Vi har utifrån vår studie kunnat utläsa att specialpedagogiskt arbete med flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter förekommer i olika former. Dock kan vi ur ett specialpedagogiskt perspektiv urskilja flera förbättringsområden, främst på skolnivå, då vi uppfattat varierande förutsättningar för det specialpedagogiska arbetet mellan olika kommuner och skolor. Därför skulle det vara intressant att undersöka skolledares och politikers uppfattningar och
kompetens inom detta område. Utifrån aspekten att en del elever i behov av SVA-
undervisning i stället får specialpedagogiska insatser skulle vi vara intresserade av att ta del av en studie som undersöker vad som styr förutsättningarna för SVA-undervisningen i olika kommuner. Vi funderar över varför vissa kommuner saknar SVA-lärare och därmed SVA- undervisning. Finns det en ekonomisk aspekt, då många kommuner har ett sparkrav? Kan det göras tolkningar av läroplanen som rättfärdigar undervisningen av svenska och SVA i samma klassrum?
I vår studie har vi sett att en övervägande andel flerspråkiga elever vid skolstarten i Sverige inte har tillgång till förberedelseklass. Det vore intressant med en studie som jämför
studieresultat hos elever som gått i förberedelseklass med elever som gått i ordinarie klass från skolstart.
Eftersom speciallärares och specialpedagogers yrkesroller av många upplevs flytande skulle det vara intressant att ta del av forskning som jämför de olika yrkesrollerna i praktiken, med yrkesförordningen. Vidare skulle det vara intressant att jämföra skolor som har båda
yrkesgrupperna anställda och skolor där endast en yrkesgrupp finns, med fokus på arbetsuppgifter, för att lyfta fram likheter och skillnader i praktiken.
Referenslista
Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. Specialpedagogiska rapporter, Nr 15. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Aspelin, J. (2013). Vad är relationell pedagogik? I J. Aspelin (Red.), Relationell
specialpedagogik -i teori och praktik (s. 13-26). Kristianstad: Kristianstad University Press. Hämtad 16 september, 2019, från
https://www.skolporten.se/app/uploads/2013/09/Relationell-specialpedagogik-i-teori-och- praktik.pdf
Aspelin, J., & Johansson, L. (2017). Relationell pedagogik -ingång till ett fält. Pedagogisk forskning i Sverige, 22(3-4), 159-165. Hämtad från
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1446/1290https://open.lnu.se/index.php/PFS/a rticle/view/1446/1290
Augustsson, G. (2018). Akademisk skribent: om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Lund: Studentlitteratur AB.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Banks, J. (1993). The Canon Debate, Knowledge Construction, and Multicultural Education. Educational Researcher, 22(5), 4-14. doi: 10.3102/0013189X022005004
Banks, J. (2007). Multicultural Education. Issues and Perspectives (6th ed.). Hoboken, NJ: Wiley.
Berry, P. (2018). Specialläraren i möte med nyanlända elever. I B. Bruce (Red.), Att vara
speciallärare (s. 89-108). Falkenberg:Gleerups.
Bialystok, E., Luk, G., & Kwan, E. (2005). Bilingualism, Biliteracy, and Learning to Read: Interactions Among Languages and Writing Systems. Scientific studies of reading 9(1), 43- 61. doi: 10.1207/s1532799xssr0901_4
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber AB. Carlisle, J. F., Beeman, M., Davis, L. H., & Spharim, G. (1999). Relationship of
metalinguistic capabilities and reading achievement for children who are becoming bilingual. Applied Psycholinguistics 20(4), 459-478. doi: https://doi.org/10.1017/s0142716499004014 Cline, T., & Frederickson, N. (1999). Identification and Assessment of Dyslexia in
Bi/multilingual Children. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism,
Cline, T., & Shamsi, T. (2000). Language needs or special needs? The assessment of
learning English as an additional language: A literature review.Research Report 184
University of Luton, Department for Education and Employment. Hämtad 29 oktober, 2019 från
https://www.naldic.org.uk/Resources/NALDIC/Research%20and%20Information/Documents /RR184.pdf
Creswell, J. W., & Poth, C. N. (2018). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. Thousand Oaks: SAGE Publications.
Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2017). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (2. uppl.,s.162-175). Stockholm: Liber AB.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (2. uppl.).Lund: Studentlitteratur AB.
Elbro, C., Trebbien Dangaard, H., & Gellert, A. S. (2012). Dyslexia in a second language? -a dynamic test of reading acquisition may provide a fair answer. Annals of Dyslexia,62(3), 172-185. doi: 10.1007/s11881-012-0071-7
Elmeroth, E. (2017). Möte med andraspråkselever. Lund: Studentlitteratur AB.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2017). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.16-43). Stockholm: Liber AB.
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet - ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen). Stockholm: Universitetsservice US-AB. Hämtad från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:546887/FULLTEXT01.pdf
Gibbons, P. (2006). Stärk språket stärk lärandet. Göteborg: Hallgren & Fallgren.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142. Hämtad från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7748/6803
Hedman, C. (2009). Dyslexi på två språk. En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter (Doctoral Dissertation, Stockholm University Centre for Bilingualism). Stockholm: Elanders AB. Hämtad från http://su.diva-
Hedman, C. (2010). Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga. Nordand Nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, 5(1), 37-68. Hämtad från http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:527629/FULLTEXT01.pdf
Hoover, W., & Gough, P. (1990). The simple view of reading. Reading and writing: An
interdisciplinary Journal, 2(2), 127-160. doi: https://doi.org/10.1007/BF00401799Hämtad
från https://link-springer-com.ep.bib.mdh.se/content/pdf
Hutchinson, J.M., Whiteley, H. E., Smith, C. D., & Connors, L. (2004). The Early
Identification of Dyslexia: Children with English as an Additional Language. Dyslexia 10(3), 179-195. doi: 10.1002/dys.275
Hyltenstam, K. (2010). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. I B. Ericson (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (4. uppl., s. 305-340). Lund: Studentlitteratur AB. Håkansson, G. (2019). Tvåspråkighet hos barn i Sverige.(2. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Ingestad, G. (2014). Lärande - en fråga om delaktighet. I L. Bjar & A. Frylmark (Red.), Barn
läser och skriver. (s. 87-104). Lund: Studentlitteratur AB.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige 17(2-4), 152- 170. Hämtad från
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspektiv.pdf
Jalali-Moghadam, N., & Hedman, C. (2016). Special Education Teachers´ Narratives on Literacy Support for Bilingual Students with Dyslexia in Swedish Compulsory Schools.
Nordic Journal of Literacy Research,2(1), 1-18. doi: 10.17585/njlr. v2.224
Johansson, K., & Larsson, L. (2018). Flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. -Hur vet vi? Vad gör vi? Opublicerat arbete 5 högskolepoäng, SQA918, vårterminen 2018,
Mälardalens högskola: Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation, UKK, Västerås.
Johansson, K., & Larsson, L. (2019). Specialpedagogisk forskning i praktiken -PM inför självständigt arbete. Opublicerat arbete 7,5 högskolepoäng, SQA914, vårterminen 2019, Mälardalens högskola: Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation, UKK, Västerås.
Kamhi A. G. (2014). Perspectives on Assessing and Improving Reading Comprehension. In A. G. Kamhi & H. W. Catts (Eds.), Language and Reading Disabilities(3rd ed.,pp. 172- 185). Boston: Pearson.
Kormos, J., & Kontra, E. H. (2008). Hungarian Teachers´ Perceptions of Dyslectic Language Learners. In J. Kormos & E. H. Kontra (Eds.), Language Learners with Special Needs. An International Perspective (pp. 189-213). Second Language Acquisition 31. Great Britain: Cromwell Press Ltd. Hämtad från https://ebookcentral-proquest-
com.ep.bib.mdh.se/lib/malardalen-ebooks/detail.action?docID=370277
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35. Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/FULLTEXT01.pdf
Lindberg, I., & Hyltenstam, K. (2013). Flerspråkiga elevers språkutbildning. In A. Flyman Mattsson. & C. Norrby (Eds.), Language Acquisition Use in Multilingual Contexts. (Travaux de l'Institut de Linguistique de Lund; Vol. 52).Lund: Lund University. Hämtad från
https://portal.research.lu.se/ws/files/5329199/4075031.pdf
Lindholm, A. (2019). Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket). Göteborg:Göteborgs universitet.Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/60056/3/gupea_2077_60056_3.pdf
Lockiewicz, M., & Jaskulskaa, M. (2016). Difficulties of polish students with dyslexia in reading and spelling in english as L2. Learning and Individual Differences,51(27). 256-264. Hämtad 29 augusti, 2019, från http://dx.doi.org/10.1016/j.lindif.2016.08.037
Lundberg, I. (2002). Second Language Learning and Reading with the Additional Load of Dyslexia. Annals of Dyslexia, 52(1), 165-187, doi: 10.1007/s11881-002-0011-z
Rosenqvist, J. (2013). Relationell dynamik - ett försök till en analys av en skola i förändring. I J. Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik - i teori och praktik (s. 27-40). Kristianstad: Kristianstad University press. Hämtad 16 september, 2019, från
https://www.skolporten.se/app/uploads/2013/09/Relationell-specialpedagogik-i-teori-och- praktik.pdf
Rubin, M. (2013). Vem är Sofia? Perspektiv på relationell specialpedagogik i arbetet för språkutveckling och mångfald. I J. Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik - i teori och praktik (s. 143-162). Kristianstad: Kristianstad University press. Hämtad 16 september, 2019, från https://www.skolporten.se/app/uploads/2013/09/Relationell-specialpedagogik-i-teori- och-praktik.pdf
Rubin, M. (2019). Språkliga redskap - Språklig beredskap. En språknära studie om elevers
språkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning.(Doktorsavhandling, Malmö
universitet, Lärande och samhälle). Malmö: Holmbergs.
Hämtad från http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/28286/978-91-7104-981- 0_Rubin_muep.pdf
Salameh, E.-K. (2012). Språklig bedömning av flerspråkiga skolbarn. I E.-K. Salameh (Red.), Flerspråkighet i skolan (s. 56-77). Stockholm: Natur & Kultur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 25 mars, 2019, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen 2010:16. Språk och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Kvalitetsgranskning. Hämtad från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-inspektion/kvalitetsgranskning/sprak- kunskapsutveckling/kvalgr-sprakutv-samf.pdf
Skolverket. (2012). Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Hämtad 28 augusti, 2019, från
https://www.skolverket.se/download/18.49f081e1610d88750033a6/1518700869958/greppa- språket.pdf
Skolverket. (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hämtad 15 september, 2019, från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b1c9/1553965741485/pdf3299 .pdf
Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (4. uppl.). Hämtad 29 januari, 2019, från
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12.../pdf3975.pdf?k… Skolverket 463:17. PIRLS 2016 Läsförmågan hos svenska elever i ett internationellt perspektiv. Hämtad från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65cf05/1553967689286/pdf3868 .pdf
Skolverket. (2019a). Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser.
Hämtad 29 september, 2019, från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och- organisera-skolan/extra-stod-till-elever/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser
Skolverket. (2019b). Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling.
https://bp.skolverket.se/delegate/download/test/informationmaterial?testGuid=06BB244CC69 64A0394B4CEE0FA9FC3E9
Stier, J., & Sandström Kjellin, M. (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Svedberg, L. (2017). Språkutvecklande arbetssätt och nyanländas lärande. I C. Engblom & K. Fallberg (Red.), Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt: Rapport från en forskningscirkel (s. 19-29). Uppsala: Forum för samverkan, Uppsala universitet. Hämtad 23 augusti, 2019, från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1190472/FULLTEXT01.pdf
Svenska logopedförbundet. (2017). Kliniska riktlinjer för logopedisk utredning av läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Svenska logopedförbundet. Hämtad 22 oktober, 2019, från http://www.srat.se/globalassets/logopederna/dokument/profession/nationella-
riktlinjer/riktlinjer-las-och-skriv-17.pdf
Takala, M., & Ahl, A. (2014). Special education in Swedish and Finnish schools: seeing the forest or the trees? British Journal of Special Education, 41(1), 59-81. doi: 10.1111/1467- 8578.12049
Thomas, W. P., & Collier, V. (1997). School Effectiveness for Language Minority Students. Washington, D.C.: National Clearinghouse for Bilingual Education.
Hämtad 25 januari, 2019, från http://www.thomasandcollier.com/assets/1997_thomas- collier97-1.pdf
Thornberg, R., & Fejes, A. (2017). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 256-278). Stockholm: Liber AB.
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 25 januari, 2019, från
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf ok Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 25 januari, 2019, från
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society. The Development of Higher Psychological Processes. Harvard University Press. Hämtad 7 november, 2019, från
https://ebookcentral-proquest-comkk .ep.bib.mdh.se/lib/malardalen- ebooks/reader.action?docID=3301299
Wallin, A (Red.), (2014). Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning.
Exempelsamling. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad 26 augusti, 2019, från https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/exempelsamling-pdf/ Wedin, Å. (2009). Monologen som resurs för språkutveckling i klassrummet i förskola och skola. Pedagogisk forskning i Sverige, 13(4). 241-256.Hämtad från
http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:284955/FULLTEXT01.pdf
Wedin, Å. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren - Flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag. Nordic Studies in Education - Idunn, 31(3). 210-225.Hämtad 26 augusti, 2019, från https://www-idunn-no.ep.bib.mdh.se/np/2011/03/art05
Zetlin, A., Beltran, D., Salcido, P., Gonzales, T., & Reyes, T. (2011). Building a Pathway of Optimal Support for English Language Learners in Special Education. Teacher Education and Special Education, 34(1), 59-70. doi: 10.117/0888406410380423
Bilaga 1 - Missivbrev
Västerås, augusti 2019
Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation, UKK
Speciallärarprogrammet specialisering språk-, skriv och läsutveckling
Hej!
Vi är två studenter, Liselotte Larsson och Karin Johansson, som läser på
speciallärarprogrammet med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling vid Mälardalens högskola i Västerås.
Under höstterminen 2019, vår sista termin, kommer vi att skriva vårt självständiga arbete. Syftet med studien är att undersöka hur speciallärare/specialpedagoger arbetar med flerspråkiga eleveroch läs- och skrivsvårigheter. Ett ämne som är aktuellt i dagens
interkulturella samhälle där eleverna med olika språkliga förutsättningar möts i skolan och har rätt till en likvärdig utbildning.
För att kunna genomföra vår studie söker vi speciallärare och specialpedagoger som arbetar i grundskolan,årskurs 1–6. Vi önskar genomföra enskilda intervjuer som beräknas ta ca 30–45 minuter vardera. Vi bokar en tid och plats som passar dig.
Vid intervjutillfället kommer vi att använda oss av halvstrukturerade intervjuer som spelas in för att underlätta vårt analysarbete. Intervjuerna kommer sedan att transkriberas. Din
medverkan avidentifieras och du kommer att vara anonym. Det betyder att inga
personuppgifter, namn på skola eller kommun kommer att skrivas ut. Det inspelade materialet kommer under arbetets gång förvaras på ett säkert sätt och därefter raderas. Du som
medverkat har naturligtvis rätt att ta del av vårt arbete. Allt deltagande i detta arbete sker frivilligt och du kan när som helst under arbetets gång välja att avbryta din medverkan. Vi hoppas att du har möjlighet att medverka och vi blir tacksamma om du hör av dig snarast, senastvecka 35, för att komma överens om en tid. Om det är något du undrar över så hör av dig till oss via telefon eller mail.
Tack på förhand! Vänliga hälsningar
Liselotte Larsson, tel: Karin Johansson, tel:
Bilaga 2 - Intervjuguide
Inledande frågor: -Utbildning?
-Antal år inom yrket?
-Vad anser du är en god läs- och skrivundervisning i klassrummet? -På vilka sätt arbetar du med elevers läs- och skrivutveckling?
-Hur gör du för att se var eleven befinner sig i sin läs- och skrivutveckling? -På vilka sätt sker kartläggning av elevens läs- och skrivutveckling? Av vem? -Vad anser du indikerar läs- och skrivsvårigheter?
Huvudfrågor:
-Vilka erfarenheter har du av att arbeta med flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter? -Beskriv hur du arbetar med flerspråkiga elever på organisations-, grupp- och individnivå. -Förekommer det någon form av specialpedagogiskt förebyggande arbete specifikt för flerspråkiga elever?
-Finns det typiska kännetecken i flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling som gör att man kan misstänka svårigheter?
-Hur avgör ni att (om) de flerspråkiga eleverna är i behov av specialundervisning och inte SvA?
-Skiljer sig tillvägagångssättet för hur man identifierar läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever jämfört med elever med svenska som förstaspråk?
-Vilka yrkeskategorier samarbetar kring de flerspråkiga elevernas kartläggningar? (Tex modersmålslärare, studiehandledare, klasslärare, SvA).Hur ser samarbetet ut?
-Hur ser stödet till de flerspråkiga eleverna i läs- och skrivsvårigheter ut?
-Vilka yrkeskategorier samarbetar kring stödet? (Tex modersmålslärare, studiehandledare, klasslärare, SvA).
-Vilka kunskaper anser du att du behöver ha för att arbeta med flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter?
-Ungefär hur stor del av din handledningstid med lärare handlar om flerspråkiga elever i jämförelse av elever med svenska som första språk?
Avslutande fråga: