• No results found

4. Diskussion

4.7 Förslag på vidare forskning

Detta är ett ämne i tiden och allt fler studier utförs inom områden som stress, arbetsrelaterad ohälsa och fysisk aktivitet. Framtida forskning skulle kunna undersöka dessa ämnen än mer djupgående, både genom större kvalitativa studier men och genom kvantitativa metoder. Allt för att samla så mycket underlag för att hitta eventuella samband och för att kunna dra

slutsatser som kan visa en väg för hur arbetet kring dessa områden på bästa sätt skall ske. Det vore intressant att undersöka såväl en yrkesroll som större företag, till skillnad från denna studie där urvalet är mer brett. Ett annat perspektiv som också kan tänkas vara av intresse är ett genusperspektiv, dels för att undersöka teorier kring multipla roller, dels för att undersöka hur man hanterar och upplever stress och hur tiden avsätts och prioriteras för fysisk aktivitet mellan könen.

På arbetsplatsen som arena för forskning inom detta så vore det intressant att undersöka huruvida och om arbetsplatser arbetar aktivt med att främja hälsa hos sina anställda.

28

Käll- och litteraturförteckning

Muntliga källor

Intervju 2015-02-11 med respondent 1, bandupptagning, i författarens besittning Intervju 2015-02-12 med respondent 2, bandupptagning, i författarens besittning Intervju 2015-02-16 med respondent 3, bandupptagning, i författarens besittning Intervju 2015-02-17 med respondent 4, bandupptagning, i författarens besittning Intervju 2015-02-20 med respondent 5, bandupptagning, i författarens besittning Intervju 2015-02-17 med respondent 6, bandupptagning, i författarens besittning

Tryckta källor

Referenser

Aldana, S., Sutton, L., Jacobson B., & Quirk, M. (1996). Relationships Between Leisure Time Physical Activity and Perceived Stress. Perceptual and Motor Skills, 1996, 82, s. 317

Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser. Lund: Studentlitteratur, s. 87

Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M. & Torbiörn, I. (2012). Arbets- & organisationspsykologi: individ och organisation i samspel. Lettland: Natur & Kultur, s. 172, 181-197

Aurélio, M., Peluso, M., & Guerra de Andrade, H. (2005). Physical activity and mental health: the association between exercise and mood. Clinics. 2005, 60(1) s. 62f

Bogaert, I., De Martelaer, K., Deforche, B., Clarys, P. & Zinzen, E. (2014). Associations between different types of physical activity and teachers’ perceived mental, physical and work-related health.BMC & PublicHealth. 2014, Vol. 14 Issue 1 s. 15

Cheng, Y., Kawachi, I., Coakly, E., Schwartz, J., & Colditz, G. (2000). Association between psychosocial work characteristics and health functioning in American women_ prospectice study. British Medical Journal. 2000:320, s. 1434f

29

Chu, A., Koh, D., Moy, F. & Müller – Riemenschneider, F. (2014). Do workplace physical activity interventions improve mental health outcomes?. Occupational Medicine. 2014;64 s. 235 - 245

Cook, R., Billings, D., Hersch, R., Back, A., & Hendrickson, MA. (2007). A Field Test of a Web-Based Workplace Health Promotion Program to Improve Dietary Practices, Reduce Stress, and Increase Physical Activity: Randomized Controlled Trial. Journal of Medical Internet Research. 2007; 9(2) s. 9

Ekblom- Bak, E., Ekblom, B. & Hellénius, M. L. (2010). Minskat stillasittande lika viktigt som ökad fysisk aktivitet. Läkartidningen, 107 (9), 587- 588.

Eriksen, H R., Ihlebӕk, C., Mikkelsen, A., GrØnningsӕter, H., Sandal, G., & Ursin, H. (2002).

Improving subjective health at the worksite: a randomized controlled trial of stress

management training, physical exercise and an integrated health programme. Occuptional Medicine. Vol. 52 No 7 s. 383 – 391

Eriksen, H. & Ursin, H. (2013). Kognitiv stressteori. I: Arnetz, B. & Ekman, R. (red.). Stress – Gen Individ Samhälle. Stockholm: Liber. s. 29

European Agency for safety and health at work (2014).

https://osha.europa.eu/en/topics/stress/index_html [2014-11-20].

Fox, K. (2009). The influence of physical activity on mental well-being. Public Health Nutrition. 1999; 2(3a) s. 411

Fransson, E., Heikkilä, K., Nyberg, T., Zins, M., Westerlund, H., Westerholm, P., Väänenen, A., Virtanen, M., Vahtera, J., Theorell, T., Suominen, S., Singh-Manoux, A., Siegrist, J., Sabia, S., Rugulies, R., Pentii, J., Oksanen, T., Nordin, M., Nielsen, M., Marmot, M., Magnusson Hanson, L., Madsen, I., Lunau, T., Leineweber, C., Kumari, M., Kouvonen, A., Koskinen, A., Koskenvuo, M., Knutsson, A., Kittel, F., Jöckel, K-H., Joensuu, M., Houtman, I., Hooftman, W., Goldberg, M., Geuskens, G., Ferrie, J., Erbel, R., Dragano, N., De Bacquer, D., Clays, E., Casini, A., Burr, H., Borritz, M., Bonenfant, S., Bjorner, J., Alfredsson, L., Hamer, M., Batty, D., & Kivimäki, M. (2012). Job Strain as a Risk Factor for Leisure-Time Physical Inactivity: An Individual- Participant Meta-Analysis of Up to 170,000 Men and Women. American Journal of Epidemiology; Vol 176, No 12 , s. 1085

30

FYSS (2008). Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet och Stress. s.11, 40, 572ff, 575.

Haskell, W. & Blair, S. (1980). The physical activity component of health promotion in occupational settings. Public Health Report; Vol.95, No 2, s. 111

Hassmén, N., & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker, s. 136, 155, 252, 254.

Kallings, L., & Hellénius, M.L. (2010). Mindre stillasittande och mer fysisk aktivitet bra för hälsan. Läkartidningen, 107 (36), 2090-2095.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, s. 107, 243

Lin, Y., McCullagh, M., Kao, T. & Larson, J. (2013). An Integrative Review: Work

Environment Factors Associated With Physical Activity Among White-Collar Workers. West J Nurs Res 2014 36, s.270

Lundberg, U. & Wentz, G. (2004). Stressad hjärna, stressad kropp. Falun: Wahlström & Widstrand, s. 37f, 71

Mastura, J., Omar Fauzee, M., Bahaman, A., Rashid, S., & Somchit, M. (2012). Effect of low- impact aerobic dance exercise on psycological health (stress) among sedentary women in Malaysia. Biology of Sport. 2012:29, s. 63

McEwen, B. (2013). Stressfaktorers skyddande och skadliga effekter. I: Arnetz, B. & Ekman, R. (red.). Stress – Gen Individ Samhälle. Stockholm: Liber. s. 87- 96.

Melin, B. (2009). Arbete med hög psykisk belastning. I: Toomingas, A., Mathiassen, S. & Wigaeus Tornqvist, E. (red.). Arbetslivsfysiologi. Lund: Studentlitteratur. s. 241 – 275. Michie, S., & Williams, S. (2002). Reducing work related psychological ill health and

sickness absence: a systematic literature review. Occupational Environ Medicine 2003, 60 s. 3 – 9

Penedo, F. & Dahn, J. (2005). Exercise and well-being: A review of mental

andphysicalhealth benefits associated withphysicalactivity.US : Lippincott Williams & Wilkins, s. 2

31

Sliter, M., & Yuan, Z. (2014). Workout at Work: Laboratory Test of Psychological and Performance Outcomes of Active Workstations. Journal of Occupational Health Psychology, s. 3

Statens folkhälsoinstitut (2011). Målområde 4: Hälsa i arbetslivet. Stockholm, s. 6 Teisala, T., Mutikainen, S., Tolvanen, A., Rottensteiner, M., Leskinen, T., Kaprio, J., Kolehmanien, M., Rusko, H., & Kujala, U. (2014). Associations of physcial activity, fitness, and body composition with heart rate variability-based indicators of stress and recovery on workdays: a cross-sectional study. Journal of Occupational Medicine and Toxicology 2014, 9:16 s. 5

Toomingas, A. (2009). Långvarigt lågintensivt och stillasittande arbete. I: Toomingas, A., Mathiassen, S. & Wigaeus Tornqvist, E. (red.). Arbetslivsfysiologi. Lund: Studentlitteratur. s. 191 – 238.

Tsatsoulis, A. & Fountoulakis, S. (2006). The protective role of exercise on stress system dysregulation comorbidities. Annals of the New York Academy of Sciences; Vol 1083, s. 2 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. s.7 – 14.

Warburton, D., Nicol, C., & Bredin, S. (2006). CMAJ 2006, 174(6) s. 806f

Währborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur & Kultur. s. 359

32

Bilaga 1

Litteratursökning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med studien är att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden.

Frågeställningar:

- Hur upplever individen att fysisk aktivitet påverkar upplevelsen av stress? - Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?

Vilka sökord har du använt?

Stress and physical activity

Work related stress + physical activity Physical activity + work

Stress interventions+ work Demand-Control model

Demand-Control model + Stress Fysisk aktivitet och stress

Fysisk aktivitet och arbetsrelaterad ohälsa

Var har du sökt?

GIH:s bibliotekskatalog: SveMed+ PubMed Sökmotorer: Google Scholar

Sökningar som gav relevant resultat

PubMed : Work Related Stress + Physical Activity Demand- Control model

SveMed+:Fysisk aktvitet och stress Fysisk träning och arbetsrelaterad ohälsa Google Scholar: Stress and physical activity Work related stress + physical activity, Physical activity + work,

Stress interventions+ work Demand-Control model + Stress

33

Kommentarer

Det var relativt lätt att hitta material när jag väl lyckades pricka in rätt sökord. Ofta kunde jag använda mig av en relevant artikel och dess referenslista, vilket gjorde att jag hittade mycket relevant forskning och många bra artiklar för min studie.

34

Bilaga 2

Informationsbrev C-uppsatsskrivande

- kvalitativ metod

Jag heter Malin Bengtsson och studerar sista terminen på Hälsopedagogprogrammet på GIH i Stockholm och i utbildningen ingår att skriva en C-uppsats, vilket jag nu är i full gång med. Syftet med studien är att undersöka huruvida arbetsrelaterad stress hör ihop med fysisk aktivitet.

Deltagande i studien innebär att Du kommer medverka i en intervju som spelas in. Intervjun sker mellan dig och mig och beräknad tidsåtgång förväntas vara runt 30 minuter. Din intervju kommer att behandlas konfidentiellt, vilket betyder att intervjun kommer att avidentifieras och de svar som ges kommer aldrig kunna spåras tillbaka till källan. Du kan när som helst välja att avbryta intervjun.

Om du väljer att delta i intervjun som kommer du att bli kontaktad av mig för bestämmande av tid och plats för genomförande av intervjun.

Uppstår frågor, tveka inte att kontakta mig: Stort Tack för din tid!

Vänligen

35 Bilaga 3 Intervjuguide Ålder Kön Yrke

Hur länge har du arbetat med…?

Hur ser en normal arbetsvecka ut för dig? Hur många timmar/dag spenderar du sittandes? Hur fysiskt aktiv är du på fritiden?

Hur ser det ut med vardagsmotion?

Hur upplever du din arbetsmiljö?

Upplever du stress? Hur ofta? Hur länge? Vad beror (oftast) stressen på?

Hur påverkar stressen dig?

Hur mår du fysiskt när du är stressad? Hur mår du psykiskt när du är stressad? Hur återhämtar du dig?

Upplever du att du får tillräckligt med återhämtning under en normal arbetsvecka?

Finns det något som du gör som hjälper dig att hantera stress?

Hur påverkas sömnen under en stressig period? Hur påverkas kosten under en stressig period?

Hur påverkas din fysiska aktivitet under en stressig period?

36

Hur upplever du att fysisk aktivitet påverkar din stressnivå?

Finns det något du känner att du ”borde” göra som skulle hjälpa dig att hantera stress men som du inte gör?

Extrafrågor

Har du någon gång upplevt långvarig stress? Hur upplevde du det?

Related documents