Eftersom denna undersökning försökt triangulera mediers bild av Stockholms västra förorter skulle en större kvantitativ undersökning med mer material ge större underlag och bättre chans till en säker generalisering. En jämförelse mellan ett så kallat utsatt område och ett mer socioekonomiskt rikt område skulle kunna visa på eventuella skillnader i hur medier
behandlar platserna och dess befolkning. Det skulle också vara intressant att jämföra den rikstäckande mediebilden med Järvaområdets lokalmedier för att se om medier som befinner sig mer på plats har en mer nyanserad bild.
43
REFERENSER
Asp, K. (1986). Mäktiga massmedier: Studier i politisk opinionsbildning. Göteborg: Akademilitteratur AB.
Boréus, K. (den 2 Vol. 107 2005). Discursive Discrimination: A Typology. Statsvetenskaplig
Tidskrift, ss. 119-139.
Bruhn Jensen, K. (2009). Medier och samhälle. Lund: Studentlitteratur AB .
Brune, Y. (2005). Nyheter om drömlandet - Dess invånare och invandrare. i M. Matthis,
Orientalism på svenska (ss. 87-103). Stockholm: Ordfront.
Brune, Y. (2006:21). Den dagliga dosen. Diskriminering i Nyheterna och Bladet. i L. Camauër, & S. A. Nohrstedt, Mediernas Vi och Dom; Mediernas betydelse för den
strukturella diskrimineringen (ss. 89-122). Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Dahlstedt, M. (2005). Reserverad demokrati - Representation i ett mångetniskt Sverige. Umeå: Boréa Bokförlag.
Djerf-Pierre, M., & Wiik, J. (2012). Journalistiken och journalisterna. i L. Nord, & J. Strömbäck, Medierna och demokratin (ss. 175-198). Lund: Studentlitteratur AB. Ejneberg, R., & Holmin, M. (den 22 februari 2017). Upploppen i Rinkeby toppade
USA-nyheter. SVT Nyheter. Stockholm: Åkerlund, Geronimo.
Entman, R. M. (1993). Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm. Journal of
Communication, 51-58.
Ericsson, U., Molina, I., & Ristilammi, P.-M. (2000). Miljonprogram och media:
Föreställningar om människor och förorter. Stockholm; Norrköping:
Riksantikvarieämbetet; Integrationsverket.
Falkheimer, J. (2012). Medierna och kampen om innehållet. i L. Nord, & J. Strömbäck,
Medierna och demokratin (ss. 149-169). Lund: Studentlitteratur AB.
Gans, H. J. (1980). Deciding What's News. A Study of CBS Evening News, NBC Nightly News,
Newsweek and Time. New York: Vintage.
Graf, H. (2015). Journalistiken och den etniska mångfalden. i M. Karlsson, & J. Strömbäck,
Handbok i journalistikforskning (ss. 335-347). Lund: Studentlitteratur AB.
Hernes, G. (1978). Det mediavridde samfunn . i G. Hernes, Forhandlingsøkonomi og
blandadministrasjon (ss. 181-195). Oslo: Universitetsførlaget.
Hübinette, T., Rosales, R. L., Hörnfeldt, H., & Farahani, F. (2012). Om ras och vithet i det
samtida Sverige. Tumba: Mångkulturellt centrum.
44
Johansson, B. (2015). Journalistiken, objektiviteten och partiskheten. i M. Karlsson, & J. Strömbäck, Handbok i journalistikforskning (ss. 189-204). Lund: Studentlitteratur AB. Journalism++. (2015). Där bor journalisterna. Stockholm. Hämtat från
http://journalisterna.mediestudier.se/ den 16 Februari 2017
Kleberg, M., Roosvall, A., & Widestedt, K. (2015). Vändningar och intersektionalitet. i A. Hirdman, & M. Kleberg (red.), Mediers känsla för kön (ss. 19-35). Göteborg: Nordicom.
Kulturdepartementet. (den 10 juni 2017). Om oss: SVT. Hämtat från SVT:
https://www.svt.se/omoss/media/filer_public/06/1f/061fc8d0-dfba-441c-9740-59639eafbe29/sandningstillstand_2014_-_2019.pdf
Loomba, A. (2005). Kolonialism / Postkolonialism: En introduktion till ett forskningsfält. Stockholm: TankeKraft Förlag.
Lünenborg, M., & Fürsich, E. (2014). Media and the Intersectional Others. Feminist Media
Studies, 14(6), 959-975.
Löfgren, C. (den 21 februari 2017). Rinkeby används som slagträ globalt: "Trump hade rätt".
Svenska Dagbladet. Stockholm: Karén, Fredrik.
Matthis, M. (2005). Orientalism på svenska. Stockholm: Ordfront.
Nationalencyklopedin. (den 15 05 2017). Den klassiska dramaturgiska modellen. Hämtat från ne: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/dramaturgi/den-klassiska-dramaturgiska-modellen
Nilsson, Å. (2010). Kvantitativ innehållsanalys. i M. Ekström, & L. Larsson, Metoder i
kommunikationsvetenskap (ss. 119-152). Lund: Studentlitteratur AB.
Pressens opinionsnämnd. (den 19 maj 2017). De pressetiska reglerna. Hämtat från Pressetiska regler: http://www.po.se/regler/pressetiska-regler
Reyes, P. d. (den 4 maj 2017). Nationalencyklipedin. Hämtat från Postkolonialism: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/postkolonialism
Ringstrom, A., & Mason, J. (den 22 februari 2017). World news: Reuters. Hämtat från www.reuters.com: http://www.reuters.com/article/us-usa-trump-sweden-idUSKBN15Y0QH den 12 juni 2017
Ristilammi, P.-M. (2006). Memento Rosengård. i O. Sernhede, & T. Johansson, Storstadens
omvandlingar: Postindustrialism, globalisering och migration. Göteborg och Malmö
(ss. 211-223). Göteborg: Daidalos AB.
45
Shehata, A. (2015). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. i M. Karlsson, & J.
Strömbäck, Handbok i journalistikforskning (ss. 353-371). Lund: Studentlitteratur AB. Statens offentliga utredningar. (2005:56). Det blågula glashuset: strukturell diskriminering i
Sverige : Betänkande. Stockholm: Kulturdepartementet.
Stockholms stad. (den 05 maj 2017). Statistik om Stockholm. Hämtat från Statistik Stockholm: statistik.stockholm.se/omradesfaktax
Strömbäck, J. (2014a). Demokratin och det förändrade medielandskapet. Demokratiutredningen.
Strömbäck, J. (2014b). Makt, medier och samhälle: En introduktion till politisk
kommunikation. Lund: Studentlitteratur AB.
Strömbäck, J. (2014c). Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur AB.
Strömbäck, J. (2015). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. i M. Karlsson, & J. Strömbäck, Handbok i journalistikforskning (ss. 151-169). Lund: Studentlitteratur AB. Tuchman, G. (1978). Making News: A Study in the Construction of Reality. New York: The
Free Press.
van Dijk, T. A. (2005:41). Elitdiskurser och institutionell rasism. i P. de los Reyes, & M. Kamali, Bortom Vi och Dom: Teoretiska reflektioner om makt, integration och
46
BILAGA 1:
KODSCHEMA: Analysenhet:Textbaserade artiklar från public service-medier publicerade under v.1-v.15 2017 som innehåller något av sökorden Rinkeby, Tensta, Husby, Kista eller Akalla och handlar om dessa områden eller företeelser direkt kopplade till områdena. Inte alla variabler analyserades och användes som resultat i studien då dess relevans eller validitet kunde ifrågasättas.
Variabler: A. SÖKORD: 1. Tensta 2. Rinkeby 3. Husby 4. Akalla 5. Kista 6. Flera områden B. VECKA 1-15 C. Källa (Redaktion) 1. SVT Nyheter 2. SVT2 Aktuellt 3. SVT1 Rapport 4. SR P1 Ekot 5. Sveriges Radio 6. SR P1 7. SR P3 8. Kulturnyheterna D. Textlängd 1. 0-300 ord 2. 300-600
47 3. 600-900 4. 900-1200 5. 1200-2000 6. 2000+ E. Artikelns framtoning 1. Positiv 2. Negativ 3. Neutral F. Skribentens antagna kön 1. Man 2. Kvinna 3. Blandat 4. Icke-binär/Oklart
G. Skribentens antagna etnicitet 1. Skandinaviskt 2. Europeiskt 3. Vit utomeuropeisk 4. Mellanöstern 5. Afrikanskt 6. Latinamerikanskt 7. Oklart 8. Asiatiskt
H. Antal namngivna personer i texten 1. 1 person
2. 2 personer 3. 3 personer 4. 4 personer
5. 5 eller fler personer
48
1. Yrkesutövare/ Relevant personlighet!) 2. Politiker 3. Myndighet 4. Aktiv civil 5. Passiv civil J. Kön Person 1 1. Man 2. Kvinna 3. Icke-binär/Trans/Oklart K. Sysselsättning Person 1 1. Arbetssökande 2. Pensionär 3. Studerande 4. Högstatusarbete 5. Lågstatusarbete 6. Sjukskriven/ föräldraledig 7. Ej framgått
L. Antagen etnicitet Person 1 1. Skandinaviskt 2. Europeiskt 3. Vit utomeuropeisk 4. Mellanöstern 5. Afrikanskt 6. Latinamerikanskt 7. Oklart 8. Asiatiskt