Förslag till vidare forskning

I vår studie har vi enbart jämfört fackliga företrädare och medlemmars uppfattningar gällande en facklig organisations betydelse för intern rörlighet i en kommun. Att även undersöka arbetsgivarnas uppfattningar gällande den fackliga organisationens betydelse för intern rörlighet vore intressant. Detta eftersom arbetsgivarna har stora påverkansmöjligheter gällande den interna rörligheten i kommunen och även möjligheter att reglera den fackliga organisationens arbete med intern rörlighet. Att undersöka både arbetsgivarens och den fackliga organisationens uppfattningar gällande hur och i vilken mån de anser att de kan samarbeta med den interna rörligheten i kommunen skulle kunna vara av intresse för bägge parter. Detta vore även givande för både den fackliga organisationen och arbetsgivarnas framtida arbete med intern rörlighet i kommunen.

Ett ytterligare förslag till vidare forskning är att göra en djupare undersökning inom den fackliga organisationen för att kunna identifiera hur intern rörlighet skulle kunna få högre prioritet i organisationen. En sådan undersökning skulle kunna leda till att den fackliga organisationen kan vidga sin syn och utveckla sitt arbete med intern rörlighet. Att synliggöra arenor inom organisationen där frågor om intern rörlighet kan behandlas skulle kunna resultera i framtagande av direktiv eller policyn gällande den fackliga organisationens arbete med intern rörlighet. Genom en undersökning av detta slag kan den fackliga organisationen öka prioriteten samt få en tydligare bild över hur arbetet med intern rörlighet ska bedrivas och på så sätt kunna främja den för deras medlemmar.

REFERENSER

Abrahamsson, B. (2002). Facklig strukturförändring. I M. Sverke, & J. Hellgren

Medlemmen, facket och flexibiliteten. Kungälv: Arkiv förlag.

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion –

vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, J. & Tegsjö, B. (2006). En rörlig arbetsmarknad – dynamiken bland jobb, individer och företag. I SCB Fokus på näringsliv och arbetsmarknad

våren 2006. Örebro: SCB.

Anttila, M. (2001). Kompetensförsörjning – företagets viktigaste process. Falun: Ekerlids förlag.

Bruun, N. (1997). Fackliga roller i Europa. I A.L Johansson Fackliga

organisationsstrategier. Solna: Arbetslivsinstitutet.

Bruun, N. (2004). Leder en flexiblare arbetsrätt till ökad rörlighet? I Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Ett rörligt arbetsliv –

arbetslivsforum 2003 – en mötesplats för forskare och praktiker. Stockholm:

FAS.

Garavan, T.N. & Coolahan, M. (1996) Career mobility in organizations:

implications for career development, Journal of European Industrial Training. 20(4) s. 30-40.

Furåker, B. (2004). Mellan rörlighet och stabilitet. Om anställda och arbetsplatser i ett dynamiskt arbetsliv. I Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap Ett rörligt arbetsliv – arbetslivsforum 2003 – en mötesplats för

forskare och praktiker. Stockholm: FAS.

Furåker, B. (2006). Anställningsform och inställning till rörlighet: en analys av data från tre svenska undersökningar. I D. Rauhut, & B. Falkenhall Arbetsrätt,

rörlighet och tillväxt. Stockholm: Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Hagstöm, U. (2005). Låg rörlighet och sjukskrivningarna. Rapport nr 14/05 TCO.

Hallqvist, A. (2005). Arbetsliv och mobilitet – en forskningsöversikt. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Kalliola, S. (2005). Confronting a changing economy: union responses in Finland, Economic and industrial democracy. 257(26) s. 258-287

Kjellberg, A. (1997). Hur formades de svenska tjänstemännens

organisationsmönster? I A.L Johansson Fackliga organisationsstrategier. Solna: Arbetslivsinstitutet.

Kjellberg, A. (2002). Ett fackligt landskap i omvandling. I M. Sverke & J. Hellgren Medlemmen, facket och flexibiliteten. Kungälv: Arkiv förlag.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lantz, A. & Friedrich, P. (2006) Vägledning för rörlighet i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Lund, C. (2006). Arbetskraftens rörlighet och arbetsmarknadens institutioner i Sverige 1850-2005. I D. Rauhut & B. Falkenhall Arbetsrätt, rörlighet och

tillväxt. Stockholm: Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Nelander, S. & Goding, I. (2002). Röster om facket och jobbet. Stockholm: rapport nr 1/02 Löne- och välfärdsenheten, LO.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Pilar de Luis Carnicer, M. Martínez Sánchez, A. Pérez Pérez, M. José Vela Jiménez, M. (2003) Gender differences of mobility: analysis of job and work- family factors, Women in Management Review. 18(4) s. 199-219.

Pilar de Luis Carnicer, M. Martínez Sánchez, A. Pérez Pérez, M. & José Vela Jiménez, M. (2004) Analysis of internal and external labour mobility: A model of job-related and non-related factors, Personnel Review. 33(2) s. 222-240. Rosengren, B. (1997). Inledning. I A.L Johansson Fackliga

Statens kvalitets- och kompetensråd (2003). Om betydelsen av strategisk

kompetensförsörjning. Stockholm: Statens kvalitets- och kompetensråd.

Sverke, M. & Hellgren, J. (2002). Medlemmen, facket och flexibiliteten. Kungälv: Arkiv förlag.

Viklund, B. (2002). Det svenska facket i den nya ekonomin. I M. Sverke & J. Hellgren Medlemmen, facket och flexibiliteten. Kungälv: Arkiv förlag.

Yin, R. K. (2003). Case study research - design and methods. Thousand Oaks, Californien: Sage Publications.

INTERVJUGUIDE – Fackliga företrädare Bilaga 1

• Beskriv ditt arbete gentemot medlemmarna inom kommunen • Vad innebär intern rörlighet för dig?

- Vilka typer av intern rörlighet anser du att det finns?

HANTERING AV INTERN RÖRLIGHET

• HUR arbetar ni på XXX praktiskt med intern rörlighet? - Ge exempel

- Anser du att XXX främjar eller motverkar möjligheterna till intern rölighet för sina medlemmar? Både positiv och negativ.

- Skulle du vilja arbeta med intern rörlighet på ett annat sätt än vad ni gör idag? - Hur skulle du i så fall vilja arbeta med rörlighet?

• NÄR arbetar du med intern rörlighet?

• VAR arbetar du med frågor om intern rörlighet? - På vilka nivåer i organisationen?

- Olika forum tex fackliga möten - Ensam eller tillsammans med andra?

• Finns det HINDER inom XXX enligt din uppfattning när det gäller arbetet med intern rörlighet av medlemmar inom kommunen?

- I så fall vilka?

• Hur skapar du som facklig företrädare eller XXX möjligheter att aktivt arbeta med intern rörlighet i verksamheten?

- Vilken prioritet har frågor om intern rörlighet inom XXX

- Finns det någon policy för intern rörlighet inom XXX? Är det önskvärt eller icke önskvärt?

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INTERN RÖRLIGHET

• Anser du att XXX på något sätt arbetar för att främja kompetensutveckling för era medlemmar?

- Hur anser du att detta görs?

• Vilka aktiviteter relaterade intern rörlighet anser du bedrivs inom kommunen?

• Hur uppfattar du att ni på XXX påverkar medlemmarnas löner, anställningstrygghet, arbetstillfredsställelse?

• På vilket sätt arbetar ni på XXX med kommunen i deras arbete med internrekrytering? - Stödjande eller obefintligt?

- Anser ni på XXX att internrekrytering är en bra eller dålig policy?

• Anser du att XXX påverkar den psykosociala arbetsmiljön för era medlemmar?

- Hur hanterar ni på XXX situationer då medlemmar mår psykiskt dåligt på grund av sin arbetssituation?

- Gör ni på XXX något aktivt åt detta eller sköts det av kommunen? - Eller löser ni det gemensamt?

• Uppfattar du, från XXXs håll, att LAS eller annan lagstiftning (i så fall vilken) skapar hinder eller möjligheter för intern rörlighet?

- Hur tycker du att lagstiftningen påverkar XXXs arbete med den interna rörligheten? • På vilket sätt arbetar ni på XXX för att underlätta kombinationen mellan arbetsliv och

familjeliv för era medlemmar?

- Försöker ni påverka kommunen i denna fråga? - I så fall på vilket sätt?

• Hur uppfattar du möjligheterna till intern rörlighet för äldre medlemmar?

• På vilket sätt arbetar ni på XXX för jämställdhet mellan kvinnor och män när det gäller möjlighet till intern rörlighet?

- Ser den interna rörligheten olika ut bland manliga och kvinnliga medlemmar inom kommunen?

- Om den interna rörligheten skiljer sig mellan män och kvinnor vad kan det i så fall bero på?

- Om problemet inte finns, vad kan det bero på?

- Hur ser könsfördelningen ut bland era medlemmar inom kommunen?

AVSLUT

• Anser du att ni på XXX har behov av att arbeta mer med intern rörlighet?

• Uppfattar du att ni på XXX underlättar eller försvårar möjligheterna till intern rörlighet för era medlemmar?

INTERVJUGUIDE – Medlemmar Bilaga 2

• Har du rört dig internt inom kommunen?

- Om ja, varför gjorde du det och hur upplevde du det? • Vad innebär intern rörlighet för dig?

- Vilka typer av intern rörlighet anser du att det finns?

HANTERING AV INTERN RÖRLIGHET

• Beskriv HUR du uppfattar att XXX hanterar frågan om intern rörlighet.

- Upplever du att den fackliga organisationen har något inflytande på intern rörlighet i kommunen?

- Upplever du att XXX underlättar eller försvårar intern rörlighet inom kommunen? - Skulle du vilja att XXX arbetade med intern rörlighet på ett annat sätt än vad som görs

idag?

• NÄR uppfattar du att XXX arbetar med intern rörlighet?

• Uppfattar du att det finns något som hindrar XXX att arbeta med intern rörlighet för er medlemmar?

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INTERN RÖRLIGHET

• Anser du att XXX på något sätt arbetar för att främja kompetensutveckling för er medlemmar?

- Hur anser du att detta görs?

• Hur uppfattar du att XXX påverkar din känsla av attraktivitet till ditt arbete?

• Anser du att XXX på något sätt arbetar stödjande med kommunen i deras arbete med internrekrytering?

- I så fall hur?

- Upplever du att XXX är positiva eller negativa till internrekrytering?

• Hur anser du att XXX påverkar den psykosociala arbetsmiljön för er medlemmar? - Hur hanterar XXX situationer då medlemmar mår psykiskt dåligt på grund av sin

arbetssituation?

- Upplever du att XXX gör något aktivt åt detta eller sköts det av kommunen? - Eller löser de det gemensamt?

• Hur uppfattar du äldre medlemmars möjligheter till intern rörlighet i kommunen? • Upplever du att XXX på något sätt arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män när

det gäller möjlighet till intern rörlighet?

- Upplever du att den interna rörligheten ser olika ut bland manliga och kvinnliga medlemmar inom kommunen?

- Om den interna rörligheten skiljer sig mellan män och kvinnor vad tror du att det i så fall kan bero på?

- Om problemet inte finns, vad kan det bero på?

AVSLUT

• Upplever du att det finns ett behov av att XXX arbetar mer med intern rörlighet för er medlemmar?