating and assessing evidence for
Reitinger, E., Schuchter, P., Heimerl, K., & Wegleitner, K. (2018). Palliative care culture in nursing homes: the relatives’ perspective. Journal of Research in Nursing, 23(2/3), 239–251. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1744987117753275
*Rui-Shuang Zheng, Qiao-Hong Guo, Feng-Qi Dong, & Owens, R. G. (2015). Chinese
oncology nurses’ experience on caring for dying patients who are on their final days: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 52(1), 288–296.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2014.09.009 SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede:
Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Stöd för styrning och ledning.
Hämtad 2019-11-18 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013-6-4.pdf
Socialstyrelsen. (2018a). Socialstyrelsens Termbank. Hämtad 2020-11-05 från https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=626&SrcLang=sv
Socialstyrelsen. (2018b). Socialstyrelsens Termbank. Hämtad 2020-09-25 från https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=263&SrcLang=sv
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad 2019-11-18 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2019-
11-23 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensson, G. & Wåhlin, I. (2018). Patient perceptions of specialised hospital-based palliative home care: a qualitative study using a phenomenographical approach. International
Journal of Palliative Nursing, 24(1), 22–32. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.12968/ijpn.2018.24.1.22
Ulrichsweb. (2020). Ulrichsweb Global Serials Directory. Hämtad 2020-09-26 från http://ulrichsweb.serialssolutions.com.ep.bib.mdh.se/
Vetenskapsrådet. (2019). Etik i forskningen. Hämtad 2019-12-06 från https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
Walczak, A., Butow, P.N., Davidson, P.M., Bellemore, F.A., Tattersall, M.H., Clayton, J.M., Young, J., Mazer, B., Ladwig, S., & Epstein, R.M. (2013). Patient perspectives regarding communication about prognosis and end-of-life issues: How can it be
optimised? Patient Education & Counseling, 90(3), 307–314. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.pec.2011.08.009
World Health Organization. (2019). WHO Definition of Palliative Care. Hämtad 2019-11-19 från https://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/
Worldwide Palliative Care Alliance. (2014). Global atlas of palliative care at the End of life. Hämtad 2019-11-27 från http://www.thewhpca.org/resources/global-atlas-on-end-of- life-care
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning
BILAGA A: SÖKMATRIS
Databas
datum Sökord träffar Antal Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal valda artiklar CINAHL Plus
28-08-20
Palliative care AND Qualitative method AND nurses experience AND nurse attitude AND caring for dying patients
Publikationsår: 2015-2020
35 14 8 2
CINAHL Plus 28-08-20
Nurses’ lived experience AND qualitative AND palliative care OR end of life care AND dying patient OR end of life OR palliative care OR dying AND nurses perspective OR perception OR views OR experiences OR attitudes NOT mixed methods NOT children AND interviews
Publikationsår: 2016-2020
59 7 2 1
CINAHL Plus 29-08-20
Nurses perceptions of palliative care AND end of life care AND qualitative
Publikationsår: 2019-2020 16 7 2 1
CINAHL Plus 31-08-20
Nurses’ experience OR perspective OR view OR attitude AND palliative care OR end of life care OR terminal care AND dying patient OR end of life OR palliative care AND qualitative AND interview NOT intensive care unit OR icu OR critical care NOT children NOT mixed methods AND nurs* NOT homes
Publikationsår: 2018-2020
Databas
datum Sökord träffar Antal Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal valda artiklar Medline
01-09-20
Nurses’ experience or perspective or view or attitude AND palliative care or end of life care or terminal care or hospice care or dying AND qualitative NOT icu or intensive care unit or critical care NOT nursing home AND nurs* NOT pain management or pain relief or pain control or pain reduction NOT dementia or alzheimers AND interviews NOT children Publikationsår: 2017-2020
68 24 7 2
PubMed
25-08-20 Nurses experience of palliative caring qualitative study Publikationsår: 2016-2020 26 20 4 2 PubMed
BILAGA B: KVALITETSGRANSKNING
Artiklarna som valdes till detta arbeta har kvalitetsgranskats enligt Friberg (2017b). I artiklarnas kvalitetsgranskning ställdes frågor om vissa av artiklarnas aspekter, som besvaras med Ja respektive Nej, där alternativet Ja generade ett poäng och Nej noll poäng. Författarna av detta arbete skattade som följande:
7-8 poäng: hög studiekvalitet 5-6 poäng: medelhög studiekvalitet 1-4 poäng: låg studiekvalitet Artikel- nummer Finns det en tydligt beskriven problem- formulering? Finns det ett tydligt beskrivet syfte? Finns det en tydligt beskriven metod? Finns det en tydlig beskrivning av deltagarna? Svarar resultatet på syftet? Framförs resultatet på ett tydligt sätt? Förs det en diskussion kring resultatet? Förs det ett etiskt resonemang? Summa av kvalitets- granskning Nr. 1 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8 poäng Nr. 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8 poäng Nr. 3 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8 poäng Nr. 4 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8 poäng Nr. 5 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8 poäng Nr. 6 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8 poäng Nr. 7 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja 7 poäng Nr. 8 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8 poäng Nr. 9 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8 poäng Nr. 10 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8 poäng Nr. 11 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja 7 poäng
BILAGA C: ARTIKELMATRIS
Artikel‑ nummer Författare Tidskrift Årtal LandTitel Syfte Metod Resultat
Nr. 1 Andersson, E., Salickiene, Z. & Rosengren, K. Nurse Education Today 2016 Sverige To be involved - A qualitative study of nurses’ experiences of caring for dying patients
Syftet var att beskriva
sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård på kirurgavdelning.
Ansats: Beskrivande kvalitativ studie med induktiv ansats. Antal deltagare: Sex sjuksköterskor.
Datainsamling: Intervjuer som genomfördes på två kirurgavdelningar. Urvalet var sjuksköterskor som arbetat max två år.
Dataanalys: Manifest
kvalitativ innehållsanalys, steg- för-steg metod. Meningsenheter identifierades, koder, subkoder och kategorier.
Resultatet bildade en kategori: ’Vårdande - att vara involverad’ och tre underkategorier: Att vara
stödjande, att vara frustrerad, att vara ömsint. Sjuksköterskor upplevde osäkerhet i vårdande av döende patienter på grund av kunskapsbrist inom palliativ vård.
Nr. 2 Axelsson, A., Benzein, E., Lindberg, J. & Persson, C. BMC Palliative Care 2019 Sverige End-of-life and palliative care of patients on maintenance hemodialysis treatment: a focus group study
Syftet var att beskriva sjuksköterskors och läkares perspektiv om vård i livets slutskede och palliativ vård för patienter som behandlas med dialys.
Ansats: Kvalitativ studie med intervjuer i fyra fokusgrupper med induktiv ansats.
Antal deltagare: 22 deltagare, varav 17 sjuksköterskor och fem läkare.
Datainsamling: Fyra blandade fokusgrupper bestående av läkare och sjuksköterskor. Fem till sex deltagare i varje grupp. Urvalet var läkare och
sjuksköterskor som arbetat på en dialysavdelning eller andra avdelningar med fokus på njurar
I resultatet framkom det tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var: att förstå palliativ vård inom dialysens kontext, utmaningar inom palliativ vård och vård i livets slutskede samt behovet av
uppföljningssamtal inom vård i livets slutskede. Subkategorierna var: Palliativ vård innebär dialysavbrott och vård vid livets slut; palliativ dialys innebär att fokus ligger på livskvalitet snarare än medicinska parametrar; relationer och förändrade funktioner; kommunikation i livets slut; att stötta
Artikel‑ nummer Författare Tidskrift Årtal Land
Titel Syfte Metod Resultat
och som hade minst ett års erfarenhet.
Dataanalys: Kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt.
anhöriga; att behandla symtom; att organisera vården för patienter med behov av palliativ vård; möten med anhöriga efter dödsfall; information till sampatienter samt
uppföljningssamtal för personalen. Nr. 3 Brighton, L. J., Selman, L. E., Bristowe, K., Edwards, B., Koffman, J., & Evans, C.
J.Patient Education & Counseling 2019 England Emotional labour in palliative and end-of life care communication: A qualitative study with generalist palliative care providers
Syftet var att undersöka upplevelser och den känslomässiga inverkan bland vårdpersonalen under samtal med patienter och anhöriga om palliativ vård.
Ansats: Kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer. Antal deltagare: Tio
deltagare, varav tre sjuksköterskor, fyra ambulanspersonal, två talpedagoger och en terapeutassistent.
Datainsamling: Intervjuerna genomfördes via telefon eller på arbetsplatsen. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Deltagare valdes målmedvetet efter kön, yrke, erfarenhet. Dataanalys: Data analyserades med hjälp av en rammetod i sex steg, ett prov av avskrifter dubbelkodades för att få hög validitet.
I resultatet framkom det fem teman, vilka var: Upplevda känslor, känslor i professionen, att hantera känslor, behov av stöd samt den upplevda påverkan av känslor under arbetet. Sjuksköterskor uttryckte ett behov av utbildning inom palliativ omvårdnad och vård i livets slutskede. Därutöver upplevdes svårigheter i att balansera privata och professionella känslor.
Artikel‑ nummer Författare Tidskrift Årtal Land
Titel Syfte Metod Resultat
Nr. 4 Fan, S.-Y., Lin, I.-M., Hsieh, J.-G., & Chang, C.-J.
Journal of Pain and Symptom Management 2017 Taiwan Psychosocial Care Provided by Physicians and Nurses in Palliative Care: A Mixed Methods Study
Syftet var att undersöka läkares och sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativt.
Ansats: Studie med mixad metod. Två faser, en kvalitativ och en kvantitativ. Resultaten redovisades separat.
Antal deltagare: 16 deltagare varav tolv sjuksköterskor och fyra läkare.
Datainsamling: I kvalitativa fasen användes individuella, semistrukturerade intervjuer som spelades in och
transkriberades. I kvantitativa fasen användes enkäter som grundades på resultatet från kvalitativa fasen.
Dataanalys: I kvalitativa fasen användes tematisk analys. Intervjuer transkriberades. 502 koder och 40 kategorier
identifierades som
kondenserades ned till tre teman. I kvantitativa fasen användes beskrivande statistik för analysen.
I resultatet framkom det tre teman: innebörden av psykosocial vård handlar ofta om stöd till patienter och anhöriga; att ge psykosocial vård är en dynamisk process som innehåller bedömningar, åtgärder och
utvärderingar; deltagarna upplevde svårigheter vilket även patienter och anhöriga gjorde. Deltagarna beskrev vad som gjordes och den personliga påverkan palliativt vårdande gav.
Artikel‑ nummer Författare Tidskrift Årtal Land
Titel Syfte Metod Resultat
Nr. 5 Funk, L. M., Peters, S., & Roger, K. S. Qualitative Health Research 2017 Kanada The emotional labor of personal grief in palliative care: Balancing caring and professional identities
Syftet var att beskriva hur hälso- och sjukvårdens anställda upplever personligt vemod relaterat till patienters död.
Ansats: Induktiv kvalitativ ansats med fenomenologiska aspekter.
Antal deltagare: 25 deltagare varav 13 var sjuksköterskor och tolv var undersköterskor.
Datainsamling: Intervjuer där fokus låg på verbal
kommunikation och
kroppsspråk under samtalen. Dataanalys: Intervjuerna spelades in och transkriberades. Viktiga textstycken
identifierades och slogs samman till teman och koder.
I resultatet framkom det sju teman: död och döende fungerar som en källa för känslomässig påverkan, att
hantera sorg kräver tid och rum, humor hjälper till att mildra sorg men måste användas med försiktighet, att trycka undan sorgen som en
professionell nädvändighet, förhindra sorg genom att bli känslomässigt frånvarande, att släppa ut sorgen och oavslutade affärer samt spänning mellan professionella idealer och vårdidentiteter.
Nr. 6 Funk, L. M., Peters, S., & Roger, K. S. Health & Social Care in the Community 2018 Kanada Caring about dying persons and their families: Interpretation, practice and emotional labor
Syftet var att undersöka hur vårdpersonal gestaltar och bemöter det