Efter analys och diskussion av vårt resultat finner vi intresse och behov att forska vidare inom dessa områden:
• Hur kan specialpedagogens uppdrag och roll synliggöras och tydliggöras i styrdokumenten för att sedan implementeras i organisationen för en likvärdig utbildning?
• Hur skapar sig specialpedagogen autonomi för att genomföra sitt uppdrag som specialpedagog?
8 Slutord
Genom forskning, litteratur och insamlad empiri framkommer det otydlighet kring specialpedagogens uppdrag och roll som kvalificerad samtalspartner och rådgivare. I studien framkommer det att specialpedagogerna har sin egen tolkning och beskrivning av sitt uppdrag och sin roll men det finns ingen enad definition. Det gemensamma är att relation, kommunikation och samverkan ligger som grund för en likvärdig utbildning. För att synliggöra sitt uppdrag till andra aktörer behövs tydliga lagstadgade styrdokument med en arbetsbeskrivning.
Syftet med studien är genom intervjuer med några specialpedagoger få en inblick i specialpedagogens uppdrag och roll. Tolkning och beskrivning av begreppen samt förutsättningar till vara kvalificerad samtalspartner och rådgivare.
Specialpedagogerna tolkar och beskriver begreppen kvalificerad samtalspartner och rådgivare som ett uppdrag men kunde ändå urskilja specifika drag. Kvalificerad samtalspartner innebär mer kvalité och fördjupad kompetens och rådgivare innebär snabba lösningar och ”quick fix”. Specialpedagogerna kan särskilja på begreppen men i sin yrkesprofession i samtal går de in och ur olika roller och ett råd kan bli ett kvalificerat samtal. Den gemensamma nämnaren mellan begreppen är bemötande och förhållningssätt, skapa relationer och tillit som grund i samtal för ett förändringsarbete.
Använda sin kommunikationsförmåga som verktyg i samtalsteknik och struktur där delaktighet visar sig i samtal. För att samtal ska bli av behövs mandat, förtroende, tid och att ledningen organiserar detta.
Specialpedagogik är ett brett och mångfacetterat område med tillgång till flera olika teorier att använda i analysarbetet. Vi valde systemteori och ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv för att analysera vårt resultat utifrån syfte och frågeställningar.
Systemteorin har använts för att analysera helheten i verksamheten där specialpedagogen är en viktig del i systemet för att skapa ett helhetsperspektiv. I systemteori finns social systemteori med fokus på hur delarna samverkan, kommunikation och relation påverkar helhetsperspektiv. Med kommunikativt relationsinriktat perspektiv har vi analyserat utifrån delaktighet, kommunikation och lärande i processen till att bli en helhet.
Kommunikation och relation är viktiga delar för att få till en bra verksamhet med helhetssyn.
Vi valde en kvalitativ metod med semistrukturerade intervju och intervjuguide baserad på öppna frågor och följdfrågor. Intervjuguiden utformades för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Respondenterna bestod av sex specialpedagoger verksamma inom förskola och skola F-6, vi riktade oss mot fyra mindre kommuner. Intervjuerna spelades in via mobiltelefon och transkriberades direkt efter intervjun.
Slutsatsen av studien leder till att det behövs tydliga lagstadgade styrdokument för att skapa en gemensam uppfattning kring specialpedagogens uppdrag och roll som kvalificerad samtalspartner och rådgivare. Utan dessa styrdokument kan det bli svårt för specialpedagogen att utföra sitt uppdrag enligt Högskoleförordningen (SFS 2017:1111) vilket kan medföra att det tolkas utifrån varje enskild verksamhet och medföra olika förväntningar och föreställningar.
Referenser
Ahlberg, A. (2016). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar (2 uppl.). Stockholm: Liber.
Ahlefeld Nisser, D. v. (2009). Vad kommunikation vill säga: En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. (Doktorsavhandling, Specialpedagogiska institutionen, Stockholm). Hämtat från http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:208025/FULLTEXT02.pdf
Ahlefeld Nisser, D. v. (2010). Special educators as highly qualified dialogue partners in preschool and school. NERA Congress - Active Citizenship. Malmö: Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
Ahlefeld Nisser, D. v. (2011a). How qualified dialogues (knowledging dialogues) in (special) education can be described and understood. NERA´s 39th Congress – Rights and Education. Jyväskylä, Finland: Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
Ahlefeld Nisser, D. v. (2011b). How the function of being a qualified dialogue partner is described and understood by special educational needs coordinators, special teachers and principals. The European Conference on Educational Research (ECER). Berlin: Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogik.
Ahlefeld Nisser, D. v. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag - skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education, 34(4), 246-264. Hämtat från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:723034/FULLTEXT01.pdf
Ahrenfelt, B. (2013). Förändring som tillstånd - Att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag och organisationer (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bergman, S., & Blomqvist, C. (2012). Uppskattande samtalskonst: om att skapa möjligheter i samtalets värld (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bernler, G., & Johnsson, L. (2000). Handledning i psykosocialt arbete. Stockholm: Natur och kultur.
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: En studie av specialpedagogers handledningssamtal. (Doktorsavhandling, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstad). Hämtat från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:5804/FULLTEXT01.pdf
Bladini, K. (2007). Specialpedagogers handledningssamtal som verktyg och rum för reflektion. i T. Kroksmark, & K. Åberg, Handledning i pedagogiskt arbete (ss.
199-224). Lund: Studentlitteratur.
Bladini, K., & Naeser, M. (Red.) (2012). Det handlar om samtal: En essäsamling om ett kvalificerat samtalsuppdrag. Karlstad: Universitetstryckeriet.
Bruce, B., Rubin, M., Thimgren, P., & Åkerman, R. (2016). Specialpedagogik i professionellt lärarskap: Synsätt och förhållningssätt. Malmö: Gleerups Utbildning.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber.
DsU 1986:13. Specialpedagogik i skola och lärarutbildning. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlittertur.
Gustavsson, A. (2012). Pedagogers dilemman i arbetet med barn - en möjlighet för lärande samt utveckling av pedagogiska miljöer. i K. Bladini, & M. Naesser, Det handlar om samtal: En essäsamling om ett kvalificerat samtalsuppdrag (ss. 11-25). Karlstad: Universitetstryckeriet.
Göransson, K., Lindqvist, G., & Nilholm, C. (2015b). Voices of special educators in sweden: A total-population study. Educational Research, 57(3), 287-304.
doi:10.1080/00131881.2015.1056642
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., & Nilholm, C. (2015a).
Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie. Forskningsrapport 2015:13. Karlstad: Karlstad University Studies.
Hämtat från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pdf
Hartman, M. (2012). Hur ska jag som samtalspartner strukturera dialogen? "Det gäller att hålla ut i väntan fast ingenting sker". i K. Bladini, & M. Naesser, Det handlar om
samtal: En essäsamling om ett kvalificerat samtalsuppdrag (ss. 82-92). Karlstad:
Universitetstryckeriet.
Imsen, G. (2006). Elevens värld : introduktion till pedagogisk psykologi (4 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, P. (2012). Hur Specialpedagogen genom det kvalificerade samtalet kan påverka verksamheten i förskolan. i K. Bladini, & N. Monica, Det handlar om samtal: En essäsamling om ett kvalificerat samtalsuppdrag (ss. 67-81). Karlstad:
Universitetstryckeriet.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Lindqvist, G. (2013a). SENCOs: Vanguards or in vain. Journal of Research in Special Educational Needs, 13(3), 198-207. doi:10.1111/j-1471-3802.2012.01249.x
Lindqvist, G. (2013b). Who should do what to whom. Occupational Groups´ views on Special Needs. (Doktorsavhandling, Högskolan Dalarna, Jönköping). Hämtat från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:665062/FULLTEXT01.pdf
Løw, O. (2011). Pedagogisk handledning. Lund: Studentlitteratur.
Mollberger Hedqvist, G. (2006). Samtal för förståelse. Hur utvecklas yrkeskunnande genom samtal? (Doktorsavhandling, Instutitionen för individ, omvärld och
lärande, Stockholm). Hämtat från
https://www.skolporten.se/app/uploads/2012/03/mollberger_gun_avhandling200 6.pdf
Möllås, G., Gustafson, K., Klang, N., & Göransson, K. (2017).
Specialpedagogers/speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken: En analys av sex fallstudier. Karlstad: Karlstads universitet. Hämtat från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1143353/FULLTEXT01.pdf
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur .
Nilsson, G. (2012). Lärande, narration och berättelse i en samtalande yrkespraktik. i K.
Bladini, & M. Naesser, Det handlar om samtal: En essäsamling om ett kvalificerat samtalsuppdrag (ss. 36-49). Karlstad: Universitetstryckeriet.
Pettersson, G., & Ström, K. (2019). Professional collaboration between class teachers and special educators in Swedish rural schools. British Journal of Special Education, 46(2), 180-200. doi:10.1111/1467-8578.12266
Regeringens proposition. 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Rosendahl, B. L., & Rönnerman, K. (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. Pedagogisk Forskning i Sverige, 10(1), ss. 35-51. Hämtat från file:///C:/Users/johan/Downloads/900-2953-1-PB.pdf
Sahlin, B. (2010). Specialpedagogiskt samtalsledarskap. i R. Helldin, & B. Sahlin, Etik i specialpedagogisk verksamhet (1:2 uppl., ss. 73-96). Lund: Studentlitteratur.
SFS 1994:1194. Grundskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2001:23. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag (2010:800). Svensk författningssamling 2010:800. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SFS 2017:1111. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskola, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
SOU 1997:108. Att lämna skolan med rak rygg - om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (2 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Sundqvist, C. (2019). Facilitators and Pitfalls in the Use of Consultation Strategies:
Prospective Special Educators´Self-Reflections on Audio-Recorded Consultation Sessions. Journal of Educational and Psychological Consultation, 29(2), 158-187. doi:10.1080/10474412.2018.1470933
Sundqvist, C., & Ström, K. (2015). Special Education Teachers as Consultans:
Perspectives of Finnish Teachers. Journal of Educational and Psychological Consultation, 25(4), 314-338. doi:10.1080/10474412.2014.948683
Sundqvist, C., Ahlefeld Nisser, D. v., & Ström, K. (2014). Consultation in special needs education in sweden and finland: A comparative approach. European Journal of Special Needs Education, 29(3), 297-312. doi:10.1080/08856257.2014.908022
Svenska Akademien. (25 maj 2020). Svenska Akademiens ordböcker. Hämtat från https://svenska.se/
Säljö, R. (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö:
Gleerups Utbildning.
Takala, M., & Ahl, A. (2014). Special education in Swedish and Finnish schools: seeing the forest or the trees? British Journal of Special Education, 41(1), 59-81.
doi:10.1111/14678578.12049
Takala, M., Wickman, K., Uusitalo-Malmivaara, L., & Lundström, A. (2015). Becoming a special educator: Finnish and Swedish students´ views on their future professions. Education Inquiry, 6(1), 25-51. doi:10.3402/edui.v6.24329
Testad, M. (2012). Att nå ett transformativt lärande, genom det kvalificerade samtalet. i K. Bladini, & M. Naesser, Det handlar om samtal: En essäsamling om ett kvalificerat samtalsuppdrag (ss. 93-102). Karlstad: Universitetstryckeriet.
Thalin, L. (2012). Samtalspartnerns kvaliteter, beteende och handlingsmönster, påverkar och har en avgörande betydelse för samtalets utfall. i K. Bladini, & M. Naesser, Det handlar om samtal: En essäsamling om ett kvalificerat samtalsuppdrag (ss.
50-66). Karlstad: Universitetstryckeriet.
Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund:
Studentlitteratur.
Wallberg, H. (9 november 2017). specialpedagogen.blog. Hämtat från Handledning, rådgivning, vägledning: försteläraren, specialpedagogen, experten:
https://specialpedagogen.blog/2017/11/09/handledning-radgivning-vagledning-forstelararen-specialpedagogen-experten/
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/
God-forskningssed_VR_2017.pdf
Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken. Konsten att lösa problem och nå resultat.
Stockholm: Gothia Fortbildning.
Bilaga 1