Förslag på vidare forskning

Som med alla lärandeprocesser så väcks nya frågor och nedan ger vi förslag på tankar och funderingar som vi gärna skulle vilja ta del av i framtiden.

● Vi vill veta mer om hur barn med annat modersmål upplever sitt möte med den svenska skolan. Kan de hjälpa oss att uttala hinder, svårigheter och möjligheter så att framtidens lärare och speciallärare inte bara “kör på som vanligt” utan får möjlighet att sätta sig in hur det är att vara ett barn i ett land där man till en början inte kan och förstår språket.

38

● Det skulle också vara intressant att titta närmare på föräldraperspektivet. Vilka hinder och svårigheter påtalar föräldrar när de kommer till Sverige och ska möta den svenska skolan? Känner de sig överkörda av det svenska systemet och lärarens inflytande eller tycker de att vi i Sverige har ett positivt bemötande gentemot deras kulturella

erfarenheter och bakgrund?

● Ytterligare ett intressant perspektiv vore att intervjua rektorer som arbetar på skolor med många andraspråkselever för att höra deras syn på hur lärare ska/kan/vill/borde arbeta för att främja barns språkinlärning på bästa sätt.

39

Referenser

Abrahamsson, N. (2013). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärares möjligheter och

hinder. Göteborg: Göteborgs universitet.

Axelsson, M. (2003). Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I L, Bjar & C, Liberg. (Red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund. Studentlitteratur.

Axelsson, M. (2015). Flerspråkighet och lärande. I K, Hyltenstam & I, Lindberg. (Red).

Svenska som andraspråk- i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Biemiller, A. (2001). Teacher vocabulary; early, direct and sequential. American Educator,

24/(4).

Bijvoet, E & Fraurud, K. (2013). ”Rinkebysvenska” och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I K, Hyltenstam & I, Lindberg. (red). Svenska som

andraspråk- i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Bååth, C. (2016). Läsundervisning utifrån ett diagnostiskt synsätt. I T, Alatalo. (Red.).

Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups.

Carlström, M. (2010). Pedagogisk utredning vis läs- och skrivsvårigheter. I B, Ericson. (Red).

Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Creswell, J.W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five

approaches. Thousand Oaks: SAGE publications

Cummins, J. (2005). Andraspråksinlärning för skolframgång Hämtad: 2016-04-08 från

www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.../2000_5_Cummins u.å.

Damber, U. (2010). Reading for life. Three studies of Swedish Student´s Literacy

Development. Linköping. Linköping University.

Damber, U. (2016). Flerspråkiga barns läsundervisning. I T, Alatalo. (Red.).

Läsundervisningens grunder. Gleerups. Malmö.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2: rev. uppl.) Stockholm: Liber.

Flynt, E. S. & Brozo, W. G. (2008). Developing academic language: Got Words? The

40 Fridlund, L. (2011). Interkulturell undervisning- ett pedagogiskt dilemma. Göteborg:

Göteborgs universitet.

Gibbons, P. (2009). Stärk språket, stärk lärandet. (2:a uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Grover Aukrust, V. & Rydland, V. (2008). Minoritetsspråkiga barn och läsning. I I, Bråten. (Red.). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Herrlin, K. & Frank, E. (2016). Fonologisk medvetenhet. I Alatalo, T. (Red.).

Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleereups.

Hvistendahl, R. (2008). Unga läsare från språkliga minoriteter. I I, Bråten. (Red.).

Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Hylander, I. (2001). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. FOG-RAPPORT NR. 42. Linköping: Linköpings universitet.

Hyltenstam, K. (2010). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. I B, Ericson. (Red.).

Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Hyltenstam, K. (2014). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. I S, Fischbein. (Red.).

Ungdomar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Kristiansson, S. (2010). Dialogens hinder och förutsättningar: en intervjustudie om

gymnasielärares upplevelser av dialogiskt organiserad undervisning. Göteborg: Göteborgs

Universitet.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Ladberg, G. (2003). Barn med flera språk- tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola,

skola och samhälle. (3 uppl.). Stockholm: Liber.

Lahdenperä, P. (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS förlag Institutionen för pedagogik Lärarhögskolan i Stockholm.

Lahdenperä, P. & Sandström, M. (2011). Klassrummets mångfald som didaktisk utmaning. I S-E Hansen & L, Forsman. (Red.). Allmändidaktik- Vetenskap för lärare. Lund:

Studentlitteratur.

Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Nauclér, K. (2015). Barns språkliga socialisation före skolstarten. I K, Hyltenstam & I, Lindberg. (Red). Svenska som andraspråk- i forskning, undervisning och samhälle Studentlitteratur. Lund.

41 Pearson, P. D. & Hiebert, E. H. & Kamil, M. L. (2007). Vocabulary assessment: What we know and what we need to learn. Reading Research Quarterly, 42,(2).

Saleh, A-O & Wedell, M. (2014). Beliefs about second language learning: the influence of learning context and learning purpose. The Language Learning Journal.42,(1).

Sandström, M & Stier, J. (2014). Interkulturella möten i klassrum. I M, Sandström., L, Nilsson & J, Stier. Inkludering- möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteraur. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Strømsø, I. (2008). Högläsning, snabbläsning och läsförståelse - om läsning och forskning om läsförståelse. I I, Bråten. (Red). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Terhart, E. (2011). REVIEW ESSAY. Has John Hattie really found the holy grail of research on teaching? An extended review of Visible learning. J. Curriculum Studies.43(3). 425-438 Thomas, W.P. & Collier, V. (1997). School effectiveness for language minority students. National Clearinghouse for Bilingual Education. Washington: The George Washington University.

Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Tjernberg, C. (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning. En bro mellan teori och

praktik. Stockholm: Natur & Kultur.

Wagner, Å.K., Strömqvist, S. & Uppstad, P.H. (2010). Den flerspråkiga människan. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningsed (Elektronisk resurs) Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet – En forskningsöversikt. Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Verhoeven, L. & van LeeuWe, J. (2011). The simple view of second language reading

throughout the primary grades. Published online: 18 november 2011.

Wedin, Å. (2011). Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år. Didaktisk tidskrift. 20(2), 95-118.

Vygotskij, L.S. (1934/1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Yang, S-S. (2010). The Influence of Schema and Cultural Difference on L1 and L2 Reading.

English Language Teaching. 3(4).

Yanxia, S. (2008). An explanation of Schema Theory in intensive Reading. English

Language Teaching. 1(2).

42

Bilaga 1

Missivbrev till lärare Missivbrev 2017-01-23 Hej!

Vi går speciallärarprogrammet med inriktning mot språk-läs och skrivutveckling på Mälardalens högskola i Västerås. Under den sista delen av utbildningen kommer vi att genomföra en intervjustudie som en del i vårt självständiga arbete. Vi som genomför studien heter Anna-Sofia Sjölin och Jessica Winkler. Anna-Sofia arbetar som grundskollärare i gymnasiet och Jessica arbetar som speciallärare i en F-5 skola. Vi undrar om du skulle kunna tänka dig att delta i en fokusgruppsintervju tillsammans med några andra lärare (4-6), där temat är att undervisa barn i läsinlärning med annat modersmål än svenska. Vi hoppas kunna genomföra två fokusgruppsintervjuer samt två enskilda intervjuer med speciallärare, för att få fördjupad kunskap om metoder och insatser för barn med annat modersmål än svenska. Intervjun beräknas att ta max 60 minuter, Vi kommer att spela in intervjun med både I-pad och telefon. Samtliga intervjusvar kommer att behandlas med full konfidentialitet, något som innebär att identiteten på enskilda deltagare och skolor aldrig kommer att röjas. Du kan när som helst avbryta din medverkan. Du kommer också att ha möjlighet att få ta del av

resultaten i det färdiga arbetet utav oss.

Vi kommer att kontakta dig via mail i januari månad för att höra om du är intresserad av att delta i studien och i så fall boka en tid och plats som passar dig. Vi är mycket tacksamma för din medverkan om du väljer att delta i studien.

Med vänlig hälsning

Anna-Sofia Sjölin och Jessica Winkler, studerande på Mälardalens högskola.

Du är välkommen att kontakta oss eller vår handledare om du har några frågor om studien. Anna-Sofia: asn14014@student.mdh.se

Jessica: jwr10004@student.mdh.se Margareta: margareta.sandstrom@mdh.se

43

Bilaga 2

Missivbrev till speciallärare Missivbrev 2017-01-23 Hej!

Vi går speciallärarprogrammet med inriktning mot språk-läs och skrivutveckling på Mälardalens högskola i Västerås. Under den sista delen av utbildningen kommer vi att genomföra en intervjustudie som en del i vårt självständiga arbete. Vi som genomför studien heter Anna-Sofia Sjölin och Jessica Winkler. Anna-Sofia arbetar som grundskollärare i gymnasiet och Jessica arbetar som speciallärare i en F-5 skola. Vi undrar om du skulle kunna tänka dig att delta i en enskild intervju där temat är att ge extra stöd till barn i läsinlärning med annat modersmål än svenska. Vi hoppas kunna genomföra två enskilda intervjuer med speciallärare samt två fokusgruppsintervjuer med klasslärare. I fokusgruppsintervjuerna vill vi höra klasslärares upplevelser av arbetet i klassrummet med elever med annat modersmål än svenska. Intervjun beräknas ta 45 minuter. Vi kommer att spela in intervjun med både I-pad och telefon. Samtliga intervjusvar kommer att behandlas med full konfidentialitet, något som innebär att identiteten på enskilda deltagare och skolor aldrig kommer att röjas. Du kan när som helst avbryta din medverkan. Du kommer också att ha möjlighet att få ta del av

resultaten i det färdiga arbetet utav oss.

Vi kommer att kontakta dig via mail i januari månad för att höra om du är intresserad av att delta i studien och i så fall boka en tid och plats som passar dig. Vi är mycket tacksamma för din medverkan om du väljer att delta i studien.

Med vänlig hälsning

Anna-Sofia Sjölin och Jessica Winkler, studerande på Mälardalens högskola.

Du är välkommen att kontakta oss eller vår handledare om du har några frågor om studien. Anna-Sofia: asn14014@student.mdh.se

Jessica: jwr10004@student.mdh.se Margareta: margareta.sandstrom@mdh.se

44

Bilaga 3

Intervjufrågor till fokusgruppsintervjuer med klasslärare.

 Hur går det till när man lär sig ett andraspråk?

 Hur brukar ni arbeta med andraspråksinlärande elever?

 Vilka arbetssätt och metoder använder ni er utav i läsinlärningen hos elever? Och går det att använda samma arbetssätt/metod till elever med annat språk?

● Vilken typ av läromedel använder du dig av vid undervisning av läsinlärning? ● Är det något särskilt man bör tänka på vid undervisning av läsinlärning när man har

elever med annat modersmål i klassrummet?

● Vilka svårigheter eller hinder ser Ni med att ha elever med annat modersmål än svenska i klassrummet? Finns det några fördelar? Till exempel; sociala fördelar ● Vilka anpassningar gör ni i klassrummet?

● I vilken utsträckning får dessa elever stöd av speciallärare?

Intervjufrågor till speciallärare.

● Har du erfarenhet av att ge stöd i ämnet svenska el specifikt läsinlärning till elever med annat modersmål än svenska, berätta.

● Hur kommer du fram till vilken sorts hjälp och stöd de ska få?

● Använder du andra arbetssätt och metoder när du arbetar med barn med annat modersmål än med svenska elever?

● Hur kommer du fram till att det stöd som du ger är det rätta?

● Finns det några svårigheter eller hinder för elever med ett annat modersmål som är mer förekommande än andra?

45

Bilaga 4

Utvärdering av fokusgruppssamtal

datum:

1. Jag har fört fram mina synpunkter a. Nej, inte alls

b. Nej, bara delvis c. Ja, i viss mån d. Ja, absolut

2. Anledningen till att jag inte har fört fram mina synpunkter helt och hållet: a. En känsla av grupptryck

b. Rädsla att såra/genera någon c. Mina synpunkter kom fram ändå d. Annan orsak Kommentarer: ……… ……… ……… ………. ……… ………. ……… ………. ……… ………. ……… ………. ……… ………. ……… ………. ……… ……….