6 Slutsatser och förslag till vidare forskning
6.3 Förslag till vidare forskning
Under arbetets gång har funderingar väckts hos oss på hur vårt valda ämne skulle kunna studeras vidare. En uppenbar möjlighet hade varit att anta en kvalitativ undersökningsmetod och genom djupintervjuer diskutera med några revisorer de intressanta kommentarer som framkom i vår avslutande fråga. Ett annat uppslag är att utnyttja det material som vi erhållit i vår undersökning och utföra mer omfattande statistiska tester på detta.
En frågeställning som går utanför ramen för vårt problem i denna uppsats är huruvida RS ökar den genomsnittliga kvaliteten på all revision i Sverige? Vårt resultat antyder att det professionella omdömet kan bli lidande om en bransch och dess arbetssätt standardiseras. Leder detta till att professionens status försämras och i så fall till att det blir svårare att rekrytera kompetent personal till revisionsbyråerna?
Naturligtvis är avskaffandet av revisionsplikten ett högaktuellt ämne. Det vore först intressant att studera vad som är anledningen till att revisionsplikten avskaffas men även att i ett senare skede studera effekten av avskaffandet. Inom samma ämnesområde ryms även frågan om vem eller vilka som revisionen utförs för. Beroende på revisionens avnämare, hur påverkas synen på revisionens nytta och kvalitet?
7 Referenser
Abbott, A. (1991). The future of professions: Occupation and expertise in the age of organization, Research in the Sociology of Organisations, Vol 8, sid. 17-42.
Anandarajan, A och Kleinman, G. (2000). Decision-making differences between big six and non-big six auditing firms: the implications for internal audit function, Managerial Auditing
Journal, Vol 15/6, sid. 295-305.
Andersen, I. (1998). Den uppenbara verkligheten – Val av samhällsvetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur.
Arens, A., Elder R. J. och Besley, M. S. (2006). Auditing and Assurance Services An
integrated approach, Elfte upplagan, New Jersey: Pearson Prentice Hall.
Artsberg, K. (2003). Redovisningsteori – policy och praxis, Malmö: Liber ekonomi. (2006). Auditors under pressure as ISA starts to bite, Accountancy Magazine, Vol 173, No 1351, sid. 18-20.
Brante, T. (1988). Sociological Approaches to the Professions, Acta Sociologica, No 31, sid. 119-142.
Brunsson, N. och Jacobsson, B. (1998). Standardisering, Stockholm: Nerenius & Santèrus förlag.
Buckingham, A. och Saunders, P. (2004). The Survey Methods Workbook, Cambridge: Polity. Carlsson, M. och Carlsson, D. (1996). Experiences of implementing ISO 9000 in Swedish industry, International Journal of Quality & Reliability Management, Vol 13, No 7, sid. 36-47.
Casadesús, M. och Karapetrovic, S. (2005). An Empirical Study of the Benefits and Costs of ISO 9001:2000 Compared to ISO 9001/2/3:1994, Total Quality Management, Vol 16, No 1,
sid. 105-120.
Dahmström, K. (1991). Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Danielsson, Å. och Larsson, L-G. (2004). RS utmanar revisorns beteende, Balans, No 11, sid. 15-19
DeAngelo, L. E. (1981). Auditor size and audit quality, Journal of Accouting & Economics, Vol 3, sid. 183-99.
Dirsmith, M. W. och Covaleski, M. A. (1985). Informal communications, nonformal communications and mentoring in public accounting firms, Accounting, Organizations and
Society, Vol 10, No 2, sid. 149-169.
Dirsmith, M. W. och Haskins, M. (1991). Inherent risk assessment and audit firm technology: a contrast in world theories, Accounting, Organizations and Society, Vol 16, sid. 61-90. Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken En handbok i enkätmetodik, Lund:
Studentlitteratur.
FAR. (2005). FARs samlingsvolym del 2 2005, Stockholm: FAR Förlag. FARSRS. (2007). Om branschen, Tillgängligt på
http://www.farsrs.se/portal/page?_pageid=33,38300&_dad=portal&_schema=PORTAL. Hämtat den 7 maj 2007.
Fischer, M. J. (1996). Real-izing the benefits of new technologies as a source of audit
evidence: an interpretive field study, Accounting, Organizations and Society, Vol 21, No 2/3, sid. 219-242.
Freidson, E. (1994). Professionalism Reborn Theory, Prophecy and Policy, Chicago: The University of Chicago Press.
Grey, C. (1998). On being a professional in a ”big six” firm, Accounting, Organizations and
Society, Vol 23, No 5/6, sid. 569-587.
Halling, P. (2004). Nya revisionsstandarden i Sverige kräver mer tid och höjda arvoden,
Balans, Nr 8-9, sid. 15-16.
Herrbach, O. (2005). The art of compromise? The individual and organisational legitimacy oc ”irregular auditing”, Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol 18, No 3,
sid. 390-409.
Holme, I. M. och Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik Om kvalitativa och kvantitativa
metoder, Andra upplagan, Lund: Studentlitteratur.
Johansson, S-E. (2005). Varför har vi revisorer och vad ska de uträtta, i Uppdrag revision
revisorsprofessionen i takt med förväntningarna, sid. 9-23, Första upplagan, Stockholm: SNS
förlag.
Jönsson, S. (2005). Revisorsrollens nedgång – och fall?, i Uppdrag revision
revisors-professionen i takt med förväntningarna, sid. 147-171, Första upplagan, Stockholm: SNS
förlag.
Manson, S., McCartney, S. och Sherer, M. (2001). Audit automation as controlm within audit firms, Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. 14, No 1, sid. 109-130.
Pierce, D. (2005). International Standards on Auditing An Update, Accountancy Ireland, Vol 37, No 3, sid. 22-24.
Pentland, B. T. (1993). Getting comfortable with the numbers: auditing and the micro-production of macro-order, Accounting, Organizations and Society, Vol 18, No 7/8, sid. 605-20.
Pentland, B. T. (2000). Will auditors take over the world? Program, technique and the verification of everything, Accounting, Organizations and Society, Vol 25, No 3, sid. 307-312.
Poksinska, B., Eklund, J. och Dahlgaard J. J. (2006). ISO 9001:2000 in small organisations Lost opportunities, benefits and influencing factors, International Journal of Quality &
Reliability Management, Vol 23, No 5, sid. 490-512.
Power, M. K. (2003) Auditing and the production of legitimacy, Accounting, Organizations
and Society, Vol 28, sid. 379-394.
Power, M. K. (1998). Auditor liability in context, Accounting, Organizations and Society, Vol 23, No 1, sid. 77-79.
Power, M. K. (1996). The audit society. Rituals of verification, New York: Oxford University Press.
Regnéll, H. (1982). Att beskriva och förklara Vad det kan innebära inom olika
forsknings-områden, Avesta: Doxa.
Rosengren, K. E. och Arvidsson, P. (2002). Sociologisk metodik, Malmö: Liber AB.
Scroeder, R. G., Reinstein, A. och Schwartz, B. N. (1996). Audit technology structures’ effect on probabilistic judgement, Managerial Auditing Journal, No 11/3, sid. 17-24.
Wallerstedt, E. (2001). The emergence of the big five in Sweden, The European Accounting
Review, No 10/4, sid. 843-867.
Wallerstedt, E. (2005). Kriser och konsolidering: revisionsbranschen i Sverige under 100 år, i
Uppdrag revision revisorsprofessionen i takt med förväntningarna, sid. 24-44, Första
upplagan, Stockholm: SNS förlag.
Öhman, P. (2004). Revisorers perspektiv på revision – En fråga om att följa upptrampade