Förslag till vidare forskning

Unga tjejer upplever att konsumtionssamhället medför krav som är för svåra att hantera. Ett förslag till vidare forskning är att genomföra en liknande studie för att se om

konsumtionssamhället upplevs vara en riskfaktor även för unga killar. Med tanke på att målområde tre är prioriterat är det av vikt att forska vidare på hur barn och ungas självbild och självförtroende kan stärkas. Problematiken kring den press som finns på unga att bestämma sin identitet samt utveckla och fastställa sina hälsobeteenden vore då densamma även för killar, men påverkan från konsumtionssamhället kanske annorlunda. En jämförande studie mellan unga tjejer och unga killar skulle sedan kunna identifiera så många riskfaktorer som möjligt som de unga upplever att de utsätts för.

REFERENSER

Andersson, S-I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Angelöw, B. & Jonsson, T. (1990). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Antonides, G. & Van Raaij, W-F. (1998). Consumer behavior – A european perspective.

Chichester: Wiley.

Bauman, Z. (1998). Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Göteborg: Diablos. Bauman, Z. (2008). Konsumtionsliv. Göteborg: Diablos.

Berkman, L-F & Syme, S-L. (1979). Social networks, host resistance, and mortality: a nine- year follow-up study of Alameda County residents. Am J Epidemiol, 109(2),186–204. Bjurström, E., Fornäs, J. & Ganetz, H. (2000). Det kommunikativa handlandet – kulturella

perspektiv på medier och konsumtion. Nora: Nya Doxa.

Bordieu, P. (1985). The Forms of Social Capital. Från: Richardson, J. (Ed.) The Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education. New York: Greenwood.

Braveman, P. & Gottlieb, L. (2014). The Social Determinants of Health: It's Time to Consider the Causes of the Causes. Public health reports, 129.

Costanza, R., Fisher, B., Ali, S., Beer, C., Bond, L., Boumans, R., Danigelis, N.L., Dickinson, J., Elliott, C., Farley, J., Gayer, D.E., MacDonald Glenn, L., Hudspeth, T., Mahoney, D., McCahill, L., MacIntosh, B., Reed, B., Abu Turad Rizvi, S., Rizzo, D.M., Simpatico, T. & Snapp, R. (2006) Quality of life: An approach integrating opportunities, human needs and subjective well-being. Ecological Economics, 61(2-3), 267-276.

Dahlgren, G. & Whitehead, M. (2007). European strategies for tackling social inequities in health: Levelling up Part 2. Copenhagen, WHO Regional Office for Europe (Studies on social and economic determinants of population health).

Davies, M. & Macdowall, W. (2006). Health Promotion Theory: Understanding public health. New York: Open University Press.

Diener, E. (2009). Assessing well-being (Tredje upplagan). New York: Springer. Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (Andra upplagan). Lund:

Studentlitteratur.

Erikson, E-H. (1968). Identity: Youth and Crisis. New York: W. W. Norton.

Frost, L. (2001). Young Women and the Body: A Feminist Sociology. Basingstoke: Palgrave. Giddens, A. (1991) Modernity and Self-Identity: Self and Society in the Late Modern Age.

Cambridge: Polity Press.

Giddens, A. (2012). Sociologi (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Hjern, A. (2006). Children's and young people's health. Scandinavian Journal of Public Health, 7(34), 165-184.

Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och kultur i samarbete med Folkhälsoinstitutet.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Maerecker, A. (2001). Association of Cross-Cultural Differences in Psychiatric Morbidity With Cultural Values: A Secondary Data Analysis. German Journal of Psychiatry, 4(1) 17-23.

McRobbie, A. (2009). The aftermath of feminism. London: Sage.

Mittal, B. (2006). I, me, and mine – how products become consumers extended selves. Journal of Consumer Behaviour, 5(6), 550-562.

Nordiska Ministerrådet. (2008). Framtidens Utbildning i Norden. Danmark: Scanprint. Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen (Tredje upplagan). Stockholm: Liber. Pilcher, J. (2009). What not to wear? Girls, clothing and “showing” the body. Children and

society, 24(6), 461-470.

Rai, D., Zitko, P., Jones, K., Lynch, J. & Araya, R. (2013). Country- and individual-level socioeconomic determinants of depression: multilevel cross-national comparison. British Journal of Psychiatry, 202(3), 195-203.

Regeringen. (2002). Regeringens proposition: Mål för folkhälsan. Stockholm: Regeringen. Regeringen. (2007). Regeringens proposition: En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm:

Regeringen.

Sangwoo, S. & Lee, Y. (2008). Shopping values of clothing retailers perceived by consumers of different social classes. Journal of retailing and consumer services, 15(6), 491-499. Seock, Y-K. & Merritt, L-R, (2013). Influence of Body Mass Index, Perceived Media Pressure,

and Peer Criticism/Teasing on Adolescent Girls’ Body Satisfaction/Dissatisfaction and Clothing-Related Behaviors. Clothing and Textiles Research Journal, 31(4), 244-258. Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapporten 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2013). Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Statens folkhälsoinstitut. (2013). Tio år med svensk folkhälsopolitik – Folkhälsoarbete

organiserat av kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer 2004-2013. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Stier, J. (2003). Identitet – Människans gåtfulla porträtt. Lund: Studentlitteratur.

Taylor, T-L. (2003). Intentional bodies: Virtual environments and the designers who shape them. International Journal of Engineerig Education, 19(1), 25-34.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 28 april, 2014, från

http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+ forskningssed+2011.1.pdf.

Världshälsoorganisationen (World Health Organization). (1998). Health 21 – The health for all policy framework for the WHO European Region – 21 Targets for the 21:st Century. Köpenhamn: WHO.

Världshälsoorganisationen (World Health Organization). (2008). Health Promotion Glossary. Geneva: WHO.

Zullig, K., Valois, R. & Drane, J-W. (2005). Adolescent distinctions between quality of life and self-rated health in quality of life research. Health and Quality of Life Outcomes, 3(1), 64.

BILAGA A INTERVJUGUIDE

Presentation

- Vad gör du här? (Uppsats, intervjustudie, prata om konsumtionssamhället) - Vem är jag? (Malin, 23 år, moderator, student)

- Vem är du? (Namn, ålder, program)

- Hur kommer det här att gå till? (Kort presentation av hur intervjun är upplagd och etik)

Tema 1 - Konsumtionssamhället

- Vad är ett konsumtionssamhälle för dig?

- Hur upplever du själv att det är att leva i ett konsumtionssamhälle? - När du ska köpa någonting, vad grundas ditt beslut på då?

- Vilka risker anser du att det finns med att växa upp i ett konsumtionssamhälle? - Hur tycker du att konsumtionssamhället påverkar oss människor?

Tema 2 – Konsumtionsfaktorer

- Hur kan man skapa sin identitet med hjälp av konsumtion? - Hur skapar du själv din identitet med hjälp av konsumtion? - Vad styr din vilja att konsumera?

- Vilken betydelse har konsumtionen för att du är den du är?

- Vad förväntar du dig för reaktioner från andra i din närhet efter ett inköp? - Hur kan påtryckningar från din omgivning styra din konsumtion?

- Hur kan konsumtion påverka ditt välbefinnande?

Tema 3 – Bidragande faktorer till unga tjejers psykiska hälsa

- Vad är bidragande orsaker till unga tjejers psykiska ohälsa idag? (Allmänt)

- Vilken påverkan tror du att konsumtionssamhället har på unga tjejers psykiska hälsa? Positivt? Negativt?

- Hur känner du själv att det är att växa upp i ett konsumtionssamhälle? - Kan du beskriva hur det känns när du har gjort ett lyckat köp?

- Finns det något annat om unga tjejers psykiska hälsa som du skulle vilja säga efter det vi nu har pratat om?

BILAGA B INFORMATIONSBREV

Mitt namn är Malin Welin. Jag studerar folkhälsovetenskap på Mälardalens högskola och arbetar nu med mitt examensarbete. Examensarbetet består av en uppsats som kommer att genomföras med hjälp av en intervjustudie.

Syftet med studien är att undersöka hur konsumtionssamhället påverkar unga tjejers

identitetsskapande och psykiska hälsa. Du är en av dem som har blivit tillfrågad och tackat ja till att delta i studien.

Du har tillfrågats för att du tillhör den tänkta åldersgruppen och därför kan ge mig den information jag söker till uppsatsen. Intervjun kommer att ta mellan 30 till 60 minuter. Jag kommer vid intervjutillfället att spela in intervjun för att underlätta bearbetningen av materialet.

Den information du ger mig under intervjun kommer inte att användas till något annat än den här uppsatsen. Det inspelade materialet kommer därför att raderas efter att ha

transkriberats, det vill säga efter att ha blivit överfört från tal till skrift. Allt material kommer att avidentifieras och kodas. Du kommer att förbli helt anonym. Inga namn kommer att synas i uppsatsen och ingen kommer att se vem som har sagt vad. Deltagandet är frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande.

Jag är mycket tacksam över ditt deltagande!

Med vänliga hälsningar, Malin Welin. Mobil: 0723 68 12 22

Mail: Mwn11002@student.mdh.se

Handledare och kontaktperson: Anita Larsson Mail: Anita.Larsson@oru.se

BILAGA C EXEMPEL PÅ KODNINGSSCHEMA

enhet Kondenserad meningsbärande

enhet

Kod Under-

kategori

Kategori

Mm. [Lång …] Det är väl både bra och dåligt. Alltså […], det är mycket fördomar man har om folk. På grund av hur de ser ut och vad de har på sig. Till exempel.

Fördomar om folk beroende på vad de har på sig

Dömer utsidan Dömer Fördomar

Jag tycker nog att alla tjejer, eller […], de flesta tjejer är såhär. […] Att de vill klä sig snyggt och vara snygg och så. Det, jag vet inte. Det känns så.[…] Liksom. Det är nog inbyggt.

Att vilja vara snygg

är inbyggt Vilja vara snygg Att bli sedd Bli bekräftad

[…] Många. Att man får dåligt självförtroende. Man sminkar sig så mycket mer. Och det är fel på det och det och det och det. Så det är inte bra alls.

Att utsidan spelar mer roll gör att man får dåligt

självförtroende

Dåligt