Som förslag på vidare forskning är den yngre åldern ett fortsatt intressant om- råde, då det saknas forskning kring detta. För att tydligare undersöka barns uttryck om broar kan studien smalas av och enbart fokusera på en synvinkel inom teknik. Uttryck som inte tydligt framkommit i denna studie är det tek- niska systemet eller hållbar konstruktion.
41
REFERENSER
Areljung, S. (2017). Utanför experimentlådan: kunskapsproduktion, tid och
materia i förskolans naturvetenskapsundervisning (Doctoral dissertation,
Umeå universitet). Umeå: UmU tryckservice
Areljung, S., Kelly-Ware, J. (2017). Navigating the risky terrain of children´s working theories. Early Years, An international Research Journal 37 (4), 370–385.
doi:10.1080/09575146.2016.1191441
Areljung, S. (2018). Barns arbetsteorier i naturvetenskap. Hämtad från Skol verket 2019-01-18: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/F%C3%B6rskola/031-natur-teknik-o-sprakutveckl ing/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artik lar/M31_fsk_02A_01_arbetsteorier.docx
Axell, C. (2013). Teknikundervisningen i förskolan: En internationell utblick.
Forum för ämnesdidaktik, Linköpings Universitet. Linköping: LiU-Tryck
Axell, C. (2015). Barnlitteraturens tekniklandskap: en didaktisk vandring
från Nils Holgersson till Pettson och Findus (Doctoral dissertation,
Linköping University Electronic Press). Linköping: LiU-Tryck
Axell, C. (2018). Tekniken i barnlitteraturen. Hämtad från Skolverket 2019- 01-18: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/docu ment/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/F%C3%B6rskola/031-natur-teknik-o-sprakutveckling/del_03/Mate rial/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/M31_fsk_03A_01_tekniken.docx Axell, C., & Hallström, J. (2013). Representations of technology in the “Technical Stories” for children of Otto Witt, early 20th century Swedish technology educator. International journal of technology and design
education, 23(4), 817-834.
Barab, S., & Squire, K. (2004). Design-based research: Putting a stake in the ground. The journal of the learning sciences, 13(1), 1-14.
Bjurulf, V. (2011). Teknikdidaktik. Stockholm: Norstedt.
Brownlee, J., & Berthelsen, D. (2006). Personal epistemology and relational pedagogy in early childhood teacher education programs. Early
42
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. Uppl.) Malmö: Liber
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärar
studenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Derry, S. J., Pea, R. D., Barron, B., Engle, R. A., Erickson, F., Goldman, R., ... & Sherin, B. L. (2010). Conducting video research in the learning sciences: Guidance on selection, analysis, technology, and ethics. The
Journal of the Learning Sciences, 19(1), 3-53.
Elvstrand, H., Hallström, J., & Hellberg, K. (2018). Vad är teknik? Pedgogers uppfattningar om och erfarenheter av teknik och teknikundervisning i förskolan What is technology? Preschool teachers' conceptions and experiences of technology and technology education in the
preschool. Nordic Studies in Science Education, 14(1), 37-53.
Erickson, F. (2006). Definition and analysis of data from videotape: Some research procedures and their rationales. Handbook of complementary
methods in education research, 3, 177-192.
Hallström, J., Elvstrand, H., & Hellberg, K. (2015). Gender and technology in freeplay in Swedish early childhood education. International journal
of technology and design education, 25(2), 137- 149.
Hedges, H. (2008). " Even when we're big we'll still be friends": working the theories in children's learning. Early Childhood Folio, 12, 2-7.
Hedges, H. (2012). Vygotsky's phases of everyday concept development and the notion of children's “working theories”. Learning, Culture and Social
Interaction, 1(2), 143-152.
Ingelstam, L. (2002). System: att tänka över samhälle och teknik. Eskilstuna: Statens energimyndighet.
Insulander, E., & Svärdemo Åberg, E. (2014). Vilken kunskap erkänns i det systematiska kvalitetsarbetet?: Om oförenliga tankestilar i dagens för skola. Nordisk barnehageforskning, 7(12), 1-18.
Jarvis, T., & Rennie, L. J. (1998). Factors that influence children's developing perceptions of technology. International Journal of Technology and
Design Education, 8(3), 261-279.
Johansson, E. (2004). Learning encounters in preschool – interaction between atmosphere, view of children and of learning. International Journal of
43
Klasander, C. (2010). Talet om tekniska system: förväntningar, traditioner och
skolverkligheter (Doctoral dissertation, Linköping University Electronic
Press). Linköping: LiU-Tryck
Kress, G., & Selander, S. (2012). Multimodal design, learning and cultures of recognition. The internet and higher education, 15(4), 265-268.
Kruusval, C. (2012). Bockarna Bruse. Stockholm: Rabén & Sjögren
Levy, S. T. (2013). Young children’s learning of water physics by construct ing working systems. International Journal of Technology and Design
Education, 23(3), 537-566.
Mawson, B. (2007). Factors affecting learning in technology in the early years at school. International Journal of Technology and Design
Education, 17(3), 253-269.
Mylesand, M. (2007). Bygg & konstruktion i förskolan. Stockholm: Lärar- förbundets förlag.
Selander, S. (2008). Designs for learning-A theoretical perspective. Designs
for learning, 1(1)., 10-22
Skolverket. Läroplan för förskolan. Reviderad 2016 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket.
Skolinspektionen. Förskolans arbete med matematik, teknik och naturveten
skap [Elektronisk resurs]. (2017). Stockholm: Skolinspektionen.
Skånfors, L. (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan (Doctoral dissertation, Karlstads universitet). Karlstad: Kauprint
Stables, K. (1997). Critical issues to consider when introducing technology education into the curriculum of young learners. Journal of Technology
Education, 8(2), 50-66.
Svensson, M. (2011). Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i
grundskolan (Doctoral dissertation, Linköping University Electronic
Press). Linköping: LiU-Tryck
Thuresson, H. (2013). Att läsa bilder med kroppen: En studie om yngre
förskolebarns kommunicerande (Doctoral dissertation, Karlstads
universitet). Karlstad: Kauprint
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
44
BILAGOR
Bilaga 1
Information om studien:
Självständigt arbete
Jag heter Natalie Andersson och studerar sjätte terminen på förskollärarpro- grammet, Karlstads Universitet. Jag ska nu skriva mitt examensarbete som kommer handla om teknik (konstruktion, tekniskt system) och inriktar sig mot barns funderingar, uttryck och vad de kommunicerar om broar.
Genom barns samtal och lek skulle jag vilja undersöka deras funderingar, uttryck och hur de kommunicerar om broar. För att genomföra detta behöver jag observera era barn. Under observationen kommer jag att spela in aktivite- ten/situationen/samtal för att enklare kunna se/höra vad alla barnen kom- municerar fram för att få med så mycket information som möjligt. Inspelning skapar en bättre överblick då de yngsta barnen kommunicerar med hela kroppen, att anteckna under observation kan göra att jag missar något barns uttryck. Att istället spela in gör att jag kan gå tillbaka och anteckna efteråt och ägna allt fokus åt den aktivitet eller samtal vi har. Det finns inga rätt eller fel inom det ert barn uttrycker och det är inga enskilda barn som står i fokus eller granskas inför arbetet, det intressanta för undersökningen är vad som uttrycks och vad som sägs om bron.
Personuppgifter behandlas enligt ert informerade samtycke som vårdnad- shavare. Jag kommer även att försöka läsa av barnens signaler om de vill delta eller inte under pågående observation/intervju. Deltagandet i studien är helt frivilligt. Ni kan när som helst återkalla ert samtycke utan att ange orsak, även barnen kan avbryta och det är där jag kommer vara uppmärksam på signaler om dem exempelvis drar sig undan. Alla uppgifter som kommer mig till handa behandlas på ett sådant sätt så att inga obehöriga kan ta del av dem. Insamlade uppgifter kommer att bevaras i ett låst skåp och alla inspelningar kommer ske utan internetuppkoppling för att utesluta alla risker som kan finnas med ex- empelvis molntjänster. Dessa inspelningar kommer sedan föras över till min privata dator som enbart jag har tillgång till. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads Universitets studieregister, därefter kommer alla videofilmer av samtal och ob- servation att sedan förstöras.
Karlstads Universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj, 2018) har du rätt att gratis
45
få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller invända mot behandling av personuppgifter och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads uni- versitet är dpo@kau.se
För frågor, kontakta:
Natalie Andersson 070– 2******el. Natalie.Andersson@*******..se Handledare:
Jeanni Flognman, Universitetsadjunkt i teknik: 054–7****** el. Jeanni.Flog- man@***.se
46