Förslag till vidare forskning

Vår studie har förhoppningsvis bidragit med ny kunskap om skolkuratorers arbete med nyanlända elever, men vi anser att det finns många outforskade aspekter på detta område. En aspekt är hur man på ett bättre sätt kan utnyttja den breda kompetens som skolkuratorer har.

Williams och Butler (2003) föreslår att skolkuratorer ska bedriva stödgruppsverksamhet, något som utifrån vårt resultat inte verkar förekomma på skolorna. En förklaring kan vara att skolkuratorer inte ska arbeta behandlande och att kontakten med eleverna inte ska pågå under en längre tid, trots att det är där eleverna befinner sig och trots att behovet kanske finns. En annan aspekt är skolkuratorers integrationsarbete, något som vår studie har berört men som skulle vara intressant att undersöka närmare. Hur arbetar de och hur skulle de kunna arbeta med att integrera nyanlända elever?

Studiens fokus har varit på skolkuratorers upplevelser av arbetet med nyanlända och utifrån vårt resultat tycker vi att det skulle vara intressant att vända på perspektiven. Vår studie och tidigare forskning antyder att det finns förutfattade meningar om skolkuratorer hos en del nyanlända elever och deras familjer. Dessutom finns föreställningen att man är psykiskt sjuk om man har problem. Det skulle därför vara relevant att undersöka vad nyanlända elever och deras familjer tänker om skolkuratorer; vad de tror att en skolkurator gör och vad de skulle vilja att en kurator gör. Det skulle kunna bidra till att utveckla skolkuratorsrollen och kanske anpassa arbetssättet så att skolkuratorer på bästa sätt kan möta dessa elever nu och i framtiden.

42

Referenser

Agresta, J. (2004). Professional role perceptions of school social workers, psychologists and counselors. Children and schools, 26 (3), 151-163. doi: 10.1093/cs/26.3.151.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.

Ascher, H. (2014). Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa. I G. Kästen-Eberling & T. Otterup (red). En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever (s. 95-118). Lund: Studentlitteratur.

Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan: resurser, organisering och praktik (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete).

Backlund, Å. (2013). En skola för alla? Förutsättningar och utmaningar i det skolsociala arbetet. I L. B. Karlsson, K. Kuusela & U. Rantakeisu (red), Utsatthet, marginalisering och utanförskap (s. 97-127). Lund: Studentlitteratur.

Bergendorff, I. (2014). Nyanlända elever i Sverige. I G. Kästen-Eberling & T. Otterup (red).

En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever (s. 31-48). Lund:

Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. Stockholm: Vetenskapsrådet.

D-Wester, Y. (2005). Socionomen i skolan. Stockholm: Gothia.

Eastmond, M., & Ascher, H. (2011). In the Best Interest of the Child? The Politics of Vulnerability and Negotiations for Asylum in Sweden. Journal Of Ethnic & Migration Studies, 37(8), 1185-1200. doi:10.1080/1369183X.2011.590776.

Goh, M., Wahl, K. H., McDonald, J. K., Brissett, A. A., & Yoon, E. (2007). Working with Immigrant Students in Schools: The Role of School Counselors in Building Cross-Cultural Bridges. Journal Of Multicultural Counseling And Development, 35(2), 66.

Guvå, G. (2014). Elevhälsans retorik och praktik. Skolverket.

43

Greenberg, J. P. (2014). Significance of After-School Programming for Immigrant Children during Middle Childhood: Opportunities for School Social Work. Social Work, 59(3), 243-251.

Hillman, O. (2010). Skolhälsovård: Introduktion och praktisk vägledning. Stockholm: Gothia Förlag AB.

Hjern, A. (2006) Psykosocialt mottagande av flyktingbarn i skolan: vad kan vi lära oss av forskningen?. Skolhälsovård, (3), 15-23.

Isaksson, C. (2014). Handlingsutrymme: gränser, legitimitet och jurisdiktion.

Socialvetenskaplig tidskrift, (1), 47-66.

Johnsson, L-Å. (2013). Elevhälsan i den nya skollagen: Handbok för skolans personal.

Stockholm: Norstedts Juridik.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Kästen-Ebeling, G. (2014). Erfarenheter. I G. Kästen-Ebeling & T. Otterup (red). En bra början - mottagande och introduktion av nyanlända elever (s. 141-152). Lund:

Studentlitteratur.

Kästen-Ebeling, G. & Otterup, T. (2014). Skolan, den bästa resursen. I G. Kästen-Ebeling &

T. Otterup (red). En bra början - mottagande och introduktion av nyanlända elever (s. 173-179). Lund: Studentlitteratur.

Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn:

Forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Gothia.

Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy; Dilemmas of the individual in public services.

(30th anniversary expanded ed.) New York: Russell Sage Foundation.

Nationalencyklopedin, flykting, http://www.ne.se, hämtad 2015-05-20

Nationalencyklopedin, interkulturell, http://www.ne.se, hämtad 2015-05-20

Nationalencyklopedin, psykosocialt synsätt, http://www.ne.se, hämtad 2015-05-20

44

Patton, M. Q. (2015). Qualitative research & evaluation methods. London: SAGE.

Péreze, E. (2010). Akademisk yrkeskompetens i socialtarbete: Om socialt arbete i mångkulturella miljöer. (FoU-rapport, 2010:6). Malmö: Malmö Högskola.

Rak, C. F. and Patterson, L. E. (1996). Promoting Resilience in At-Risk Children. Journal of Counseling & Development, 74(4), 368–373. doi: 10.1002/j.1556-6676.1996.tb01881.x.

Statistiska centralbyrån. (2013).

http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/behallare-for-press/370353/

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 20 maj, 2015, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/

SFS 2010:800. Skollag. Hämtad 12 mars, 2015, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/

Skolverket. (2014). Att bana väg för nyanländas lärande - mottagande och skolgång. Hämtad 1 april, 2015, från Skolverket,

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3198.pdf%3Fk%3D3198

Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen & Skolverket. (2014). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen.

Stretmo, L. & Melander, C. (2014). Den speciella situationen för ensamkommande barn i skolan. I G. Kästen-Ebeling & T. Otterup (red). En bra början - mottagande och introduktion av nyanlända elever (s. 119-140). Lund: Studentlitteratur.

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

45

Teasley, M. L. (2005). Perceived levels of cultural competence through social work education and professional development for urban school social workers. Journal Of Social Work Education, 41(1), 85-98.

Teasley, M. L., Archuleta, A., & Miller, C. (2014). Perceived Levels of Cultural Competence for School Social Workers: A Follow-Up Study. Journal Of Social Work Education, 50(4), 694-711. doi:10.1080/10437797.2014.947903.

Barnkonventionen. (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter.

Stockholm: Edita Norstedts Tryckeri AB.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Williams, F. C., & Butler, S. K. (2003). Concerns of Newly Arrived Immigrant Students:

Implications for School Counselors. Professional School Counseling, 7(1), 9-14.

46

Bilagor