Förslag till vidare forskning

finanskrisen men även den ökade risken som marknaden upplever inom finanssektorn. Nästa kris kommer antagligen leda till att regelverken blir reviderade. Problematiken med regelverken är att den finansiella marknaden ständigt utvecklas och reglerna tar hänsyn till saker som redan hänt. Därför kan det vara svårt att förutse vad som behöver regleras.

Vi anser att Anders Borgs uttalanden om att bankerna bör sänka sina utlåningsräntor när reporäntan sänks är underliga. Han är förhoppningsvis insatt i hur det nya regelverket fungerar och att bankerna måste finansiera sig på längre löptider idag. När vi startade med att skriva uppsatsen höll vi med Anders Borgs uttalanden om att bankernas utlåningsräntor bör sänkas när reporäntan sänks. Vi har ändrat åsikt allteftersom arbetet fortskridit. Våra data har visat att reporäntans koppling till övriga marknadsräntor har försämrats. Främst på grund av den förändrade finansieringsstrukturen som Net Stable Funding Ratio medför. Anders Borg har dock en poäng när han säger att bankerna bör sänka sina utlåningsräntor. Vi anser inte att det är på grund av att reporäntan sänks då bankerna inte längre finansierar sig till denna ränta. Det är snarare att avkastningskravet från aktieägare bör sänkas på grund av att bankmarknaden blir säkrare.

Då kriser tenderar att ha liknande attribut anser vi att vår uppsats kommer att hjälpa marknadens aktörer nästa gång en kris uppkommer. Per-Olov från Nordea berättade i vår intervju att kriser beror på spekulation. Vad det spekuleras i nästa gång är omöjligt att svara på. Men om banksektorn är säkrare vid nästa kris borde inte samma problem uppstå i samma utsträckning. Våra diagram över de olika spridningarna visar att förtroendet för bankerna har sjunkit rejält under finanskrisen. En säkrare bankmarknad borde leda till att förtroendet för bankerna återkommer. Det bör i sin tur leda till att likviditetsåtkomsten vid nästa kris inte stryps på samma sätt som det gjort under finanskrisen. Vi anser också att kunder med förståelse för hur räntesättningen går till samt förändras under en kris kommer att öka förtroendet för bankerna.

7.2 Förslag till vidare forskning

Vi anser att det vore av intresse att göra en ny studie om ett antal år som undersöker huruvida Basel III fick de effekter det var tänkt att få. Det vill säga att göra bankmarknaden mer säker vilket borde leda till ett lägre avkastningskrav. Det vore även intressant med en studie om hur amorteringskrav skulle påverka bankernas utlåningsräntor efter införandet av Basel III.

Vidare vore det intressant att undersöka aktieägarnas syn på kapitaltäckningskravet samt det avkastningskrav de ställer på bankerna. Varför detta inte sjunker i och med att bankerna blir säkrare när kapitaltäckningskravet ökar. Vi skulle föreslå en mer omfattande kvantitativ studie där man undersöker olika aktieägares syn på detta.

73

Källförteckning

Admati Anat R., DeMarzo Peter M., Hellwig Martin F., Pfleiderer Paul (2011), Fallacies, Irrelevant Facts, and Myths in the Disucussion of Capital Regulation: Why Bank Equity is Not Expensive, Stanford, The Rock Center for Corporate Governance at Stanford University Working Paper Series No. 86.

Argimon Isabel & Ruiz-Valenzuela Jenifer (2011), The effects of regulatory stringency and risk sensitivity on banks, Madrid, Journal of Banking regulation issue 12, 144-166. Avanza (2012), https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=215066, hämtad 2012-02-09, publicerad 2012-12-22 08.33.

Axelsson Roger, Holmlund Bertil, Jacobsson Roger, Löfgren Karl-Gustaf, Puu Tönu (1998), Mikroekonomi, Lund, Studentlitteratur.

Basel (1988), International convergence of capital measurement and capital standards, Basel, Basle committee.

Basel (2004), International convergence of capital measurement and capital standards – A revised framework, Basel, Basel Committee on Banking Supervision.

Basel (2009), History of the Basel Committee and its membership, Basel, Basel Committee on Banking Supervision. (http://www.bis.org/bcbs/history.pdf) Basel (2010), Basel III: International framework for liquidity risk measurement, standards and monitoring, Basel, Basel Committee on Banking Supervision. BBC (2012), http://www.bbc.co.uk/news/business-13856580, Hämtad 2012-05-13. Bell Judith (2006), Introduktion till forskningsmetodik, 4:e upplagan, Lund,

Studentlitteratur.

BIS, (2010), An assessment of the long-term economic impact of stronger capital and liquidity requirements, Basel, Basel committee on Banking Supervision.

Bryman Alan (2011), Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö, Liber AB.

Button Richard (2010 ), Understanding the price of new lending to households, London, Quarterly Bulletin Q3, Bank of England.

Carter William & Nawrocki David (2010), Industry competiveness using Herfindahl and entropy concentration indices with firm market capitalization data, Applied economics 2010, v. 42, p. 2855-2863.

Calkins Stephen (1983), The new merger guidelines and the Herfindahl-Hirschman index, California Law Review; Mar1983, Vol. 71 Issue 2, p. 402-429, 28p. Collis Jill & Hussey Roger (2009), BUSINESS RESEARCH – a practical guide for undergraduate & postgraduate students, Hampshire, Palgrave Macmillan.

Corvoisier Sandrine & Gropp Reint (2001), Bank Concentration and Retail Interest Rates, Frankfurt, European Central Bank Working Paper NO. 72.

Dermine Jean (2002), EUROPEAN BANKING, Past, Present and Future, Frankfurt, Second Central Banking Conference the Transformation of the European

74 Financial System, 24-25 October 2002.

DI (2011), di.se/Artiklar/2011/12/28/254700/GREKLAND-KOMMER-ATT-HALLA-VAL-I-SLUTET-AV-APRIL/, Hämtad 2012-05-13.

DI (2012),

di.se/Artiklar/2012/2/16/259445/Sankt-sparranta-men-ingen-sankt-boranta/?sr=23&tr=300001&rlt=0, hämtad 2012-02-17, publicerad 2012-02-16 11.57. DN (2008), http://www.dn.se/ekonomi/lehman-brothers-ansoker-om-konkurs, hämtad 2012-02-10, publicerad 2008-09-15 11.14.

DN (2012a), http://www.dn.se/ekonomi/banken-tjanar-mer-pa-dig, hämtad 2012-02-09, publicerad 2011-12-19 07.29.

DN (2012b), http://www.dn.se/ekonomi/konkurrensen-ar-satt-ur-spel, hämtad 2012-02-24, publicerad 2012-02-13 06.35.

ECON (2011), Konkurrensen på bankmarknaden – En rapport från ECON på uppdrag av svenska bankföreningen, Stockholm, Svenska bankföreningen.

Edwards Franklin R. (1977), Managerial objectives in regulated industries: Expense preference behavior in banking, Journal of Political Economy, Feb.

Ejvegård Rolf (1996), Vetenskaplig metod, andra upplagan, Lund, Studentlitteratur. Elliott Douglas J. (2009), Quantifying the Effects on Lending of Increased Capital Requirements, The Brookings Institution, September 21 2009.

Falkman Henric (2004), Bank- och finansieringstjänster – varför krävs reglering?, Stockholm, Nordstedts juridik AB.

Finansinspektionen (2001), Riskmätning och kapitalkrav – Baselkommitténs förslag till nya kapitaltäckningsregler ur ett svenskt perspektiv, Stockholm, Finansinspektionen. Finansinspektionen (2008), Effekterna av de statliga stabilitetsåtgärderna – andra rapporteringen, Stockholm, Finansinspektionen.

Forsberg Karin (2010), Vikten av kapitalet - En studie om Basel II & III:s effekter på svenska bankers risktagande och arbete med prissättning av företagskrediter, Umeå, Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Frisell Lars (2010), Likviditetsreglerna och dess effekter, Stockholm, Finansinspektionen.

Giordana Gaston & Schumacher Ingmar (2011), The impact of The Basel III Liquidity Regulations on The Bank Lending Chanel: Luxembourg Case Study, Working paper N. 61, Banque centrale du Luxembourg.

Gropp Reint, Kok SØrensen Christoffer, Lichtenberger Jung-Duk (2007), The dynamics of bank spreads and financial structure, European central bank, NO 714 Working paper series.

Hamilton Gustaf (1996), Risk Management 2000, andra upplagan, Lund, Studentlitteratur.

75 Hameeda Abu Hussain, Jasim Al-Ajmi, (2012), Risk management practices of conventional and Islamic banks in Bahrain, Journal of Risk Finance, Vol. 13, s.215 - 239

Hammoudeh Shawkat, Chen Li-Hsueh, Yuan Yuan (2011), Asymmetric convergence and risk shift in the TED spreads, North American Journal of Economics and Finance vol. 22. P. 277-297.

Handelsbanken (2012a), http://www.handelsbanken.se/ombanken, hämtat 2012-04-10 Handelsbanken (2012b), Stadshypotekets Årsredovisning 2011, Stockholm,

Handelsbanken.

Handelsbanken (2011), Stadshypotekets Årsredovisning 2010, Stockholm, Handelsbanken.

Handelsbanken (2010), Stadshypotekets Årsredovisning 2009, Stockholm, Handelsbanken.

Handelsbanken (2009), Stadshypotekets Årsredovisning 2008, Stockholm, Handelsbanken.

Handelsbanken (2008), Stadshypotekets Årsredovisning 2007, Stockholm, Handelsbanken.

Handelsbanken (2007), Stadshypotekets Årsredovisning 2006, Stockholm, Handelsbanken.

Handelsbanken (2006), Stadshypotekets Årsredovisning 2005, Stockholm, Handelsbanken.

Handelsbanken (2005), Stadshypotekets Årsredovisning 2004, Stockholm, Handelsbanken.

Handelsbanken (2004), Stadshypotekets Årsredovisning 2003, Stockholm, Handelsbanken.

Handelsbanken (2003), Stadshypotekets Årsredovisning 2002, Stockholm, Handelsbanken.

Hansen Harbo Niels-Jakob & Welz Peter (2011), Interest Rate Pass-through During the Global Financial Crisis: The case of Sweden, OECD Economics Department Working Papers, No. 855, OECD Publishing.

Hanson Samuel, Kashyap Anil K., Stein Jeremy C. (2011), A Macroprudential Approach to Financial Regulation, Journal of Economic Perspectives Vol. 25, No. 1. Haubrich Joseph G. & Wachtel Paul (1993), Capital requirements and shifts in Commericial Bank Portfolios, Federal Reserve Bank of Cleveland.

Hässel Leif, Norman Marie, Andersson Christian (2001), De finansiella marknaderna i ett internationellt perspektiv, 3:e upplagan, Stockholm, SNS förlag.

Investopedia (2012a), http://www.investopedia.com/terms/f/financial-crisis.asp#axzz1pk2jVR8b, hämtat 2012-03-21.

76 Investopedia (2012b),

http://www.investopedia.com/terms/s/subprime.asp#axzz1pk2jVR8b, hämtat 2012-03-21.

Ivashina Victoria & Scharfstein (2010), Bank lending during the financial crisis of 2008, Journal of Financial Economics 97 (2010) 319–338.

Jackson Patricia (1999), Capital Requirements and Bank Behavior: The Impact of the Basle Accord, Basle Committee on Banking Supervision Working Papers, No. 1 1999. Jordan William A. (1972), Producer protection, prior market structure and the effects of government regulation, Journal of Law and Economics 15.

LeCompte Margaret D. & Goetz Judith Preissle (1982), Problems of Reliability and Validity in Ethnographic Research, Review of Educational Research Vol. 52, No. 1, Pp. 31-60

Leuvensteijn Michiel Van, SØrensen Christoffer, Bikker A. Jacob, Rixtel Adrian A.R.J.M. van (2008), Impact of bank competition on the interest rate pass-through in the euro area, working paper series no. 885, European central bank.

Lang William T. & Jagtiani Julapa (2010), The Mortgage and Financial Crises: The Role of Credit Risk Management and Corporate Governance, Atlantic Economic Journal.

Mariscal Iris Biefang-Frisancho & Howells Peter (2011), Interest Rate Pass-through and Risk, Economic issues vol. 16, part 2.

Miles David, Yang Jing, Marcheggiano Gilberto (2011), Optimal Bank Capital, Discussion Paper No. 31, Bank of England.

Miller Merton H. & Modigliani Franco (1958), The Cost of Capital, Corporation Finance and the Theory of Investment, the American Economic Review Vol. 48, No. 3. S. 261-297.

Nordea (2012a), http://www.nordea.com/Om%2bNordea/52062.html#, Hämtad 2012-04-12

Nordea (2012b), Nordea Hypotek AB Årsredovisning 2011, Stockholm, Nordea. Nordea (2011), Nordea Hypotek AB Årsredovisning 2010, Stockholm, Nordea. Nordea (2010), Nordea Hypotek AB Årsredovisning 2009, Stockholm, Nordea. Nordea (2009), Nordea Hypotek AB Årsredovisning 2008, Stockholm, Nordea. Nordea (2008), Nordea Hypotek AB Årsredovisning 2007, Stockholm, Nordea. Nordea (2007), Nordea Hypotek AB Årsredovisning 2006, Stockholm, Nordea. Nordea (2006), Nordea Hypotek AB Årsredovisning 2005, Stockholm, Nordea. Nordea (2005), Nordea Hypotek AB Årsredovisning 2004, Stockholm, Nordea.

77 Nordea (2004), Nordea Hypotek AB Årsredovisning 2003, Stockholm, Nordea.

Nordea (2003), Nordea Hypotek AB Årsredovisning 2002, Stockholm, Nordea. Ogden P. Joseph, Jen C. Frank, O´Connor F. Philip (2003), Advanced Corporate Finance – Policies and Strategies, Pearson Education, New Jersey.

Phillips Almarin (1964), Competition, confusion and commericial banking, Journal of Finance march.

PILLOFF STEVEN J. and RHOADES STEPHEN A. (2002), Structure and Profitability in Banking Markets, Washington, Federal Reserve Board.

Rhoades Stephen A. (1995), Market Share Inequality, the HHI, and Other Measures of the Firm-Composition of a Market, Nederländerna, Review of Industrial Organisation 10: 657-674.

Riksbanken (2010a), Riksbankens penningpolitik rapport oktober 2010, Stockholm, Sveriges riksbank.

(http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2010/pp r_okt_2010_ruta2.pdf)

Riksbanken (2010b), Finansiell stabilitet, Stockholm, Sveriges Riksbank.

Riksbanken (2010c), Den svenska finansmarknaden, Stockholm, Sveriges Riksbank. Riksbanken (2011a), http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Riksbankens-roll-i-krishantering/, hämtad 2012-03-21, publicerad 2011-09-30.

Riksbanken (2011b), Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna, Stockholm, Sveriges riksbank.

(http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Pressmeddelanden/ 2011/QA111125_reviderad_111125.pdf hämtad 2/2)

Riksbanken (2011c),

http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Hur-paverkar-penningpolitiken-inflationen/, hämtad 2012-03-09, publicerad 2011-09-30.

Riksbanken (2012), Riksbankens penningpolitik rapport februari 2012, Stockholm, Sveriges riksbank.

Rocha Manuel Duarte (2011), Interest rate pass-through in Portugal: Interactions, asymmetries and heterogeneities, Journal of Policy Modeling 34 (64-80).

Schanz Jochen, Aikman David, Collazos Paul, Farag Marc, Gregory David, Kapadia Sujit (2011), The long-term economic impact of higher capital levels, BIS Papers No 60 Macro prudential regulation and policy.

Schmalensee Richard (1977), Using the H-index of concentration with published data, The Review of Economics and Statistics, v. 59, no. 2, May 1977, p. 186-193.

SEB (2012a),

http://www.sebgroup.com/pow/wcp/sebgroup.asp?website=TAB1&lang=se, Hämtad 2012-04-12.

78 SEB (2012b), Fact Book Annual Accounts 2011, Stockholm, Skandinaviska enskilda banken.

SEB (2011), Fact Book Annual Accounts 2010, Stockholm, Skandinaviska enskilda banken.

SEB (2007), SEB BoLån Årsredovisning 2006, Stockholm, Skandinaviska enskilda banken.

SEB (2006), SEB BoLån Årsredovisning 2005, Stockholm, Skandinaviska enskilda banken.

SEB (2005), SEB BoLån Årsredovisning 2004, Stockholm, Skandinaviska enskilda banken.

SEB (2004), SEB BoLån Årsredovisning 2003, Stockholm, Skandinaviska enskilda banken.

SEB (2003), SEB BoLån Årsredovisning 2002, Stockholm, Skandinaviska enskilda banken.

Sengupta Rajdeep & Tam Yu Man (2008), The LIBOR-OIS spread as a summary indicator, Economic Synopses N. 25, Federal reserve of St. Louis.

Short Brock K. (1977), Bank concentration, market size and performance: Some evidence from outside the United States, Mimeo, Washington, IMF.

Simons L. Howard (2004), See TED-spread, Futures: News, Analysis & Strategies for Futures, Options & Derivatives Traders; Feb2004, Vol. 33 Issue 3, p44-47, 4p.

Sveriges radio (2011),

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4742408, hämtad 2012-05-13.

Swedbank(2012a), http://www.swedbank.se/om-swedbank/index.htm, Hämtad 2012-04-12.

Swedbank (2012b), http://www.swedbank.se/om-swedbank/investor-relations/ordlista/index.htm, Swedbank ordlista.

Swedbank (2012c), Swedbank Hypotek Årsredovisning 2011, Stockholm, Swedbank. Swedbank (2012d), Swedbank Årsredovisning 2011, Stockholm, Swedbank.

Swedbank (2011), Swedbank Hypotek Årsredovisning 2010, Stockholm, Swedbank. Swedbank (2010), Swedbank Hypotek Årsredovisning 2009, Stockholm, Swedbank. Swedbank (2009), Swedbank Hypotek Årsredovisning 2008, Stockholm, Swedbank. Swedbank (2009b), Swedbank Årsredovisning 2008, Stockholm, Swedbank.

Swedbank (2008), Swedbank Hypotek Årsredovisning 2007, Stockholm, Swedbank. Swedbank (2007), Swedbank Hypotek Årsredovisning 2006, Stockholm, Swedbank.

79 Swedbank (2006), Swedbank Hypotek Årsredovisning 2005, Stockholm, Swedbank. Swedbank (2005), Swedbank Hypotek Årsredovisning 2004, Stockholm, Swedbank. Swedbank (2004), Swedbank Hypotek Årsredovisning 2003, Stockholm, Swedbank. Swedbank (2003), Swedbank Hypotek Årsredovisning 2002, Stockholm, Swedbank. Taylor John B. & Williams Johan C. (2009), A Black Swan in the Money Market, American economic Journal: Macroeconomics, p 58-83.

Thornton Daniel L. (2009), What the Libor-OIS Spread Says, Economic Synopses N. 24, Federal reserve of St. Louis.

Thurén Torsten (2000), Källkritik, Stockholm, Liber.

Tucillo John (1973), Taxation by regulation: The case of financial intermedierias, Bell Journal of Economics.

Uhde André, Farruggio Christian, Michalak Tobias C. (2012), Wealth Effects of Credit Risk Securitization in European Banking, Journal of Business Finance & Accounting, 39(1) & (2), 193–228, January/March 2012.

US DOJ & FETC (2010), Horizontal merger guidelines, United States Department of Justice & Federal trade commission.

VanHoose David (2007), Theories of bank behavior under capital regulation, Journal of banking and finance 31 (2007), s. 3680 – 3697.

80