Elevers olika förutsättningar påverkar deras läsförmåga och i förlängningen deras
skolresultat, vilket beskrivs i PIRLS-undersökningen (Lindholm, 2019; Skolverket, 2012; 2014). Läsning är en kulturell handling och hemmiljön har en avgörande roll för
läskunnigheten (Swalander & Taube, 2007). Läserfarenhet och miljöns betydelse uppmärksammas inte i tillräcklig utsträckning när man talar om orsaker till
läsförståelsesvårigheter. Som Cunningham och Stanovich (1997) poängterar i samband med Matteuseffektens påverkan, är framgångsrik läsning tidigt en av nycklarna till goda läsvanor i livet. Detta är något som vidare forskning skulle kunna inrikta sig mot i en strävan efter att hitta faktorer som påverkar skillnader i barns utbildning. Med de nyligen presenterade PISA- resultaten 2018 (Skolverket, 2019b) i åtanke, ser vi att svenska elevers läsförståelse har förbättrade resultat, men att skillnader mellan skolorna fortfarande är stora. Detta talar för att ett fortsatt fokus på språkutvecklande undervisning är av vikt i såväl forskning som praktik. De språkliga förmågorna är en betydande del av undervisningen i SO och NO som kan få stora konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. I vårt arbete har vi kunnat notera att mycket forskning kretsar kring de språkliga behoven hos
andraspråksinlärare och hur skolan kan anpassa sin undervisning för att stödja dessa. I mindre omfattning beskrivs hur det språkutvecklande arbetet i SO- och NO-ämnena kan stödja elever som av andra anledningar har läs- och skrivsvårigheter. Följaktligen skulle framtida forskning kunna fokusera på språkutvecklande undervisning i dessa ämnen för elever i språklig
7. REFERENSER
Afflerbach, P., Cho, B-Y., Kim, J-Y., Crassas, M. & Doyle, B. (2013). Reading: What Else Matters Besides Strategies and Skills? The Reading Teacher, 66(6), 440-448. Brinkmann, S. & Kvale, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Bruce, B. (2007). Problems of language and communication in children: identification and
intervention. Avhandling. Department of Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Clinical Sciences. Lund University, Lund.
Bruce, B., Svensson, A. K., Ivarsson, U., & Sventelius, U. (2016). Språklig sårbarhet i
förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Studentlitteratur: Lund.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Byrne, B., Olson, R., Samuelsson, S., Wadsworth, S., Corley, R., Defries, J., & Willcutt, E. (2006). Genetic and environmental influences on early literacy. Journal of Research
in Reading, 29(1), 33–49.
Catts, H.W., Kamhi, A. G., & Adlof, S. M., (2012). Causes of Reading Disabilities. In A.G. Kamhi & H.W. Catts (Eds.), Language and reading disabilities (pp. 79-113). (Third edition, Pearson new international edition.). Harlow, England: Pearson.
Chall, J. S. (1983). Stages of Reading Development. New York. McGraw-Hill.
Chall, J. S., Jacobs, V. A., & Baldwin, L. E. (1990). The reading crisis: Why poor children
fall behind. Cambridge, Mass: Harvard University Press.
Ciullo, S., & Dimino, J. (2017). The Strategic Use of Scaffolded Instruction in Social Studies Interventions for Students with Learning Disabilities. Learning Disabilities Research
& Practice, 32(3), 155–165.
Cummins, J. (2007). Promoting Literacy in Multilingual Contexts. What Works? Research Into Practice. Research Monograph no. 5. Literacy and Numeracy Secretariat, Ontario.
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.
Cunningham, A., & Stanovich, K. (1997). Early reading acquisition and its relation to reading experience and ability 10 years later. Developmental Psychology, 33(6), 934–945.
construct. In S. Paris & S. Stahl (Eds.), Children's reading comprehension and
assessment. (pp. 93-103) Mahwah, N. J: L. Erlbaum Associates.
Duke, N., Caughlan, S., Juzwik, M., & Martin, N. (2012). Teaching Genre with Purpose.
Educational Leadership, 69(6), 34–39.
Dymock, S. (2005). Teaching Expository Text Structure Awareness. The Reading
Teacher. 59(2), 177-182.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvantitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg. (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s.16-43). Stockholm: Liber. Fälth, L. (2013). The use of interventions for promoting reading development among
struggling readers. Doctoral dissertation. Department of Pedagogy, Linneaus
University,Växjö.
Gibbons, P. (2003). Mediating Language Learning: Teacher Interactions with ESL Students in a Content-Based Classroom. TESOL Quarterly, 37(2), 247–273.
Gibbons, P. (2008). “It was taught good and I learned a lot”: intellectual practices and ESL learners in the middle years (english as a second language) (Report). Australian
Journal of Language and Literacy, 31(2).
Gough, P. B. & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability. RASE
7(1), 6-10.
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105-112.
Guthrie, J. T. & Wigfield, A. (2005). Rules in Motivation and engagement in reading comprehension assessment In S.G. Paris & S.A. Stahl (Eds.), Children's Reading
Comprehension and Assessment. (pp. 187 - 213) Mahwah, N. J: L. Erlbaum
Associates.
Hoover, W., Tunmer, W., & Vaughn, S. (2018). The Simple View of Reading: Three Assessments of Its Adequacy. Remedial and Special Education, 39(5), 304–312. Jepson Wigg, U. (2019). Att analysera livsberättelser. I A. Fejes & R. Thornberg. (Red.),
Handbok i kvalitativ analys. (s.255-272). Stockholm: Liber
Kamhi, A.G. (2012). Perspectives on Assessing and Improving Reading Comprehension. In A.G. Kamhi & H.W. Catts (Eds.), Language and reading disabilities (pp.172-188). (Third edition, Pearson new international edition.). Harlow, England: Pearson.
Keene, E. & Zimmermann, S. (2013). Years Later, Comprehension Strategies Still at Work.
Reading Teacher, 66(8), 601-606.
between research participants. Sociology of Health and Illness, 16(1), 103-121.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35.
Lundberg, I. & Reichenberg, M. Developing Reading Comprehension Among Students With Mild Intellectual Disabilities: An Intervention Study. Scandinavian Journal of
Educational Research, 57(1), 89–100.
Lindholm, A. (2019). Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och
läsutveckling på mellanstadiet. Doktorsavhandling. Göteborgs Universitet.
Institutionen för svenska språket. Göteborg.
Mariani, L. (1997). Teacher Support and Teacher Challenge in Promoting Learner Autonomy. Perspectives: A Journal of TESOL. 23(2), 15-19.
Mcarthur, G. & Castles, A. (2017). Helping children with reading difficulties: some things we have learned so far. Npj Science of Learning, 2(1), 1–4.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi. En kunskapsöversikt. (Vetenskapsrådets rapportserie, 2:2007) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Oakhill, J. (1993). Children's Difficulties in Reading Comprehension. Educational
Psychology Review, 5(3), 223-237.
Otaiba, S., Kosanovich, M. & Torgesen, J. (2012). Assessment and Instruction for Phonemic Awareness and Word Recognition Skills. Language and reading disabilities. Causes of Reading Disabilities. In A. G. Kamhi & H.W. Catts (Eds.), Language and reading
disabilities (pp. 115-149). (Third edition, Pearson new international edition.). Harlow,
England: Pearson.
Palincsar, A., & Brown, A. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension-Fostering and Comprehension-Monitoring Activities. Cognition and Instruction, 1(2), 117–175. Persson, T., af Geijerstam, Å., & Liberg, C. (2016). Features and Functions of Scientific
Language(s) in TIMSS 2011. Nordina, 12(2), 176–196.
Pressley, M. & Wharton-Mcdonald, R. (1997). Skilled Comprehension and Its
Development through Instruction. School Psychology Review, 26(3), 448–466. Schleppegrell, M. (2013). The Role of Metalanguage in Supporting Academic Language
Development. Language learning. A journal of research in language studies. 63(1), 153-170.
Scott, C. M. (2012). Learning to write. In A. G. Kamhi & H.W. Catts (Eds.),
Language and reading disabilities (pp. 254-278). (Third edition, Pearson new
international edition.). Harlow, England: Pearson.
Shanahan, C. & Shanahan, T. (2014). Does Disciplinary Literacy Have a Place in Elementary School?. The Reading Teacher, 67(8), 636-639.
Skollagen. (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2012). Få syn på språket – Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-07-17 från https://www.skolverket.se/getFile?file=2843
Skolverket. (2014). Diskutera. Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen.
Kommentarmaterial. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2017). PIRLS 2016
Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport
463. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-10-10 från
https://www.skolverket.se/getFile?file=3868
Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2019). Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-10-10 från
https://www.skolverket.se/publikationer?id=4206
Skolverket. (2019b). PISA 2018 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och
naturvetenskap. Rapport 487. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-12-10 från https://www.skolverket.se/getFile?file=5347
Swalander, L., & Taube, K. (2007). Influences of family based prerequisites, reading attitude, and self-regulation on reading ability. Contemporary Educational Psychology, 32(2),
206–230.
Thornberg, R., & Fejes, A. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg. (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s.273-295). Stockholm: Liber
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie
med utgångspunkt i skolpraktiken. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms
universitet, specialpedagogiska institutionen.
Uddling, J. (2019). Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena
fysikklassrum. Doktorsavhandling i språkdidaktik. Stockholms universitet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. (1978). Mind in society. The Development of Higher Psychological Processes. London: Harvard University Press.
Westby, C. (2012). Developing Knowledge and Skills for Writing. In A. G. Kamhi & H.W. Catts (Eds.), Language and reading disabilities (pp 279-306 ). (Third edition, Pearson new international edition.). Harlow, England: Pearson.
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: En jämförelse mellan svenska och
kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Doktorsavhandling.
Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Andra upplagan. Lund. Studentlitteratur AB.
Wolff, U. (2005). Characteristics and varieties of poor readers. Akademisk avhandling. Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik.
Wolff, U. (2011). Effects of a randomised reading intervention study: an application of structural equation modelling. Dyslexia: An International Journal Of Research And
Practice, 17, 295–311.
Wolff, U. (2014). RAN as a predictor of reading skills, and vice versa: results from a randomised reading intervention. Annals of Dyslexia, 64(2), 151–165.
Wood, D., Bruner, J.S. & Ross, G. (1976). The Role of Tutoring in Problem Solving. Journal
of Child Psychology and Psychiatry, 17(2), 89 - 100.
Zhang, Y. (2017). Supporting English Language Learners in Social Studies: Language-focused Strategies. The Social Studies, 108(5), 204–209.
Bilaga 1. Missivbrev
Information till rektor och lärare
Hej!
Vi heter Caroline Alm och Anna Weinander och studerar på Mälardalens Högskola. Vi läser vår sista termin på speciallärarprogrammet med inriktning språk, skriv- och läsutveckling och kommer att skriva vårt examensarbete under hösten 2019. Vi har valt att fördjupa oss i
språkutvecklande arbetssätt och planerar att undersöka på vilka sätt SO- och NO-lärare arbetar språkutvecklande i sin undervisning.
Språket är betydelsefullt i skolans samtliga ämnen, för att eleverna ska utveckla sina
kunskaper i ämnet behöver de erhålla ett ämnesspråk. Vårt syfte med studien är att undersöka hur några SO- och NO-lärare ser på ett språkutvecklande arbetssätt i sina ämnen. Den metod vi valt är fokusgruppssamtal där vi tänkt samla en grupp lärare för samtal kring
språkutvecklande arbetssätt. Samtalen kommer att genomföras inom respektive ämnesgrupp och kommer att pågå ca 45 min.
Vi önskar få göra en ljudinspelning för att underlätta bearbetning av materialet. Samtalen kommer endast att användas som underlag till uppsatsen och samtliga personuppgifter kommer att avidentifieras. Deltagarna behandlas efter de föreskrifter som finns för god forskningsetik från Vetenskapsrådet. Vi kommer att utgå från de forskningsetiska principerna i enlighet med Vetenskapsrådets riktlinjer. Ert deltagande är frivilligt och ni kan när som helst avbryta er medverkan. Samtliga intervjuer transkriberas men avidentifieras så det inte framgår vem som deltagit i studien. Intervjumaterialet förvaras så ingen obehörig kan komma åt det samt nyttjas endast i studiens syfte och kommer inte att föras vidare.
Vi ser fram emot ert deltagande. Om ni har frågor om vår studie är ni välkomna att höra av er.
Vi önskar få svar från er via mejl.
Med vänlig hälsning
Caroline Alm och Anna Weinander Kontaktuppgifter:
Caroline Alm, speciallärare år 7-9, Xxx skola
xxx@hotmail.com
mobil: xxx
Anna Weinander, speciallärare åk 1-6, Xxxskolan, Xxx
xxx@xxx.se
mobil: xxx Handledare: