Förslag till vidare forskning - Att tillsammans segla mot livet : Levda erfarenheter av uppfölj

Resultatet har givit upphov till att det hos oss väcktes ett intresse för fortsatt forskning kring den skrivna berättelsen som samtalsunderlag. I enlighet med Barker och Buchanan-Barker (2005) anser vi det vara av betydelse att värdera rösten. Det skulle därför vidare vara

spännande och lärorikt att utforska den skrivna berättelsen som samtalsunderlag. Det för att ur ett patientperspektiv få reda på om det kan bidra till återhämtning och ur ett

sjuksköterskeperspektiv få vetskap om man genom patientens skrivna berättelse skulle få ännu djupare förståelse för patientens livsvärld. Vidare skulle det vara intressant att få

vetskap om vad sjuksköterskan har för erfarenhet av skrivna berättelser som samtalsunderlag och hur sjuksköterskan i den digitala framtiden kan möta patienten i berättelsen?

REFERENSER

Ali, L., & Skärsäter, I. (2017). Att använda internet vid datainsamling. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad, (ss. 217- 232). Lund: Studentlitteratur.

Bantjes, J., & Swartz, L. (2019). ”What Can We Learn From First-Person Narratives?” The Case of Nonfatal Suicidal Behavior. Qualitative Health Research x(x), 1-11. Hämtad den 28 mars, 2019, från:

https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1049732319832869

Barker, P., & Barker-Buchanan, P. (2005). The Tidal Model: A Guide for Mental Health Professionals. New York: Routledge.

Berg, M. (2015). Netnografi: att forska om och med internet. Lund: Studentlitteratur.

Brown, G.K., & Green, K.L. (2014). A Review of Evidence-Based Follow-Up Care for Suicide Prevention: Where Do We Go From Here?. American Journal of Preventive

Medicine, 47(32), 209-215. doi: 10.1016/j.amepre.2014.06.006.

Bullington, J. (2018). Samtalskonst i vården: Samtalsträning för sjuksköterskor på fenomenologisk grund. Lund: Studentlitteratur.

Chi, M-T., Long, A., Jeang, S-R., Ku, Y-C., Lu, T., & Sun, F-K. (2013). Healing and recovering after a suicide attempt: a grounded theory study. Journal of Clinical Nursing, (23), 1751-1759. doi: 10.1111/jocn.12328.

Cutcliffe, J. (2009). Assessing risk of suicide and self-harm. I P. Barker (Red.), Psychiatric and Mental Health Nursing; The craft of caring, (ss. 527-534). London: Hodder Arnold Education.

Cutcliffe, J.R., & Stevenson, C. (2008). Feeling our way in the dark: The psychiatric nursing care of suicidal people- A literature review. International Journal of Nursing Studies, (45), 942-953. doi:10.1016/j.ijnurstu.2007.02.002.

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur. Damianakis, T., & Woodford, R.M. (2012). Qualitative Research With Small Connected

Communities: Generating New Knowledge While Upholding Research Ethics. Qualitative Health Research, 22(5), 708–718. doi: 10.1177/1049732311431444. Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 143-154). Lund: Studentlitteratur.

Dazzi, T., Gribble, R., Wessely, S., & Fear, N.T. (2014). Does asking about suicide and related behaviours induce suicidal ideation? What is the evidence?. Psychological Medicine, (44), 3361-3363. doi:10.1017/S0033291714001299.

Dodemaide, P., & Crisp, B.R. (2013). Living with suicidal thoughts. Health Sociology Review, 22(3), 308-317. doi.org/10.5172/hesr.2013.22.3.308.

Dunkley, C., Borthwick, A., Barlett, R., Dunkley, L., Palmer, S., Gleeson, S., & Kingdom, D. (2018). Hearing the Suicidal Patient´s Emotional Pain: A Typological Model to Improve Communication. Crisis 39(4), 267-274. doi: 10.1027/0227-5910/a000497. Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.),

Teoretiska grunder för vårdande (ss. 122-128). Stockholm: Liber.

Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (ss. 129-144). Stockholm: Liber.

Fleischmann, A., Bertolote,J.M., Wasserman,D., De Leo,D., Bolhari,J., Botega,N.J., m.fl. (2008). Effectiviness of brief intervention and contact for suicide attempters: a randomized controlled trial in five countries. Bull World Health Organ, 86(9), 703– 709. doi:10.2471/BLT.07.046995.

Folkhälsomyndigheten. (2019). Dödlighet i suicid (självmord). Hämtad den 11 april, 2019, från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-

statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/suicid-sjalvmord/

Fredriksson, L. (2003). Det vårdande samtalet. Doktorsavhandling, Åbo Akademi, Institutionen för vårdvetenskap.

Hagen, J., Knizek, B.L., & Hjelmeland, H. (2017). Mental Health Nurses´Experiences of Caring for Suicidal Patients in Psychiatric Wards: An Emotional Endeavor. Archives of Psychiatric Nursing, (31), 31-37. doi:10.1016/j.apnu.2016.07.018.

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 411-420). Lund: Studentlitteratur. King, D.B., O´Rourke, N., & DeLongis, A. (2014). Social Media Recruitment and Online Data

Collection: A Beginner´s and Best Practices for Accessing Low-Prevalance and Hard- to-Reach Populations. Canadian Psychologie, 55(4), 240-249.

doi:10.1037/a0038087.

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 57-80). Lund: Studentlitteratur. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Lakeman, R. (2010). What can qualitative reasearch tell uss about helping a person who is suicidal?. Nursing Times, 106(33), 23-26. Hämtad den 27 mars, 2019, från Nursing Times: https://www.nursingtimes.net/roles/mental-health-nurses/what-can-

Lindseth, A., & Norberg, A. (2004). A phenomenological hermeneutical method for researching lived experience. Scandinavian Journal of Caring Sciences, (18), 145– 153. doi:10.1111/j.1471-6712.2004.00258.x.

Luxton, D.D., June, J.D., & Comtois, K.A. (2013). Can Postdischarge Follow-Up Contacts Prevent Suicide and Suicidal Behavior. Crisis, 34(1), 32-41. doi:10.1027/0227- 5910/a000158.

McGill, K., Hackney, S., & Skehan, J. (2019). Information needs of people after a suicide attempt: A thematic analysis. Patient Education and Counseling, x(18), xxx-xxx. doi: 10.1016/j.pec.2019.01.003. Hämtad den 27 mars, 2019, från:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0738399118303811?via%3Dihub McKay, K., & Shand, F. (2018). Advocacy and luck: Australian healthcare experiences

following a suicide attempt. Death Studies, 42(6), 392-399. doi: 10.1080/07481187.2017.1359218.

Müller, C. (2013). Suicidnära patienter: Kliniska riktlinjer för utredning och vård. Stockholm: Svenska Psykiatriska Föreningen och Gothia Fortbildning AB.

Nyberg, U. (2013). Konsten att rädda liv- om att förebygga självmord. Stockholm: Natur & Kultur.

Nyström, M. (2017). Hermeneutik. I B. Höglund Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjuksvård, (ss. 179-196). Lund:

Studentlitteratur.

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.

Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med

specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad den 10 december 2018 från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014.pdf

Ricouer, P. (1976). Interpretation Theory: Discourse and the Surplus of Meaning. Fort Worth: Texas Christian University Press.

Ringskog Vagnhammar, S., & Wasserman, D. (2017). Första hjälpen vid självmordsrisk. Lund: Studentlitteratur.

Runeson, B. (2012). Ärftlighet. I B. Runeson, E. Salander Renberg, Å. Westin & M. Waern (Red.), Den suicidnära patienten: Värdering och hantering av suicidrisk, (ss. 87-89). Lund: Studentlitteratur.

Runeson, B. (2016). Suicidalt beteende. I J. Herlofson, L. Ekselius, A. Lundin, B. Mårtensson & M. Åsberg (Red.), Psykiatri (ss. 709-724). Lund: Studentlitteratur.

Salander Renberg, E. (2012). Öppenvård och uppföljning. I B. Runeson, E. Salander Renberg, Å. Westin & M. Waern (Red.), Den suicidnära patienten: Värdering och hantering av suicidrisk, (ss. 137-139). Lund: Studentlitteratur.

Santa Mina, E., & Gallop, R. (2009). The person who is suicidal. I P. Barker (Red.),

Psychiatric and Mental Health Nursing; The craft of caring, (ss. 182-190). London: Hodder Arnold Education.

SBU. (2015). Instrument för bedömning av suicidrisk: En systematisk litteraturöversikt. Hämtad den 18 april, från:

https://www.sbu.se/contentassets/29385a6975a0403e807c7d4aa87576d7/instrume nt_bedomning_suicidrisk_2015.pdf

Schwartz-Lifshitz, M., Zalsman, G., Giner, L., & Oquendo, M.A. (2012). Can We Really Prevent Suicide?. Current Psychiatry Report, 14(6), 624-633. doi:10.1007/s11920- 012-0318-3.

Scott, C. (2017). Berättelser- narrativ analys och tolkning. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (ss. 205- 215). Lund: Studentlitteratur.

Sellin, L., Asp, M., Wallsten, T., & Wiklund Gustin, L. (2017). Reconnecting with oneself while struggling between life and death: The phenomenon of recovery as experienced by persons at risk of suicide. International Journal of Mental Health Nursing, (26), 200-207. doi:10.1111/inm.12249.

Sellin, L., Kumlin, T., Wallsten, T., & Wiklund Gustin, L. (2018). Caring for the suicidal person: A Delphi study of what characterizes a recovery-oriented caring approach. International Journal of Mental Health Nursing, (27), 1756-1766. doi:

10.1111/inm.12481.

SFS 2018:218. Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Hämtad 4 januari, 2019 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2018218-med-kompletterande- bestammelser_sfs-2018-218

Shand, F.L., Batterham, P.J., Chan, J.K.Y., Pirkis, J., Spittal, M.J., Woodward, A., &

Christensen, H. (2018). Experience of Health Care Services After a Suicide Attempt: Results from an Online Survey. Suicide and Life-Threatening Behavior, 48(6), 779- 787. doi:10.1111/sltb.12399.

Skogman Pavulans, K., Bolmsjö, I., Edberg, A-K., & Öjehagen, A. (2012). Being in want of control: Experiences of being on the road to, and making, a suicide attempt.

International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, (7), 16228- 16238. doi:10.3402/qhw.v7i0.16228.

Socialstyrelsen. (2003). Vård av självmordsnära patienter- en kunskaps översikt. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 19 december, 2018 från:

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10650/2003-110- 8_20031108.pdf

Sun, F-K., & Long, A. (2013). A suicidal recovery theory to guide individuals on their healing and recovering process following a suicide attempt. Journal of Advanced Nursing, 69(9), 2030-2040. doi:10.1111/jan.12070.

Talseth, A-G., & Gilje, F.L. (2011). Nurses´responses to suicide and suicidal patients: a critical interpretive synthesis. Journal of Clinical Nursing, (20), 1651-1667. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03490.x.

Tzeng, W-C., Yang, C-I., Tzeng, N-S., Ma, H-S., & Chen, L. (2010). The inner door: toward an understanding of suicidal patients. Journal of Clinical Nursing, (19), 1396-1404. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.03002.x.

Valente, S. (2011). Nurses’ psychosocial barriers to suicide risk management. Nursing Research and Practice, 2011, doi.10.1155/2011/650765. doi: 10.1155/2011/650765. Vatne, M., & Nåden, D. (2011). Finally, it became too much – experiences and reflections in

the aftermath of attempted suicide. Scandinavian Journal of Caring Sciences, (26), 304-312. doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00934.x.

Vatne, M., & Nåden, D. (2014). Patients´experiences in the aftermath of suicidal crices Nursing Ethics, 21(2), 163-175. doi: 10.1177/0969733013493218.

Vatne, M., & Nåden, D. (2016). Crucial resourses to strengthen the desire to live: Experiences of suicidal patients Nursing Ethics, 23(3), 294-307. doi:10.1177/0969733014562990. Vatne, M., & Nåden, D. (2018). Experiences that inspire hope: Perspectives of suicidal

patients. Nursing Ethics, 25(4), 444-457. doi:10.1177/0969733016658794. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 17 december, 2018, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wasserman, D. (2016). The suicidal process. I D. Wasserman (Red.), Sucide an Unnecessary Death (ss. 27-38). Oxford: University Press.

Wasserman, E. (2018). Självmordsförsök i Sverige. Stockholm: Karolinska institutet, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention.

Ödman, P-J. (2017). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

BREV TILL VERKSAMHETSCHEF

Information och förfrågan om tillåtelse att genomföra studien

”Erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök: Ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv”

Vi heter Louise Berghard och Jennie Engzell och är studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår att genomföra ett arbete i form av en magisteruppsats där vi har valt att lägga fokus på erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök. Syftet med vår studie är att ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv inom psykiatrisk öppenvård beskriva erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök. Vi (Louise och Jennie) ber om tillåtelse att genomföra en del av studien vid Region x psykiatriska öppenvårdsmottagningar. Rent konkret skulle det innebära att intervjua legitimerade sjuksköterskor gällande deras erfarenheter av uppföljande samtal med patienter som överlevt självmordsförsök. På så vis har vi en förhoppning om att nå ut till ca 5–7 sjuksköterskor som genom intervju vill dela med sig av sina egna erfarenheter av uppföljande samtal med patienter.

Deltagande i studien innebär medverkan i en intervju och förutsätter att sjuksköterskan arbetar inom psykiatrisk öppenvård med erfarenhet av uppföljande samtal med patienter som överlevt

självmordsförsök. Ett förslag är att intervjun genomförs på forskningspersonens arbetsplats.

Tidsåtgången för en intervju beräknas till ca en timme. Vid önskemål av annan mötesplats kommer vi att respektera det. Forskningspersonen kan även välja om intervjun ska genomföras via fysiskt eller virtuellt möte. Deltagande i studien är frivilligt och forskningspersonerna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.

Insamlade data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR) och förvaras i studieförfattarnas

lösenordskyddade tekniska utrustning. Studien granskas enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola. Etiska överväganden finns närmare redovisade på sidan 11 samt i BILAGA A i bifogat PM. En eventuell nackdel kan kopplas till att deltagande tar av verksamhetens tid. Om deltagandet väcker tankar och reflektioner som sjuksköterskan upplever som känsliga kommer vi att vara lyhörda för det och ge möjlighet till uppföljande samtal, både vid intervjun och efteråt om sjuksköterskan vill det. Fördelar hänger samman med att sjuksköterskorna får möjlighet att dela med sig av sina egna erfarenheter och bidra till ett underlag som kan fördjupa förståelsen för patientens situation och behov. Att på så vis tillvarata sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med självmordsnära patienter kan ses som ett viktigt argument för att genomförandet av studien har möjlighet att bringa nytta för såväl patienter som sjuksköterskor och därigenom även för verksamheten.

Resultatet kommer att publiceras i form av en magisteruppsats vid Mälardalens högskola samt

eventuellt publiceras i form av en vårdvetenskaplig artikel. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta

del av det färdiga resultatet. För vidare information och frågor kring studien är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare.

BILAGA A:

Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola i Västerås

2 Med vänliga hälsningar,

Louise Berghard, Student i specialistsjukskötersketutbildningen med inriktning psykiatrisk vård, Mälardalens högskola, Västerås, Leg. Sjuksköterska.

Mobil: xxx-xxxxxxx, E-post: x

Jennie Engzell, Student i specialistsjukskötersketutbildningen med inriktning psykiatrisk vård, Mälardalens högskola, Västerås, Leg. Sjuksköterska.

Mobil: xxx-xxxxxxx, E-post: x

Lena Wiklund Gustin, Universitetslektor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, Västerås, Tel: xxx-xxxxxx, E-post: x

SAMTYCKE TILL GENOMFÖRANDE AV STUDIEN

”Erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök: Ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv”

Jag har skriftligen fått information om studien ”Erfarenheter av uppföljande samtal efter

självmordsförsök: Ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv” och hur den ska genomföras. Jag har haft möjlighet att läsa igenom informationen, ställa frågor och fått de besvarade.

Jag tilldelas en kopia på den skriftliga informationen om studien och på detta samtyckesformulär. Genom att skriva under det här samtyckesformuläret godkänner jag att studien genomförs vid Region x psykiatriska öppenvårdsmottagningar.

_________________________

Ort och datum

__________________________ _______________________________

TILL SJUKSKÖTERSKOR

Information och förfrågan om deltagande i studien

”Erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök: Ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv”

Jag heter Jennie Engzell och tillsammans med Louise Berghard student i

specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I

utbildningen ingår att genomföra ett arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med studien som är en del i en större studie, är att ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv inom psykiatrisk öppenvård beskriva erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök.

För att delta behöver du vara legitimerad sjuksköterska med minst två års erfarenhet av att vara kliniskt verksam som sjuksköterska; ha arbetat inom psykiatrisk öppenvård minst ett år med erfarenhet av uppföljande samtal med patienter som har överlevt självmordsförsök; samt muntligen och skriftligen förstå det svenska språket.

Jag (Jennie) vill fråga om du är intresserad av att få information om studien och vad deltagande innebär. Att medverka i studien innebär att delta i en intervju där tidsåtgången beräknas ta ca en timme. Du har själv möjlighet att påverka val av plats för intervjun, om genomförandet ska ske via fysiskt möte eller via telefon eller dator. Intervjun kommer att spelas in, skrivas ut ordagrant till text som analyseras med hjälp av en metod som fokuserar på förståelse av människors egna erfarenheter.

Medverkan är frivillig och vill du inte delta i studien kan du bortse från detta brev.

Om du är intresserad av att delta har du rätt att när som helst under studien avbryta ditt deltagande utan att ange förklaring.

Insamlade uppgifter kommer att hanteras enligt forskningsetiska krav, kodas, avidentifieras och förvaras i studieförfattarens lösenordskyddade tekniska utrustning. Ingen utomstående förutom studieförfattarna och handledaren till studien kan ta del av materialet. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till dig och resultatet kommer endast att användas för studiens ändamål. Studien granskas enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola. Resultatet kommer att publiceras i form av en magisteruppsats vid Mälardalens högskola samt eventuellt

publiceras i form av en vårdvetenskaplig artikel. Du kommer också, om du så önskar, att få ta del av

det färdiga resultatet.

En eventuell nackdel kan kopplas till att deltagande tar av din tid. Fördelar med att delta hör samman med att du får möjlighet att dela med dig av dina egna erfarenheter och bidra till ett underlag som kan fördjupa förståelsen för patientens situation och behov. Om deltagandet väcker tankar och reflektioner som du upplever som känsliga får du gärna säga till, både i samband med intervjun och efteråt, för att jag ska kunna ge bästa möjliga stöd i uppföljande samtal om du önskar det.

Om du är intresserad av att få mer information eller vill delta i studien, är du välkommen att via avsedd mejl kontakta mig (Jennie) som i studien kommer att intervjua sjuksköterskor. Mejlen kommer att läsas dagligen och vara öppen under tiden som studien pågår. För övriga upplysningar om studien är du även välkommen att kontakta min medförfattare Louise Berghard eller vår handledare, Lena Wiklund Gustin.

Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola i Västerås

BILAGA B:

2 Med vänliga hälsningar,

Jennie Engzell, Student i specialistsjukskötersketutbildningen med inriktning psykiatrisk vård, Mälardalens högskola, Västerås, Leg. Sjuksköterska.

E-post: x

Louise Berghard, Student i specialistsjukskötersketutbildningen med inriktning psykiatrisk vård, Mälardalens högskola, Västerås, Leg. Sjuksköterska. (ansvarig för intervjuer med personer som överlevt självmordsförsök)

E-post: x

Lena Wiklund Gustin, Universitetslektor i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, Västerås, Tel: xxx-xxxxxx, E-post: x

SAMTYCKE TILL ATT DELTA I STUDIEN

”Erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök: Ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv”

Jag har blivit tillfrågad att delta i studien “Erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök: Ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv”. Jag har informerats om studien och haft möjlighet att ställa frågor samt fått de besvarade.

Jag tilldelas en kopia på den skriftliga informationen om studien och på detta samtyckesformulär. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är frivilligt, och att jag kan dra mig ur när som helst och avbryta deltagandet utan förklaring. Genom att skriva under det här samtyckesformuläret godkänner jag att delta i studien.

 JA, jag vill delta i studien “Erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök: Ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv” och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnar behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.

_______________________________

Datum

____________________________ _______________________________

BILAGA C:

BREV TILL IDEELLORGANISATION X

Information och förfrågan om tillåtelse att rekrytera personer till studien

”Erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök: Ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv”

Vi (Louise och Jennie) vill fråga om ni är intresserade av att hjälpa till med att rekrytera personer som har överlevt självmordsförsök. Hjälpen som vi önskar är att få tillåtelse att genom missivbrev publicera förfrågan om deltagande i studien på er Facebooksida för volontärer. På så vis har vi en förhoppning om att nå ut till ca 5–7 personer som har överlevt självmordsförsök och som genom en intervju vill dela med sig av sina egna erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök.

Forskningspersoner har möjlighet att påverka val av plats för intervjun samt välja om intervjun ska genomföras via fysiskt eller virtuellt möte. Tidsåtgången för en intervju beräknas till ca en timme. Deltagande i studien är frivilligt och forskningspersonerna kan dra sig ur när som helst utan

förklaring. Insamlade data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR) och förvaras i studieförfattarnas lösenordskyddade tekniska utrustning. Studien granskas enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola.

Att möta en människa som har tankar på att ta sitt liv eller som har gjort ett självmordsförsök kan vara svårt för sjuksköterskan att närma sig. Genom att medverka i studien får personer möjlighet att dela med sig av sina egna erfarenheter av uppföljande samtal med sjuksköterskor. Fördelar hänger på så vis samman med att medverkan kan bidra till ett underlag som fördjupar förståelsen för hur

omvårdnaden kan utformas för att möta patientens situation och behov på personens egna villkor. En eventuell nackdel kan kopplas till att deltagande tar av personens tid. Om deltagandet väcker tankar och reflektioner som personen upplever som känsliga kommer vi att vara lyhörda för det och ge möjlighet till uppföljande samtal, både vid intervjun och efteråt om personen vill det. En individuell

In document Att tillsammans segla mot livet : Levda erfarenheter av uppföljande samtal efter självmordsförsök ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv inom vuxenpsykiatrisk öppenvård (Page 48-66)