Förslag till vidare forskning

Utifrån den problematik kring klassrumskommunikation som ovan framkommer, anser vi det intressant att i vidare forskning fokusera på hur pedagoger kan skapa och skapar rum för lärande samtal. Hur anser lärare att kommunikationen i klassrummet bör se ut? En ytterligare intressant aspekt att fokusera är kommunikativa handlingar såsom talutrymme och talstruktur betraktat ur elevers synvinkel. Vad anser elever om kommunikation i klassrumsmiljö? Hur anser de att den bör se ut?

På grund av studiens begränsade omfattning gjordes valet, att inte uppmärksamma och tolka empirin utifrån kön-, etnicitet- och klassperspektiv. Dessa aspekter anser vi därför intressanta att belysa i vidare studier. Hur samverkar aspekter som kön-, etnicitet och klass i klassrumsmiljö? Vilka kommunikativa förutsättningar skapar till exempel elevers socioekonomiska bakgrund? Har kön betydelse för kommunikationen i klassrummet, relaterat till elever och lärare? Ser talstruktur och talutrymme annorlunda ut i ett klassrum

med andra förutsättningar än i vår studie? Slutligen hade det varit intressant att undersöka specifika situerade lärsammanhang och vilken talstruktur som där framträder.

REFERENSER

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008): Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Anward, Jan (1983): Språkbruk och språkutveckling i skolan. Lund: Liber.

Aspelin, Jonas (1999): Klassrummets mikrovärld. Stockholm: Symposion.

Aspelin, Jonas (2003): Zlatan, Caligula och ordningen i skolan. En interaktionistisk analys. Lund: Studentlitteratur.

Asplund, Johan (1987): Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen.

Aukrust, Vibeke Grøver (2003): Klassrumssamtal, deltagarstrukturer och lärande. I Sverker Lindblad & Fritjof Sahlström, red: Interaktion i pedagogiska sammanhang, s 167-191. Stockholm: Liber.

Brante, Göran (2002): Förbättrad interaktion mellan studerande och lärare genom ökad professionalism. Utbildning & Demokrati. Tidsskrift för didaktik och

utbildningspolitik, 11(3), s 91-105.

Carlsson, Bertil (1991): Kvalitativa forskningsmetoder. För medicin och beteendevetenskap. Falköping: Almqvist & Wiksell.

Chalmers, Alan F. (1999): Vad är vetenskap egentligen? Nora: Nya Doxa.

Davies, Brent (1997): Listening for Differences: An Evolving Conception of

Mathematics Teaching. Journal for Research in Mathematics Education, (28)3, s 355-376.

Denscombe, Martyn (2009): Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

DePoy, Elisabeth & Gitlin, Laura N. (1999): Forskning – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Dewey, John (1916/1997): Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.

Dysthe, Olga (1996): Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga (2003a): Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande. I Olga Dysthe, red: Dialog, samspel och lärande, s 7-27. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga (2003b): Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Olga Dysthe, red: Dialog, samspel och lärande, s 31-74. Lund: Studentlitteratur.

Einarsson, Charlotta (2003): Lärares och elevers interaktion i klassrummet. Betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Linköping: Linköping Studies in Education and Psychology, 92.

Emanuelsson, Jonas (2001): En fråga om frågor. Hur lärares frågor i klassrummet gör det möjligt att få reda på elevernas sätt att förstå det som undervisningen

behandlar i matematik och naturvetenskap. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences, 168.

Evaldsson, Ann-Carita; Lindblad, Sverker; Sahlström, Fritjof & Bergqvist, Kerstin (2001): Introduktion och forskningsöversikt. I Sverker Lindblad & Fritjof

Sahlström, red: Interaktion i pedagogiska sammanhang, s 9-35. Stockholm: Liber. !

Ewald, Annette & Garme, Birgitta, red (2007): Att läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Gilje, Nils & Grimen, Harald (2007): Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos.

Granström, Kjell & Einarsson, Charlotta (1995): Forskning om liv och arbete i svenska klassrum - en översikt. Stockholm: Liber.

Hartman, Jan (2004): Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Hundeide, Karsten (2003): Det intersubjektiva rummet. I Olga Dysthe, red: Dialog, samspel och lärande, s 143-166. Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, Gisela (1996): Samtal i klassrummet. I Jerker Blomqvist & Ulf Teleman, red: Det gränslösa samtalet, s 58-64. Lund: Studentlitteratur.

Illeris, Knud (2001/2007): Lärande. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsson, Katarina (2008): Den svårfångade kvaliteten. I Sjöberg, Katarina &

Wästerfors, David, red: Uppdrag: forskning – konsten att genomföra kvalitativa studier, s 162-181. Malmö: Liber.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Liljestrand, Johan (2001): Klassrumsdiskussioner som undervisande aktivitet. I Sverker Lindblad & Fritjof Sahlström, red: Interaktion i pedagogiska sammanhang, s 111- 124. Stockholm: Liber.

Liljestrand, Johan (2002): Klassrummet som diskussionsarena. Örebro: Örebro Studies in Education, 6.

Liljestrand, Johan (2004): Klassrummet som arena för diskussioner. I Thomas Englund, red: Skillnad och konsekvens. Mötet lärare – studerande och undervisning som meningserbjudande, s 107-120. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, Gunilla, red (1999): Vygostskij och skolan. Texter ur Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur. Repstad, Pål (2007): Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Sahlström, Fritjof (1999): Up the hill backwards: on interactional constraints and

affordances for equity-constitution in the classrooms of the Swedish comprehensive school. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education, 85.! Sahlström, Fritjof (2001): Likvärdighetens produktionsvillkor. I Sverker Lindblad &

Fritjof Sahlström, red: Interaktion i pedagogiska sammanhang, s 91-110. Stockholm: Liber.

Strandberg, Leif (2006): Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts.

Säfström, Carl Anders (1999): Att förskjuta perspektiv: Läsning som omvänd

hermeneutik. I Carl Anders Säfström & Leif Östman, red: Textanalys introduktion till syftesrelaterad kritik, s 237-244. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (1999): Kommunikation som arena för handling. I Carl Anders Säfström & Leif Östman, red: Textanalys. Introduktion till syftesrelaterad kritik, s 76-94. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, Roger (2005): Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts.

Tallberg Broman, Ingegerd; Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (2002): Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Fritzes.

Tudge, Jonathan (1990/2004): Vygotsky, the zone of prozimal development, and peer collaboration: Implications for classroom practice. I Luis C. Moll, red: Vygotsky and education. Instructional implications and applications of sociohistorical psychology, s 155-172. Cambridge: Cambridge University Press.

ELEKTRONISKA KÄLLOR

Vetenskapsrådet (2003): Forskningsetiska principer för humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2010-12-15].!

BILAGA 1

Observationsschema

Talutrymme

Jämnt/ojämnt fördelat mellan lärare och elever Jämnt/ojämnt fördelat mellan elever

Talstruktur - Frågor - Svar - Uppföljning Eleverna - Respondenter - Aktörer Kommunikativa möjligheter - lyssna - tala

- tala utan att begära ordet - fördela ordet

BILAGA 2

Intervjuguide

Inledning

- Hur ser du på kommunikation och lärande relaterat till varandra?

Talutrymme

- Hur är talutrymmet fördelat mellan dig och eleverna? Mellan eleverna? - Har någon individ/grupp större utrymme än någon annan?

Talstrukturer

- Ser du några mönster i kommunikationen mellan dig och eleverna?

Faktorer som påverkar klassrumsinteraktionen

- Ser du några faktorer som påverkar talmönstret i klassrummet?