Något som vi finner intressant att undersöka med utgångspunkt från vårt resultat är hur definitionen av fysiskt möte tolkas av olika grupper i samhället. Vi har sett tvetydighet kring denna definition i denna studie och det är något som vi anser intressant att undersöka på en djupare nivå. En annan aspekt som vi ser intressant att undersöka är hur i synnerlighet mobiltelefonen påverkar det som vi valt att benämna det fysiska mötet. Detta på grund av att vi sett tendenser i resultatet om att Internets ökade tillgänglighet i mobiltelefonen leder till att konversationen med människor i en fysisk interaktion påverkas. Internet har skapat många möjligheter som underlättar vardagen. Ett perspektiv som vi ser som intressant att undersöka i framtiden är huruvida människan kan tillfredsställa sina behov genom Internet. Är det möjligt att utvecklas fullt som individ trots att denne inte interagerar fysiskt med andra människor? Skapar Internet nya vägar för en person att uppnå sin fulla potential och en personlighetsutveckling?
11. Källförteckning
Angelöw, B. & Jonsson, T. (2000) Introduktion till socialpsykologi upplaga 2:0. Lund: Studentlitteratur Brown, C. (2006) Social Psychology. Great Britain: Cromwell Press Ldt
Castells, M. (2001) Informationsåldern: Ekonomi, samhälle och kultur Band 1. Nätverkssamhällets framväxt upplaga 2:0 (G. Sandin övers.) Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB
Castells, M. (2002) Internetgalaxen: Reflektioner om Internet, ekonomi och samhälle. (G. Sandin övers.) Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB
Dahlbom, B. (2003) Makten över framtiden – om revolutioner, teknik och det nya marknadssamhället. Kristianstad: Liber AB
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2010) Metodpraktikan: konsten att
studera samhälle, individ och marknad upplaga 3:3. Stockholm: Nordstedts Juridik AB
Falkheimer, J., Heide, M. (2003) Reflexiv kommunikation upplaga 1:1. Kristianstad: Liber AB Findal, O. (2009) Svenskarna och Internet. Gävle: World Internet Institute
Halkier, B. (2010) Fokusgrupper. Malmö: Liber AB
Jeffmar, C. (1987) Socialpsykologi – människor i samspel. Lund: Studentlitteratur
Jenkins, H. (2008) Konvergenskulturen: Där nya och gamla medier kolliderar. (P. Sjödén övers.) Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB
Jerlang, E., Egeberg, S., Halse, J., Jonassen, AJ., Ringsted, S. & Wedel-Brandt, B. (1999)
Utvecklingspsykologiska teorier upplaga 3. Stockholm: Liber AB
Lantz, A. (1993) Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur
Lind, A (2009) Uses and gratifications theory in virutal network anlysis. Borås: Högskolan i Borås. Institutionen för data- och affärsvetenskap
McQuail, D (1999) Mass Communication Theory. London: SAGE Publications Ldt
Olsson, T. (2008) Medievardagen: En introduktion till kvalitativa studier. Malmö: Gleerups utbildning AB
Schultz Larsen, O. (1994) Utvecklingspsykologi. Lund: Studentlitteratur Sigrell, B. (1995) Vad är psykologi? Upplaga 3. Borås: Akademiförlaget
SOU 1999:55 (1999) Konvergens och förändring – Samordning av lagstiftningen för medie-och telesektorerna. Betänkande från Konvergensutredningen
Sperring, S. (2004) Studerandes användning av Internet och e-kommunikation samt dess effekter på de sociala
Tamm, M. (2002) Psykologi – om varför vi tänker, känner och handlar som vi gör. Lund: Studentlitteratur Thomsson, H. (2010) Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Thulin, E. (2002) Ungdomars användning av dator, internet och mobiltelefon: Konsekvenser för vardagslivets
geografiska dimensioner. Kulturgeografiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs
universitetet: CHOROS
Thurén, T. (2007) Vetenskapsteori för nybörjare upplaga 2:1. Malmö: Liber AB
Westlund, O (2010) ”Mobile Connected Swedes” (“De mobilt uppkopplade svenskarna”), in S Holmberg & L Weibull Nilsson (eds) Nordic lights (Nordiskt ljus), The SOM-institute, University of Gothenburg
Wibeck, V. (2010) Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB
Østbye, H., Knapskog, K., Helland, K. & Larsen, L. (2008) Metodbok för medievetenskap upplaga 1:2 (G. G Larsson övers.) Malmö: Liber AB
MTB (2010) Publicerad 15 oktober, 2010. Hämtad 15 november 2010, från
http://www.mtb.se/index.php?page=news&sid_id=1281&expand=&intranet_news=&&justone =1936
Internetstatistik (2010) Publicerad 13 april, 2010. Hämtad 15 november 2010, från
http://www.internetstatistik.se/content/2308-var-femte-svensk-anvander-internet-i-mobilen- minst-en-gang-i-veckan.html
Internetstatistik (2010) Publicerad 7 november, 2010. Hämtad 12 november, 2010 från
http://www.internetstatistik.se/content/2743-53-miljoner-svenskar-anvander-internet- dagligen.html
Internetstatistik (2010) Publicerad 10 november, 2010. Hämtad 15 november, 2010 från
Figurförteckning: Figur 1: Maslows behovshierarki
Figur 1. Maslows behovstrappa (Sigrell, 1995 s. 227)
Figurförteckning: Figur 2: Urval
Figur 2. Tabellen redovisar respondenternas kön, ålder, Internetanvändning samt om de äger en smartphone.
Figurförteckning: Figur 3: Intervjuguide
Figur 3. Intervjuguide som användes under fokusgruppsintervjuerna.
Bilaga 1: Stimulusmaterial: Artikel
”Läsarna: Vi älskar våra datorer”
Publicerad 2010-05-04. Aftonbladet.seMinst ett par timmar. Så länge slappar de flesta läsare framför datorn. Men en av fyra tillbringar minst åtta lediga timmar framför skärmen. Missbruk eller livet 2010? Läsarna är oense.
Deklarera, surfa Hemnet-annonser, kolla middagsrecept. Spela Halo. Aftonbladets nätläsare sitter en stor del av sin lediga tid framför datorn. De allra flesta, 95 procent, tillbringar minst en halvtimme om dagen vid skärmen, enligt vår webbenkät. De flesta svarar att de lägger 2–4 timmar.
– Betala räkningarna, kolla travtipset, vi gör ju allt på datorn – så de flesta är väl
datorberoende i dag, eller? skriver en äldre läsare. Det är att jämförbart med ett par timmars tv-slapp tycker någon annan – ”och inte kallas det tv-beroende”.
”Billigare än livet därute”
Många kopplar inte bara upp sig för att bocka av dagens att-göra-lista. En av tio nätläsare uppger att de hänger framför datorn tio timmar om dagen – eller mer. Ett mönster som allt fler läsare vill stämpla som problematiskt. En läsare, som går på a-kassa, känner igen sig själv: – Vad ska man göra då? Att gå utanför dörren kostar pengar. Jag skulle snarare säga: tacka gud för datorer och internet som gör det enklare att behålla kontakten med andra människor och gör jobbsökandet mycket enklare och smidigare!
Några vittnar om hur datorbruket gått snett. Som en Umeåkille, som inte tycker något annat än datorspel är roligt längre:
– Man orkar inte göra något alls med livet samtidigt som man spelar och egentligen är olycklig, skriver han.
”Vi andra har jobb och familj nu”
En annan berättar om kompisen som hoppade av skolan på högstadiet och bara spelat spel ”non stop” i drygt 15 år. Idag saknar han vänner och har aldrig haft ett jobb.
– Killen är socialt handikappad och kommer nog aldrig komma igen. Vi andra som var nära vänner förr har familj och barn nu, och välbetalda jobb. Jag tycker det är oerhört tragiskt. Han vill se fler tidiga insatser när föräldrar inte lyckas dra gränser för datorspelandet: – Jättebra att killen som skolkat i tre år omhändertas.
Bilaga 2: Enkät
Uppgifter inför fokusgruppsintervju 2010-11-29, 2010-11-30, 2010-12-02
Kön: Kvinna Man Ålder: ______
Äger du en smartphone? Ja Nej
Hur ofta använder du Internet?
Flera gånger per dag Dagligen Fler gånger i veckan Mer sällan
Intervjun kommer att spelas in med hjälp av videoinspelning och kommer att behandlas i vår studie. Materialet är konfidentiellt och kommer inte att brukas av någon annan än vi som utför undersökningen.
Härmed ger jag mitt godkännande för att mina uppgifter ovan samt deltagandet i intervjun får användas anonymt i studien. Deltagandet är helt anonymt och inga namn kommer att redovisas. Underskrift______________________________________
Namnförtydligande________________________________