Ett förslag till vidare forskning som bedöms både angeläget och relevant är att se över en förskola för alla i relation till barnens vistelsetider. För att en förskola ska vara just en förskola för alla så måste det finnas förutsättningar för det. Om barnen finns där längre tid och personalens tid inte utökas på samma sätt så urholkas förskolan. En dålig verksamhet stödjer inte barn i behov av stöd utan försämrar förutsättningarna.
Ett ytterligare förslag på vidare forskning är att utvidga begreppet lärmiljö. Många förknippar lärmiljöer med den fysiska miljön. Lärmiljön är allt i barnens miljö under hela dagen. Barnens ökade psykiska ohälsa beaktas sällan i planeringen av förskolans verksamhet. Forskningen kan belysa sambandet psykisk ohälsa och utvecklandet av lärmiljöer.
Referenser
Abbott, A.(1988). The system of professions. An essay on the division of
expert labor. Chicago: The university of Chicago Press.
Ahlberg, A.(2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon.Pedagogisk
forskning i Sverige. Årgång 12, nr. 2.
Ahlberg, A.(2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga
broar. Andra upplagan. Stockholm: Liber.
Barnombudsmannen, 2018: Fn:s konvention om barns rättigheter.
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/barnkonventionen/ 2018-10-19
Dahmström, K.(2011). Från datainsamling till rapport: att göra en
statistisk undersökning. Upplaga 5:4 Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström,Y.(2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbete och vetenskapliga artiklar. Första utgåvan, tredje tryckningen. Stockholm: Natur
och Kultur.
Gadler, U. (2011). En skola för alla - gäller det alla? Statliga
styrdokumentens betydelse i skolans verksamhet. Linnaeus University
Dissertations nr 51/2011.
Gadler, U.( 2017-01-12).Föreläsning. Växjö. Pedagogiska utredningar och
skriftlig dokumentation.
Fangen, K. & Sellerberg, A.(red). (2011). Många möjliga metoder. Upplaga 1:2.Lund: Studentlitteratur.
Göransson, K., Lindqvist,G., Klang, N., Magnusson, G. & Nilholm, C. (2015). Speciella yrken ? Specialpedagogers och speciallärares arbete och
utbildning; en enkätstudie. Forskningsrapport: Karlstad University Studies.
2015:13.
Hylander, I. & Guvå, G. (2017). Elevhälsan som främjar lärande. om
professionell samarbete i retorik och praktik. Upplaga 1:2. Lund.
Högskoleverket,(2012:11 R). Behovet av en särskild specialpedagogexamen
och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. Stockholm :
Högskoleverket.
Lgr 80. Läroplan för grundskolan 1980. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget.
Lindqvist,G., Nilholm,C., Almqvist,L. & Wetso G.M. (2011). Different agendas? The view of different occupational group on special needs education. European Journal of Special Needs Education. Volume 26. Lutz, K. (2009). Kategorisering av barn i förskoleåldern.Malmö Studies in
Educational Sciences No. 44.
Lutz K.( 2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte
med det som inte anses lagom. Första upplagan. Stockholm: Liber.
Möllås,G, Gustafsson, K, Klang,N & Göransson,K.(2017).
Specialpedagogers/speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken- en analys av sex fallstudier. Forskningsrapport. Karlstad University Studies.
2017.27.
Nilholm, C.(2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i Sverige. Volym 10 Nr. 2.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever “I behov av särskild stöd”-Vad
betyder det och va vet vi? (Elektronisk resurs ). Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling. http://hundochkatter.se/Inkludering%20av%20elever%20-%20Nilholm.pdf
Nordin- Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns
subjektskapande. Diss. Första upplagan. Stockholm: Stockholm universitet.
Normell, M. (2002). Pedagog i en förändrad tid - om grupphandledning och
relationer i skolan.Lund: Studentlitteratur.
Palla, L.(2009). En förskola för alla, tre artiklar om förskolan och
(special)pedagogik. Högskolan Kristianstad. Sektionen för Lärarutbildning: Specialpedagogik. s.25.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet. Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö Studies in Educational Science No.63. Malmö. Persson, B. (2013).Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Andra upplagan. Stockholm : Liber.
Persson, S. Pedagogiska relationer i förskolan. I Vetenskapsrådet (2015). En
likvärdig förskola för alla. Delstudie 4.
Renblad, K. & Brodin, J.(2014). Behövs specialpedagoger i förskolan?
Socialmedicinsk Tidskrift, Volym 91 Nr. 4.
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1048/1027
Rennstam, J. & Wästerfors, D. Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, Göran (red.) & Svensson, Peter (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:3, Malmö: Liber. ss. 220-236.
Rosen-Webb S. M. (2011). Nobody tells you how to be a SENCo. British
Journal Of Special Education. 38. ss. 159-168.
Scherp, H-Å,. (2004). Kvalitetsarbete utifrån lärandeperspektiv, Karlstad: Universitetstryckeriet.
Regeringskansliet, FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. (DS 2008:23)
Regeringens proposition (2009/10:165). Den nya skollagen – för kunskap,
valfrihet och trygghet.
SFS 2008:567 Diskrimineringslagen. Stockholm: Kulturdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skollagen SFS 2011:186 Examensordningen för specialpedagoger.
http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/11/110688.PDF
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskild
stöd.
Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalite och måluppfyllelse- treårig
regeringsuppdrag att granska förskolan.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan. Lpfö.98 reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). Måluppfyllelse i förskolan. allmänna råd med
Skolverket (2018) Beskrivande data 2017 Förskola, skola och vuxenutbildning. Rapport 468 Spsm ( elektronisk resurs ) https://www.spsm.se/stod/fraga-en-radgivare/fragor-och-svar/fragor-och-svar/vad-innefattas-i-begreppet-larmiljo/
SOU 2017:51, (2017) Utbildning, undervisning och ledning. Regeringskansliet .
Svenska Unescorådet (2006) Salamancadeklarationen och Salamanca+10. (Skriftserie nr.2) Stockholm: Svenska Unescorådet.
Takala, M., Sarromaa Haussttätter, R., Ahl, A. & Head, G. (2012). Inclusion seen by student teachers in special education. Differences among Finnish, Norwegian and Swedish students. European Journal of Teacher Education, 35(3), pp. 305-325.
Thylefors, I. Roller och rollstress. I Lenneer-Axelsson,B. & Thylefors, I. (2018). Arbetsgruppens psykologi. Femte utgåvan. Natur & Kultur: Stockholm.
Trost, J. & Hultåker, O. (2016) Enkätboken. Upplaga 5:3. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God sed i forskningen. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet (2015). En likvärdig förskola för alla barn- innebörd och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Von Ahlefeld Nisser, D.(2009).Vad kommunikation vill säga En
iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education, 34(4): 246-264
Wright, M. Von (2002). det relationella perspektivets utmaningar. I Skolverkets (2002). Att arbeta med särskild stöd några perspektiv: några
Bilagor
Bilaga 1.Svensk författningssamling Specialpedagogexamen