6. Diskussion
6.3 Förslag till vidare forskning
Utifrån den här studien har det framkommit att flertalet speciallärare har observerat tidsbrist, både till att räcka till för eleverna och deras behov, samt att mycket tid går åt till det
organisatoriska arbetet runt om. Det andra stora problemet som informanterna ser är att det inte finns tillräckliga kunskaper hos eleverna i de högre åldrarna. De ser att dessa brister borde repareras redan i de tidiga åldrarna genom att matematikundervisningen borde ske i mindre grupper med mycket laborativt material och samtal, till dess att den grundläggande matematiken är befäst, innan matematikboken och den abstrakta matematiken tas in.
Ytterligare forskning skulle kunna belysa de två stora behoven som framkommer. Primärt hur speciallärarna ska prioritera undervisningen så att tiden räcker till för planering och
genomförande. Den andra forskningsfrågan skulle kunna belysa hur elevernas matematiska utveckling främjas om man redan i de lägre åldrarna arbetar mer specialpedagogiskt.
Referenser
Adler, B. (2007). Dyskalkyli och matematik. Malmö: Nationella utbildningsförlaget Sverige. von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och
uppdrag. Skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik [Elektronisk resurs]. Nordic Studies in Education, 34, 246-264.
Allodi, Mara W. (2010). Vad gör skolan för utsatta barn? I SOU 2010:64 (Red.), Se de tidiga
tecknen – Forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. Stockholm:
Fritzes Offentliga Publikationer.
Allsopp, D., Kyger, M., & Lovin, L. (2007). Teaching Mathematics Meaningfully – Solutions
for Reaching Struggling Learners. Baltimore: P.H. Brookes Pub.
Allsopp, D., Lovin, L., & van Ingen, S. (2017). Supporting Mathematical Proficiency Strategies for New Special Education Teachers. Teaching Exceptional Children, 49(4), 273-283. DOI: 10.1177/0040059917692112
Berry, R. (2006). Inclusion Power and Community: Teacher and Students Interpret the Language of Community in an Inclusive Classroom. American Educational Journal,
43(3), 489-529.
Boaler, J. (2017). Matematik med dynamiskt mindset – Hur du frigör dina elevers potential. Stockholm: Natur och Kultur.
Boo, S. Forslund Frykedal, K., & Thorsten, A., (2017). Att anpassa undervisning till individ
och grupp i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur.
Boyd, B., & Bargerhuff, M.E. (2009). Mathematics Education and Special Education:
Searching for Common Ground and the Implications for Teacher Education. Mathematics
Teacher. Ny, omarb. uppl Education and Development, 11, 54-67.
Brousseau, G., & Balacheff, N. (1997). Theory of Didactical Situations in Mathematics:
Didactique des mathématiques, 1970-1990. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Creswell, J.W. (2013). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among five
Approaches. Thousand Oaks: SAGE Publications.
Dowker, A. (2004). What works for children with mathematical difficulties? London: Department for Education.
Emanuelsson, I., Persson, B., & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det pedagogiska
området - En kunskapsöversikt. Skolverkets monografiserie. Skolverket: Liber.
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion. Örebro: Pedagogiska institutionen.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2017). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red) Handbok i kvalitativ analys. (ss. 16-43). Stockholm: Liber AB.
Fischbein, S. (2012). Inkluderande verksamheter: Möjligheter och hinder i ett
interaktionistiskt perspektiv. I T. Barrow & D. Östlund (Red.) Bildning för alla! En
pedagogisk utmaning. (ss. 197-212). Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Doktorsavhandling. Göteborg:Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Giota, J., Lundborg, O., & Emanuelsson, I. (2009). Special education in comprehensive schools: Extent, forms and effects [Elektronisk version]. Scandinavian Journal of
Educational Research, 53(6), 557-578.
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser – aspekter ur elevers och
speciallärares perspektiv. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Institutionen för utbildningsvetenskap.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142.
Hämtad 15 mars, 2019, från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7748/6803
Hansén, S., & Forsman, L.(Red.).(2011). Allmändidaktik: Vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2015). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk
och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Jensen, L. (2017). Inkluderingskompetens vid adhd & autism. Södra Sandby: Be My Rails.
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning Lärares uppfattningar om lektionsplanering och
lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Doktorsavhandling. Malmö:
Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier [Elektronisk version]. Nordisk pedagogik,
25(1), 16-35.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter
att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos – matematiksvårigheter ur ett
specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Lin, Y., Yang, D., & Li, M. (2015). Diagnosing Students' Misconceptions in Number Sense via a Web-Based Two-Tier Test. Eurasia Journal Of Mathematics, Science & Technology
Education, 12(1), 41-55. DOI: 10.12973/eurasia.2016.1420a
Morin, J., & Franks, D. (2009). Why Do Some Children Have Difficulty Learning
Mathematics? Looking at Language for Answers. Preventing School Failure, 54(2), 111- 118. DOI: 10.1080/10459880903217861
Nilholm, C., & Alm, B. (2010). An Inclusive Classroom? A Case Study of Inclusiveness, Teacher Strategies, and Children's Experiences. European Journal of Special Needs
Education, 25(3), 239-252, DOI: 10.1080/08856257.2010.492933
Nilholm, C., & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning – Vad kan man lära sig av
forskning? Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Mitchell, D. (2016). Inkludering i skolan: undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.
Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. Östersund: Skolutvecklarna Sverige.
Roos, H. (2018). Special educational needs in mathematics from an inclusive perspective. I A. B. Fuglestad (Eds.), Special needs education in mathematics. New trends, problems and
possibilities (pp. 120-124). Kristiansand: Portal förlag.
Sandström, M., & Nilsson, L. (2014). Inkluderande matematikundervisning. I M. Sandström, L. Nilsson & J. Stier (Red.). Inkludering – möjligheter och utmaningar (ss. 125-143). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2011:186. Examensordning Yrkesexamina, Speciallärare.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2018). Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen. [Elektronisk resurs]. (2018). Lund. Skolinspektionen.
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen - Om lednings och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Legitimation för speciallärare [Elektronisk resurs].
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). Delaktighet: Ett arbetssätt i skolan. Kalmar: Specialpedagogisk skolmyndigheten.
Steele, D. (2001). Using sociocultural theory to teach mathematics: A Vygotskian
perspective. [Elektronisk resurs]. School Science and Mathematics, 101(8), 404-416. Ström, K., & Lahtinen, U. (2012). Den svårfångade inkluderingen: exemplet Finland. I T.
Barrow & D. Östlund (red.), Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. (ss. 95-108). Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Stukát, K., & Bladini, U. (1986). Svensk specialundervisning: intentioner och realiteter i ett
utvecklingsperspektiv. Göteborg: Göteborgs univ., Institutionen för pedagogik.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Elektronisk resurs]. Stockholm: Svenska Unescorådet. Hämtad 3 januari, 2019, från
http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och- Salamanca-+-10-ers%C3%A4tter-1-2001.pdf
Szklarski, A. (2017). Fenomenologi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red) Handbok i kvalitativ analys. (ss. 131-147). Stockholm: Liber AB.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Tholander, M., & Cekaite Thunqvist, A. I A. Fejes & R. Thornberg (Red) Handbok i
kvalitativ analys. (ss. 194-217). Stockholm: Liber AB.
Vernersson, I-L. (1998): Vad gjorde speciallärarna egentligen? Linköping: Linköpings universitet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 18 december, 2018, från
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 21september, 2018, från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningssed_VR_2017.pdf