Förslag till vidare forskning

Det vore intressant att göra en aktionsforskning runt det fortsatta utvecklingsarbetet i fallstudiens idrottsundervisning. Resultatet av en eventuell kunskapsöverföring och kollegialt lärande vore intressant att följa, såsom effekterna av den fortsatta utformningen av idrottsundervisningen. Då träning är extra viktig för elever med NPF (Hirvikoski, 2013) och då medveten systematisk motorikträning tycks gynna elevers utvecklingen och inlärningen (Hannaford, 1997; McPhillips, Hepper & Mulhern 2000; Smith, 2015), skulle det även vara intressant att studera effekten en sådan träning. I kommande studier skulle det vara intressant om även eleverna själva får komma till tals.

Referenslista

Bejerot, S. (2011). The relationship between poor motor skills and neurodevelopmental disorders.

Developmental Medicine & Child Neurology, 53(9), 779-779.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Centrum för idrottsforskning. (2013). Dolda utmaningar : om unga idrottare med osynliga

funktionsnedsättningar. Stockholm: SISU idrottsböcker distributör.

Ericsson, I., Cederberg, M. (2015) Physical Activity and School Performance: A Survey among

Students Not Qualified for Upper Secondary School. Physical Education and Sport Pedagogy, 20(1), 45-66.

Ericsson, I., Karlsson, M. (2012). Motor Skills and School Performance in Children with Daily Physical Activity in School – A Nine-Year Prospective Intervention Study. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. 24(2), 273–278. doi: 10.1111/j.1600-0838.2012.01458.x

Ericsson, I.,Karlsson, M. (2014, 23 januari). Daglig undervisning i idrott och hälsa förbättrar motorik och skolprestationer: En nioårig interventionsstudie [Artikelinlägg]. Hämtad från

http://idrottsforum.org/ericsson-karlsson140123/

Ericsson, I., Hamren, E., Eggertz Forsmark, M., Harms-Ringdahl, K,. Karlsson, M., Jansson, E., Eklöf, U., Gärdsell, P., Rafstedt-Johnsson, H,. & Söderberg, E. (2013, 20 september). Mer idrott i skolan ger bättre betyg. Svenska dagbladet. Hämtad från

http://www.svd.se/mer-idrott-i-skolan-ger-battre-betyg

Fägerblad, H. (2011). Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och

gymnasium. Stockholm: Stockholms läns landsting.

Gerland, G. (1996). En riktig människa. Stockholm: Cura

Gillberg C. (2010). The ESSENCE in child psychiatry: Early Symp-stomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations. Research in Developmental Disabilities, 2010(31), 1543–51.

Groff, D, Lundberg, N., & Zabriskie, R (2009). Influence of adapted sport on quality of life: Perceptions of athletes with cerebral palsy, Disability and Rehabilitation, 31 (4), 318-326. Hämtad från

http://web.b.ebscohost.com.proxy.ub.umu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=be6b629d-e02a-49e4-bdd9-d1056a5b5b29%40sessionmgr198&vid=1&hid=102

Hannaford, C. (1997). Lär med hela kroppen: inlärning sitter inte bara i huvudet. Jönköping: Brain Books.

Hattie, J.A.C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achivement. London, New York: Routledge.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Skolverket.

Hedlund, L., Rienecker, L., Stray Jørgensen, Peter., Lagerhammar, A. (2008) Att skriva en bra

Jerlinder, K. (2010). Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder

en utopi? Örebro: Örebro universitet. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:313366/FULLTEXT01.pdf

Kullberg, B. (2014). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

McPhillips, M., Hepper, PG., Mulhern, G. (2000). Effects of replicating primary-reflex movements on specific reading difficulties in children: a randomised, double-blind, controlled trial. The Lancet, 355(9203), 537-541.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Studentlitteratur: Lund

Nilholm, C. (2010, 10 mars). Förenklat resonemang om skola och vetenskap. Hämtad 2016-01-07, från http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.329399-forenklat-resonemang-om-skola-och-vetenskap

Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen? Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad 2016-01-17, från

http://www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/00458_ny.pdf Rienecker, L. (2014). Att skriva en bra uppsats. Lund: Liber.

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - Vad är det då? En multimetodstudie av eleven i

matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete, 7.

Umeå: Umeå universitet

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen (2009). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan. Granskningsrapport 2009: 6.

Skolverket. (2001). Tre magiska G:n Skolans insatser för elever med funktionshinder. Örebro: db grafiska.

Skolverket, PM. (2007-11-26 1(24)). Kategorisering av elever med funktionshinder i Skolverkets

arbete. Hämtad från

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubex t%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1763.pdf%3Fk%3D1763

Skolverket. (2009a). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola: kunskapsöversikt över olika

faktorer. Stockholm: Skolverket. Hämtad från

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubex t%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2258.pdf%3Fk%3D2258

Skolverket. (2009b). Skolan och Aspergers syndrom - erfarenheter från skolpersonal och forskare. Stockholm: Davidsons tryckeri AB.

Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm: Fritzes

Skolverket. (2013). PISA 2012: 15-åringars kunskaper i mattematik, läsförståelse och

naturvetenskap: resultaten i koncentrat. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och

åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skritc, T. (1995). Disability and democracy: reconstruction (special) education for postmodernity. New York: Teachers College Press

SOU (2000). Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. SOU 2000:91. Socialdepartementet.

Socialstyrelsen. (2007). Funktionsnedsättning och funktionshinder, användning av begreppen. Hämtad 2016-01-17, från

https://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio#anchor_2

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2013). Där man söker får man svar - delaktighet i teori och

praktik för elever med funktionsnedsättning. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2015). Språkstörning. Hämtad 2015-12-21, från

https://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Sprakstorning/

Smith, A. (2015, 11 februari) UR Samtiden - Idrott och mångfald: Idrottens påverkan på barn med

ADHD [Föreläsning]. Karlstads universitet: UR. Hämtad från http://uraccess.se.proxy.ub.umu.se/products/188786

Stake, R. (1995). The art of case study research. Thousand Oaks, Calif: Sage.

Stukát, K. (2000). Kunskapsutveckling hos elever med rörelsehinder: Forskningsöversikt. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet.

Säljö, R. (2000). Lärande i Praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Rimmer, J.H., Braddock, D. & Pitetti, K.H. (1996). Research on Physical Activity and Disability: an emerging National Priority. Medicine & Science in Sports & Exercise. 28 (8), 1366-1372.

van Maanen, J. (1988). Tales of the feald. Chicago: University of Chicago Press.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig:

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wolmesjö, S., Andersson, T. (2002). Smarta rörelser för fysisk och mental balans: stärk din förmåga

att lära och utvecklas inom utbildning, idrott och arbetsliv. Farsta: SISU idrottsböcker; Malmö:

Wahlgren, A. (2010). Få idrottstimmar i Sverige. Skolvärlden, 9. Tillgänglig:

http://skolvarlden.se/artiklar/fa-idrottstimmar-i-sverige

Wästerlund, A. (2015). Nytt syre i Pisa-debatten. Stockholm: 33 sidor.

Åström, Peter. (2013). Included yet excluded?: conditions for inclusive teaching in physical education