Förslag till vidare forskning - ”Jag tänker mycket på min hälsa, men inte så mycket på vad som

viss ångest och prestationskrav kopplade till hälsa och kost. Resultatet och de indikat-ioner det ger kan hjälpa organ som arbetar med unga kvinnor och psykisk ohälsa med att främja ett friskt och sunt förhållningssätt när det kommer till kost.

9. Förslag till vidare forskning

Denna studie har fokuserat på unga kvinnor mellan 18-35 år. Det skulle vara intressant att studera detta ämne vidare även i andra grupper av annan ålder i samhället. Föreligger det exempelvis någon skillnad i hur olika grupper väljer hälsosam mat? Det hade även varit av intresse att se närmare på vem som fungerar som informationskälla för olika åldersgrupper, olika kön samt om det skiljer sig åt beroende på utbildning.

Det skrivs ofta om fake news och tillförlitlighet i livsmedelsbranschen. Detta skulle vara intressant att studera närmare. Nya råd och rön når konsumenter via media varje dag. Ett perspektiv som skulle vara intressant att undersöka är hur mediautrymmet för-delas mellan olika typer av källor. Det hade varit av intresse att följa kostråd som kom-municeras till en bred målgrupp, exempelvis via TV4 Nyhetsmorgon.

Då denna studie har syftat till att erhålla en djupare förståelse för ett fenomen, har en kvalitativ ansats tillämpats. I syfte att få en bredare bild av synen på kost och hälsa, hade det varit av intresse att genomföra en kvantitativ enkätundersökning om detta. Det hade även medfört en möjlighet att göra jämföranden mellan olika grupper.

10. Slutsats

Utifrån denna studie kan det dras slutsatser om att hälsosam kost upplevs och tolkas individuellt. Vad som ses som hälsosamt för en person kan ses som mindre hälsosamt hos en annan. Hälsosam kost är ett balanserande på olika sätt; mellan det njutningsfulla och det tvingande, mellan det upplevt sunda och osunda samt mellan vad man gör och vad man bör. För att uppnå balans och välbefinnande skapar unga kvinnor sin egen bild av hälsosam kost. Hälsosam kost ses även som någonting hemlagat, i motsats till indu-stritillverkade livsmedel. Studien visar även att hälsosam kost är press och påtryckning-ar. Exempelvis upplever kvinnorna prestationskrav och ångest då det ses som social status att vara en ”hälsosam” person. Familj och vänner ses som den främsta informat-ionskällan kring hälsa och kost. Utifrån dessa bildar kvinnorna sedan sin egen uppfatt-ning och litar mest på sina egna bedömuppfatt-ningar. Det kan därmed ses som en utmauppfatt-ning för

exempelvis myndigheter att nå ut med evidensbaserade råd om hälsa och kost. Faktorer som har en inverkan på unga kvinnors val av kost är främst kopplade till identitet samt ansvar för miljön och den egna hälsan. Val som präglas av bekvämlighet är mindre fö-rekommande.

Referenser

Belasco, W. (2008). Food: the key concepts. Oxford: Berg.

Bisogni, CA., Jastran, M., Seligson, M., Thompson, A. (2012). How People Interpret Healthy Eating: Contributions of Qualitative Research. Journal of nutrition education and behavior, 44 (4), 282-301. Från

https://www.jneb.org/article/S1499-4046(11)00648-8/pdf

Bonnier tidsskrifter (2017), Publicerad 2017-02-24. Hämtad 2017-05-22, från

http://bonniertidskrifter.se/pressrum/#/pressreleases/de-7-viktigaste-mattrenderna-just-nu-1824150

Brödinstitutet (2017), Varför lyckas bloggarna bättre än forskarna – om hur fake news tar plats i hälsodebatten. Dokumentation och sammanfattning av Brödinstitutets Almedalsseminarium den 5 juli 2017, hämtad från

http://www.brodinstitutet.se/wp-content/uploads/2017/09/Varf%C3%B6r-lyckas-bloggarna_Br%C3%B6dinstitutet.pdf

Copes, H., Tchoula, W., Brookman, F. & Ragland, J. (2018). Photo-Elicitation Intervi-ews with Vulnerable Populations: Practical and Ethical Considerations. Devaint Behavior, 39 (4), 475-494. Från

https://www-tandfonline-com.ezproxy.hkr.se/doi/pdf/10.1080/01639625.2017.1407109?needAccess=true

Ekdal, P. (2016, 23 september). Ju färre kockar desto fler kokböcker. Skånska dagbla-det, hämtad från http://www.skd.se/2016/09/23/ju-farre-kockar-desto-fler-kokbocker/

Fagerli, R.Aa. & Wandel, M. (1999). Gender Differences in Opinions and Practices with Regard to a ”Healthy Diet”. Appetite, 32 (2), 171-190. Från https://ac-els-cdn-

com.ezproxy.hkr.se/S019566639890188X/1-s2.0-S019566639890188X-

main.pdf?_tid=778f11ae-c44f-4a0d-aafb-8ebe76b3728d&acdnat=1528452343_c595a0166331bdffb41bc390c2f58fbd

Folkhälsomyndigheten (2016), Publicerad 2017. Hämtad från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9de83d1af6ce4a429e833d3c8d7ccf 85/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2017-16136-webb2.pdf

Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Jewert, J. (red.) (2018). Varning för mat: om hur något så livsviktigt har blivit livsfarligt. Stockholm: Mondial

Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Langin, K. (2018, 8 mars) Fake news spreads faster than true news on Twitter – thanks to people, not bots. Science magazine. Hämtad från

http://www.sciencemag.org/news/2018/03/fake-news-spreads-faster-true-news-twitter-thanks-people-not-bots

Livsmedelsverket. (2012). Riksmaten vuxna 2010-11 Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket. Hämtad från

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten_2010_20111.pdf

Livsmedelsverket. (2012). Nordiska näringsrekommendationer 2012. Uppsala:

Livsmedelsverket. Hämtad från

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa- miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-

sven-ska.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=nordiska+n%C3%A4rin gsrekommendationer&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-

ba72-ba3914739e3b&_t_ip=195.178.248.9&_t_hit.id=Livs_Common_Model_MediaTypes_

DocumentFile/_c25e15ab-3f77-4981-a081-bf5c3de72d83&_t_hit.pos=1 Orkla Matbarometer Sverige 2016, publicerad 2016, från

http://www.orklafoods.se/content/download/157669/25846138/file/Orkla%20Matbarom eter%202016%20Resultat%20Sverige.pdf

Riksidrottsförbundet, publicerad 2004, från

http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/ovrigt/atstorningar.pdf Sandberg, H. (2004). Medier & fetma: en analys av vikt. Diss. Lund: Univ., 2004. Lund.

Statistiska centralbyrån. (2011). Publicerad 2011, från

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/tidsanvandningsundersokningen/pong/st atistiknyhet/tidsanvandningsundersokningen-2010/

Stenson, I. (2018-09-04). Fake news – var tog sanningen vägen?. Livsmedel i fokus, s.

12-13.

Stjerna, M. (2007). Föreställningar om mat och ätande: risk, kropp, identitet och den

"ifrågasatta" maten i vår tid. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen). Från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:197501/ATTACHMENT01.pdf

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.

Vabø, M & Hansen, H. (2014) The relationship between Food Preferences and Food Choice: A Theoretical Discussion. International Journal of Business and Social Science, 5 (7), 145-157. Från

https://pdfs.semanticscholar.org/da57/29f4256757d3a4852bc75790afd8e01865e5.pdf

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsveten-skaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuguide

In document ”Jag tänker mycket på min hälsa, men inte så mycket på vad som är nyttigt.”: Unga kvinnors syn på relationen mellan kost och hälsa (Page 39-44)