Förslag på vidare forskning

Ett par luckor i litteraturen har identifierats under denna kunskapsgenomgång. På ett övergripande plan behövs en fördjupad förståelse av hur olika faktorer samverkar med varandra. En rad studier har dokumenterat hur sändningens egenskaper förhåller sig till trafikslagens egenskaper (genom att undersöka hur efterfrågan på trafikslagen förändras med dess egenskaper och hur detta samband förändras med sändningens egenskaper, se avsnitt fyra). Dessutom har en serie av artiklar belyst

interaktionen mellan olika aktörer på godstransportmarknaden och deras relativa ställning (en översikt ges i Holguín-Veras et al. (2015)). Det saknas däremot studier med ett helhetsperspektiv på hur sändningen, trafikslagens och transportköparnas egenskaper förhåller sig till varandra. De få studier som närmar sig frågan är Brogan et al. (2013) och Dionori et al. (2015), som innehåller en kunskaps- översikt av vad som påverkar valet av trafikslag, Tavasszy och de Jong (2014), som ger en kunskaps- översikt av interaktionen mellan aktörer och Eng-Larsson och Kohn (2012) som analyserar sambandet mellan transportköparnas affärsmodell och valet av trafikslag.

En viktig nyckel för att förstå hur olika faktorer samverkar med varandra är en kartläggning av

sändningsegenskaper, transportköpare och trafikslag. En sådan analys skulle ge en bättre förståelse för överflyttningspotential på godstransportmarknaden. Ett sätt att genomföra en sådan studie är att med hjälp av den svenska varuflödesundersökningen dela upp marknaden för godstransporter i olika segment baserat på sändningarnas egenskaper (vikt, varugrupp, värde och/eller transportavstånd), och sedan analysera konkurrensen mellan trafikslagen inom varje segment. Det skulle göra det lättare att kvantifiera gränserna för sändningens egenskaper inom vilka de olika trafikslagen konkurrerar. En sådan analys kan göras på olika årgångar av den svenska varuflödesundersökningen eller på liknande undersökningar från andra länder för att undersöka skillnader över tid och mellan länder. Ett annat sätt att förstå hur olika faktorer samverkar med varandra är att genomföra fallstudier och en riktad enkät om potential för överflyttning mellan trafikslag givet olika sändningsegenskaper.

Ett annat forskningsområde där mer finns att göra är uppföljningar av förändringar i villkoren på godstransportmarknaden. Ex-post-analyser av effekterna av politiska styrmedel och andra externa omständigheter skulle öka förståelsen för hur företagen påverkas i sitt val av trafikslag. Ett exempel är effekten av förändringar i relativpriser på godstransportmarknaden, där effekten på överflyttning mellan trafikslagen, inducerade efterfrågan och de olika svarsmekanismerna som företagen kan använda sig av behöver utforskas mer.18 _{Vid sådana undersökningar är det viktigt att analysera hur} sambanden skiljer sig åt mellan beslutsfattare. Det gäller både skillnader utifrån sändningens egenskaper och transportavstånd och utifrån transportköparnas attityder och värderingar. Inom detta område är det intressant att utreda vilka samband som är generaliserbara för marknaden i stort och vilka som gäller för specifika branscher, varugrupper eller andra typer av segment.

En sista fråga är tillgången till och kvaliteten på statistik på transportområdet. Goda exempel på underlagsmaterial som identifierats i denna rapport är den svenska varuflödesundersökningen och enkätundersökningar av transportköpare (Transportinköpspanelen 2016; ORR, 2012). Liknande statistikinsamling skulle göra det lättare att utvärdera godstransportmarknadens funktionssätt och underlätta uppföljning av politiska styrmedel och andra externa omständigheter. Exempelvis krävs det mer deskriptiv information för att förstå valet av trafikslag: huruvida det är avsändaren, mottagaren eller transportföretaget som ansvarar för valet av trafikslag, vilken roll beslutsfattaren har inom företaget, vilken part som betalar för transporten och hur intensivt (i termer av ton eller tonkilometer) de olika trafikslagen används i en transportkedja.

18 _{Statens väg- och transportforskningsinstitut planerar att under våren 2017 genomföra en analys av effekten av}

Referenser

Abate, M., Vierth, I., Karlsson, R., de Jong, G., Baak, J. (2016) Estimation and Implementation of Joint econometric models of freight transport chain and shipment size choice. CTS Working Paper 2016:1.

Abate, M., Vierth, I., de Jong, G. (2014) Joint econometric models of freight transport chain and shipment size choice. CTS Working Paper 2014:9.

Agnoluccia, P., Bonilla, D. (2009) UK Freight Demand: Elasticities and Decoupling. Journal of Transport Economics and Policy, 43 (3) ss. 317–344.

Andersson, D., Dubois, A., Halldorsson, A., Hedvall, K, Hulthén, K., Johansson, M., Rogerson, S., Sundquist, V. (2016) Transport service procurement – initial findings and a research agenda. Artikel presenterad vid IPSERA Conference, Dortmund.

Arencibia, A.I., Feo-Valero, M., García-Menéndez, L., Román. C. (2015) Modelling mode choice for freight transport using advanced choice experiments. Transportation Research Part A, 75, ss. 252-267. Aronsson, H., Huge Brodin, M. (2006) The environmental impact of changing logistics structures, International Journal of Logistics Management, 17, ss. 394-415.

Arunotayanun, K., Polak, J. (2011) Taste heterogeneity and market segmentation in freight shippers’ mode choice behaviour. Transportation Research Part E, 47, ss. 138-148.

Baindur, D., Viegas, J-M. (2011) An agent based model concept for assessing modal share in inter- regional freight transport markets. Journal of Transport Geography, 19, ss. 1093-1105.

Baumol, W.J., Vinod, H.D., (1970) An inventory theoretic model of freight transport demand. Management science 16 (7), ss. 413–421.

Bergantino, A., Bierlaire, M., Catalano, M., Migliore, M., Amoroso, S. (2013) Taste heterogeneity and latent preferences in the choice behaviour of freight transport operators. Transport Policy 30, ss. 77- 91.

Beuthe, M., Jourquin, B., Geerts, J.-F., Koul a` Ndang’ Ha, C. (2001) Freight transportation demand elasticities: A geographic multimodal transportation network analysis. Transportation Research Part E, 37, ss. 253–266.

Beuthe, M., Bouffioux, C. (2008) Analysing Qualitative Attributes of Freight Transport from Stated Orders of Preference Experiment. Journal of Transport Economics and Policy, 42 (1), ss. 105-128. Beuthe, M., Jourquin, B, Urbain, N. (2014) Estimating Freight Transport Price Elasticity in Multimode Studies: A Review and Additional Results from a Multimodal Network Model. Transport Reviews, 34 (5), ss. 626-644.

Björner, T. B., Jensen, T. C. (1997) Goods by road or rail? Nationaløkonomisk Tidsskrift 135.

Blauwens, G., Vandaele, N., Van de Voorde, E., Vernimmen, B., Witlox, F. (2006) Towards a Modal Shift in Freight Transport? A Business Logistics Analysis of Some Policy Measures, Transport Reviews, 26 (2), ss. 239-251.

Brogan, J.J., Aessli, A.E., Beagan, D.F, Brown, A., Fischer, M.J., Grenzeback, L.R., McKenzie, E., Vimmerstedt, L., Vyas, A.D., Witzke, E. (2013) Freight Transportation Modal Shares: Scenarios for a Low-Carbon Future. Transportation Energy Futures Series.

Bärthel, F. (2012) Transportkvalitet i intermodala transportkedjor. Transportforskningsgruppen i Borlänge AB, Rapport 2012:4.

Cullinane, K., Toy, N. (2000) Identifying influential attributes in freight route/mode choice. Transportation Research Part E, 36, ss. 41-53.

Danielis, R., Marcucci, E. (2007) Attribute cut-offs in freight service selection. Transportation Research Part E, 43, ss. 506-515.

de Jong, G.C. (2003) Elasticities and policy impacts in freight transport in Europe. Artikel presenterad vid European Transport Conference, Strasbourg.

de Jong, G., Ben-Akiva, M. (2007) A micro-simulation model of shipment size and transport chain choice. Transportation Research Part B, 41 (9), ss. 950–965.

de Jong, G.C., Schroten, A., Van Essen, H., Otten, M. och Bucci, P. (2010) Price sensitivity of European road freight transport – towards a better understanding of existing results. I van de Voorde, E., Vanelslander, T. (red.) Applied transport economics, a management and policy perspective. Antwerpen: De Boeck.

de Jong, G., Vierth, I., Tavasszy, L. Ben-Akiva, M. (2013) Recent developments in national and international freight transport models within Europe. Transportation, 40, ss. 347-371.

de Jong, G.C., Kouwenhoven, M., Bates, J., Koster, P., Verhoef, E., Tavasszy, L., Warffemius, P. (2014) New SP-values of time and reliability for freight transport in the Netherlands. Transportation Research Part E. 64, ss.71–87.

Dionori, F., Casullo, L., Ellis, S., Ranghetti, D., Bablinksi, K., Vollath, C, Soutra, C. (2015) Freight on road: why EU shippers prefer truck to train. ISBN: 978-92-823-6683-7.

Drewes-Nielsen, L., Homann Jespersen, P., Petersen, T., Gjesong Hansen, L. (2003) Freight transport growth – a theoretical and methodological framework. European Journal of Operational Research, 144 (2), ss. 295-305.

Dullaert, W., Fleuren, H. (2007) Horizontal cooperation in transport and logistics: A literature review. Transportation Journal, 46 (3), ss. 23-39.

Eidhammar, O., Andersen, J. (2009) The logistics and forwarding industry – Development and supply of services. Transportøkonomisk institutt (TØI), rapport 1019/2009.

Eng-Larsson. F., Kohn. C. (2012) Modal shift for greener logistics – the shipper’s perspective. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 42 (1), ss. 36-59. Eng-Larsson, F., Norrman, A. (2014) Modal shift for greener logistics - exploring the role of the contract, International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 44 (10), ss. 21-743 Europeiska kommissionen (2011) Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem. KOM (2011) 144 slutgiltig.

Feo-Valero, M., García-Menéndez, L., Garrido-Hidalgo, R. (2011a) Valuing Freight Transport Time using Transport Demand Modelling: A Bibliographical Review. Transport Reviews 31 (5), ss. 625- 651.

Feo, M., Espino, R., García, L. (2011b) A stated preference analysis of Spanish freight forwarders modal choice on the south-west Europe Motorway of the Sea. Transport Policy 18, ss. 60-67. Feo-Valero, M., García-Menéndez, L., Saéz-Carramolino, L., Furió-Pruñonosa, S. (2011c) The importance of the inland leg of containerised maritime shipments: An analysis of modal choice determinants in Spain. Transportation Research Part E, 47, ss. 446-460.

Fisher, L. (1997) What Is the Right Supply Chain for Your Product? Harvard Business Review (Mar- Apr) ss. 105-116.

Flodén, J., Bärthel, J., Sorkina, E. (2010). Faktorer som inverkar på val av transportlösning i Europa – en litteraturgenomgång av transportköparnas krav och preferenser. I ”Transportkvalitet i intermodala transportkedjor”, TFK. Rapport 2012:4.

Garberg, B. (2016) Analys av utvecklingspotentialen för inlands- och kustsjöfart i Sverige: Huvudrapport. Sjöfartsverket, diarienummer 16-00767.

García-Menéndez, L., Martínez-Zarzoso, I., Piñero De Miguel, D. (2004) Determinants of Mode Choice between Road and Shipping for Freight Transport. Journal of Transport Economics and Policy. 38 (3), ss. 447-466

García-Menéndez, L., Feo, M. (2009) European Common Transport Policy and Short‐Sea Shipping: Empirical Evidence Based on Modal Choice Models. Transport Reviews, 29 (2), ss. 239-259. Graham, D., Glaister, S. (2004) Road Traffic Demand Elasticity Estimates: A Review. Transport Reviews, 24 (3), ss. 261-274.

Grue, B., Ludvigsen, J. (2006) Decision factors underlying transport mode choice in European freight transport. Artikel presenterad vid European Transport Conference.

Grönland, S.E., Hovi, I.B., Brevik-Wangsness, P., Caspersen, E. (2014) Cost Structures in Freight Transport - Impact on prices and mode choice. Transportøkonomisk institutt (TØI), rapport 1372/2014. Halse, A., Samstad, H, Killi, M., Flügel, S., Ramjerdi, F. (2010) Valuation of Freight Transport Time and Reliability. Transportøkonomisk institutt (TØI), rapport 1083/2010.

Hanssen, T., Mathisen, T. (2011) Factors facilitating intermodal transport of perishable goods - Transport purchaser’s viewpoint. European Transport, 49, ss. 75-89.

Haraldsson, M., Jonsson, L., Karlsson, R., Vierth, I., Yahya, M.R., Ögren, M. (2008) Samhällsekonomisk analys av rundvirkestransporter med 90-tonslastbilar. Delprojekt inom Sammodalitetsprojektet. VTI rapport 758.

Heidbrink, J. (2005) Logistikavtalet – Allmän kontraktsrätt i transporträttslig miljö. Doktorsavhandling. Juridiska institutionen, Stockholms Universitet.

Holguín-Veras, J., Silas, M.A., Polimeni, J., Cruz, B. (2007): An investigation on the effectiveness of joint receiver-carrier policies to increase truck traffic in the off-peak hours: Part I: The behaviours of receivers. Networks Spatial Economics, 7 (3), ss. 277-295.

Holguín-Veras, J. (2011) Urban delivery industry response to cordon pricing, time–distance pricing, and carrier–receiver policies in competitive markets. Transportation Research Part A, 45 (8), ss. 802- 824.

Holguín-Veras, J., Aros-Vera, F., Browne, M. (2015) Agent interactions and the response of supply chains to pricing and incentives. Economics of Transportation, 4, ss. 147-155.

Holter, A., Grant, D., Ritchie, J., Shaw, N. (2008) A framework for purchasing transport services in small and medium size enterprises. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 38 (1), ss. 21-38

Hultkrantz, L., Lunander, A. (2013) Design of a combinatorial bidding market for Green Corridor freight. Working paper 6/2013, Örebro universitet.

Janic, M. (2007) Modelling the full costs of an intermodal and road freight transport network. Transportation Research Part D, 12, ss. 33-44.

Jiang, F., Johnson, P., Calzada, C. (1999). Freight Demand Characteristics and Mode Choice: An Analysis of the Results of Modeling with Disaggregate Revealed Preference Data. Journal of Transportation and Statistics, 2 (2), ss. 149-158.

Johnson D., de Jong, G. (2011) Heterogeneous response to transport cost and time and model specification in freight mode and shipment size choice. Artikel presenterad vid International Choice Modelling Conference.

Jonkeren, O, Jourquin, B, Rietveld, P. (2011) Modal-split effects of climate change: The effect of low water levels on the competitive position of inland waterway transport in the river Rhine area.

Transportation Research Part A, 45, ss. 1007-1019.

Jourquin, B., Tavasszy, L., Duan, L. (2014) On the generalized cost - demand elasticity of intermodal container transport. European Journal of Transport and Infrastructure Research, 14 (4), ss. 362-374. Kindt, M., Burgess, A., Quispel, M., van der Meulen, S., Bus, M. (2011) Monotoring modal shift, Longer and heavier vehicles, The follow-up measurement. Directorate – General for Public Works and Water Management.

Kohn, C., Huge Brodin, M. (2008) Centralised distribution systems and the environment: how increased transport work can decrease the environmental impact of logistics, International Journal of Logistics: Research and Applications, 11, ss. 229-45.

Krüger, N., Vierth, I. (2015) Precautionary and operational costs of freight train delays: a case study of a Swedish grocery company. Eur. Transp. Res. Rev. 7 (6), ss. 1-10.

Lammgård, C. (2007) Environmental perspectives on marketing of freight transports — The intermodal road-rail case. Doktorsavhandling. Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Lammgård, C., Andersson, D., Styhre, L. (2013) Purchasing of transport services. A survey among major Swedish shippers. Artikel presenterad vid NOFOMA Conference, Göteborg.

Lammgård, C., Andersson, D. (2014) Environmental considerations and trade-offs in purchasing of transportation services. Research in Transportation Business & Management 10, ss. 45–52.

Landergren, M., Berglund, M., Vierth, I., Persson, C., Waidringer, J., Andersson, M., Flodén, J. (2015) VTTV – Value of Transport Time Variability. Trafikverket, maj 2015.

Lee, H. (2002) Aligning supply chain strategies with product uncertainties. California Management Review, 44 (3), ss. 105-119.

Liljestrand, K. (2016) Reducing the environmental impact of food products logistics system. Doktorsavhandling. Institutionen för teknikens ekonomi och organisation. Chalmers tekniska högskola.

Lo, W.W.L., Wan, Y., Zhang, A. (2015). Empirical estimation of price and income elasticities of air cargo demand: The case of Hong Kong. Transportation Research Part A, 78, ss. 309-324.

Ludvigsen, J. (1999) Freight transport supply and demand conditions in the Nordic countries: recent evidence. Transportation Journal, 39, ss. 31-54.

Luman, R. (2011) Wegtransport uitgedaagd tot hogere vrachtprijs: vrachtvulumes herstelln, strategische keuzes noodzakelijk. Sectrowisie Wegtransport. Belgien: ING.

Lundberg, S. (2006) Freight customers’ valuations of factors of importance in the transportation market. Licenciatavhandling. Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Lundin, H., Hedberg, L. (2012) A comparison of contract types for procuring trucking services: a case study of a large Swedish retailer. Transportation Journal, 51 (2), ss. 238-255.

Marcucci, E., Scaccia, L. (2004) Mode choice models with attribute cutoffs analysis: the case of freight transport in the Marche region. European Transport, 25-26, ss. 21-32.

Marzano, V., Papola, A. (2004) Modelling freight demand at a national level: theoretical developments and application to Italian demand. Artikel presenterad vid European Transport Conference, Strasbourg.

McKinnon, A. (2003), Logistics and the environment, i Hensher, D.A., Button, K.J. (red.), Handbook of Transport and the Environment, Elsevier, Oxford, ss. 665-85.

Mellin, A., Sorkina, E. (2013) The role of contractual and non-contractual relations between transport buyers and providers, in an environmental context. CTS Working paper 2013:5.

Monios, J. (2015) Integrating intermodal transport with logistics: a case study of the UK retail sector, Transportation Planning and Technology, 38 (3), ss. 347-374.

Morales-Fusco, P., Saurí, S., De Melo, G. (2013) Short Sea Shipping in Supply Chains. A Strategic Assessment. Transport Reviews, 33 (4), ss. 476-496.

Müller, S., Klauenberg, J., Wolfermann, A. (2015) How to translate economic activity into freight transportation? Transportation Research Procedia, 8, ss. 155-167.

Naim, M., Potter, A., Mason, R., Bateman, N. (2006) The role of transport flexibility in logistics provision. The International Journal of Logistics Management, 17 (3), ss. 297-311.

Notteboom, T. (2011) The impact of low sulphur fuel requirements in shipping on the competitiveness of roro shipping in Northern Europe. WMU J Maritime Affairs, 10, ss. 63-95.

OECD (2016) OECD Glossary of Statistical Terms. Tillgänglig på stats.oecd.org/glossary Office of Rail Regulation (2012) ORR Freight Customer Survey 2012. Final report

Pedersen, E., Gray, R. (1989) The transport selection criteria of Norwegian exporters. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 28 (2), ss. 108-120.

Piendl, R., Liedtke, G., Matteis, T. (2016) A logit model for shipment size choice with latent classes – Empirical findings for Germany. För publicering i Transportation Research Part A.

Proposition 2008/09:93 (2009) Mål för framtidens resor och transporter. Näringsdepartementet. Stockholm, Regeringen.

Reis, V. (2014) Analysis of mode choice variables in short-distance intermodal freight transport using an agent-based model. Transportation Research Part A, 61, ss. 100-120

Rich, J., Holmblad, P.M., Hansen, C.O. (2009) A weighted logit freight mode-choice model. Transportation Research Part E, 45, ss. 1006-1019.

Rich, J., Kveiborg, O., Hansen, C.O. (2011) On structural inelasticity of modal substitution in freight transport. Journal of Transport Geography, 19, ss. 134-146.

Rodrigue, J-P. (2017) The Geography of Transport Systems. New York: Routledge.

Roman, C., Arencibia, A.I., Feo-Valero, M. (2016) A latent class model with attribute cut-offs to analyze modal choice for freight transport. För publicering i Transport. Res. Part A.

Runhaar, H., van der Heijden, R. (2005) Public policy intervention in freight transport costs: effects on printed media logistics in the Netherlands. Transport Policy 12, ss. 35–46.

Salet, M., Aarts, L., Honer, M., Davydenko, I., Quak, H., de Bes van Staalduinen, J., Verweij, K. (2010) Longer and Heavier Vehicles in the Netherlands: facts, figures and experiences in the period 1995-2010. Slutgiltig rapport.

Stank, T., Goldsby, T. (2000) A framework for transportation decision making in an integrated supply chain, Supply Chain Management: An International Journal, 5, ss. 71-78.

Statistiska centralbyrån (2017) Prisindex i producent- och importled (PPI).

Svanbom, F, Nilsson, C., Åman, P., Alzén, C., Fredman, P., Zetterlund, E., Esko, M., Nilsson, U., Castwall, J., Gustafson, M., Vuorinen, H. (2016) “Slutsatsen är felaktig”. Sjöfartstidningen 2016-11- 03.

Tavasszy, L., de Jong, G. (2014) Modelling Freight Transport. London: Elsevier.

Tavasszy, L. van Meijeren, J. (2011) Modal shift target for transport above 300km: An assessment, Discussion Paper – 17th ACEA SA G Meeting – October 2011.

Tavasszy, L. (2016) Presentation vid International Transport Forum Workshop on Sustainable Road Freight, Cambridge, UK, december.

Train, K. (2003) Discrete Choice Methods with Simulation. Cambridge University Press, MA. Trafikanalys (2010) Varuflödesundersökningen 2009. Statistik 2010:6.

Trafikanalys (2012) Godstransporter i Sverige – redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapport 2012:7. Trafikanalys (2015) Svaveldirektivets införande – branschens förberedelser. Rapport 2015:11

Trafikanalys (2016a) Godstransporter i Sverige – en nulägesanalys. Rapport 2016:7. Trafikanalys (2016b) Lastbilstrafik 2015. Statistik 2016:27.

Trafikverket (2012) Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder. Remissversion, underlagsrapport.

Transportinköpspanelen (2016) Tillgänglig på transportinkopspanelen.se

Tsamboulas, D. (2008) Development strategies for intermodal transport in Europe. I R. Konings, H. Priemus, P. Nijkamp (red.), The Future of Intermodal Freight Transport - Operations, Design and Policy. Edward Elgar Publishing, Cheltenham.

UNECE (2001) Terminology on Combined Transports. Prepared by the UN/ECE, the European Conference of Ministers of Transport and the European Commission. New York och Genève, 2001. UNECE (2011) White Paper on Efficient and Sustainable Inland Water Transport in Europe. Inland Transport Committee Working Party on Inland Water Transport. ECE/Trans/SC.3/189, New York och Genève.

van der Horst, M. R., de Langen, P. W. (2008) Coordination in Hinterland Transport-chains: A Major Challenge for the Seaport Community. Maritime Economics & Logistics 10 (1–2), ss. 108–129. van Klink, A., van den Berg, G. (1998) Gateways and intermodalism. Journal of Transport Geography, 5 (1), ss. 1-9.

Vierth, I., Mellin, A., Hylén, B., de Jong, G, Bucci, P. (2010) Priselasticiteter som underlag för konsekvensanalyser av förändrade banavgifter för godstransporter. Statens väg- och

transportforskningsinstitut (VTI).

Vierth, I. (2012) Vad skulle en likabehandling av transportslagen innebära för näringslivets transportval – exemplifiering för några varuslag och relationer. CTS Working Paper 2012:20. Vierth, I. (2013) Why do CO2 emissions from road freight transports increase in spite of higher fuel prices? CTS Working paper 2013:4.

Vierth, I., Jonsson, L., Karlsson, R., Abate, M. (2014) Konkurrensyta land – sjö för svenska godstransporter. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), rapport 822.

Vierth, I., Landergren, M. (2015) Godstransportmarknaden på järnväg. Underlag till utredningen om järnvägens organisation. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), rapport 874.

Windisch, E., de Jong, G., Van Nes, R., Hoogendoorn, S. (2010) A disaggregate freight transport model of transport chain and shipment size choice. Artikel presenterad vid European Transport Conference, Glasgow, UK, oktober.

www.vti.se

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring

infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och

miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), is an independent and internationally prominent research institute in the transport sector. Its principal task is to conduct research and development related to infrastructure, traffic and transport. The institute holds the quality management systems certificate ISO 9001 and the environmental management systems certificate ISO 14001. Some of its test methods are also certified by Swedac. VTI has about 200 employees and is located in Linköping (head office), Stockholm, Gothenburg, Borlänge and Lund.

HEAD OFFICE LINKÖPING SE-581 95 LINKÖPING PHONE +46 (0)13-20 40 00 STOCKHOLM Box 55685 SE-102 15 STOCKHOLM PHONE +46 (0)8-555 770 20 GOTHENBURG Box 8072 SE-402 78 GOTHENBURG PHONE +46 (0)31-750 26 00 BORLÄNGE Box 920 SE-781 29 BORLÄNGE PHONE +46 (0)243-44 68 60 LUND Medicon Village AB SE-223 81 LUND PHONE +46 (0)46-540 75 00