För denna studie har invånare i de mest angränsande stadsdelarna till Sätra, Eriksborg respektive Hagaberg, kommit att statistiskt undersökas. Från enkätundersökningen har flera olika perspektiv tagits del av, som har öppnat upp ögonen för att olika invånare avseende kön och ålder kan resonera på olika sätt. Baserat på den spridning som enkätundersökningen till viss del uppvisar mellan respondentgrupperna, har intresse väckts kring om och i sådana fall hur andra variabler än kön och ålder skulle kunna påverka helhetsresultatet. Då det inom ramarna för denna undersökning inte fanns utrymme att studera flera olika variabler, skulle ett förslag till vidare forskning kunna vara att utveckla enkätundersökningen både beträffande enkätfrågor och antalet tillfrågade.
En annan ingång till vidare forskning skulle kunna vara att fördjupa sig i hur ”mjuk/social infrastruktur” tar sig fysiskt uttryck i det offentliga rummet. Här skulle ett förslag kunna vara att studera fler närliggande stadsdelar än Eriksborg och Hagaberg. På så sätt skulle flera stadsdelar kunna ställas mot varandra för att se ifall det offentliga rummets sociala hållbarhet uppvisar några skillnader och vidare vilka eventuella konsekvenser ojämlikheterna har fått på invånarna.
Ett tredje och avslutande förslag till vidare forskning är att bygga vidare på det resultat som framkommit i denna undersökning. Likaså här fanns varken tid eller utrymme för en djupare analys och uppföljning av de respondentgrupper som stod för max- och minsvarsvärdena. Det skulle således vara intressant att koncentrera sig på dessa grupper, för att på ett mer ingående sätt kartlägga vad och varför vissa faktorer hos dessa respondenter får ett större genomslag på den sociala hållbarheten än andra.
Sammanfattningsvis skulle en vidare forskning inom var och en av dessa tre nämnda förslag tänkas vara relevant att fullfölja inför Västerås Stads socialt hållbara trafikplanering av Sätra.
26
REFERENSLISTA
Beyazit, Eda. (2011). Evaluating Social Justice in Transport: Lessons to be Learned from the Capability Approach, Transport Reviews, 31(1), ss. 117–134.
Brottsförebyggande rådet (2017). Otryggheten har ökat och könsskillnaderna kvarstår. https://www.bra.se/nytt-fran-bra/arkiv/press/2017-01-10-otryggheten-har-okat-och- konsskillnaderna-kvarstar.html [2018-04-5]
Department for Transport (2013). Valuing the social impacts of public transport - Final
report. London: Department for Transport.
https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/ file/226802/final-report.pdf
Friberg, Tora. (2012). Det uppsplittrade rummet. Regionförstoring i ett genusperspektiv. I Andersson, Frida. Ek, Rikard. & Molina, Irene. (red.) Regionalpolitikens geografi – Regional
tillväxt i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 257–283.
Forsberg, Gunnel. (red.) (2013). Planeringens utmaningar och tillämpningar. 2. uppl., Stockholm: Liber.
Frenker, Clarence. (2018). Varannan kvinna otrygg på pendeln på natten. StockholmDirekt, 8 mars. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/varannan-kvinna-otrygg-pa-pendeln-pa- natten/repdpnrch!zBjkfRtJNPLq2W7D2IDi7w/
Holme, Idar Magne. & Solvang, Bernt Krohn. (2012). Forskningsmetodik – Om kvalitativa
och kvantitativa metoder. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Jacobs, Jane. (2010). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos. Jeekel, Hans. (2017). Social Sustainability and Smart Mobility: Exploring the relationship.
Transportation Research Procedia, 25, ss. 4296–4310.
McCray, Talia. & Brais, Nicole. (2007). Exploring the Role of Transportation in Fostering Social Exclusion: The Use of GIS to Support Qualitative Data, Networks and Spatial
Economics, 7(4), ss. 397–412.
Nilsson, Marco. Lindgren, Simon. Hjerm, Mikael. (2015). Introduktion till
samhällsvetenskaplig analys. 2. uppl., Malmö: Gleerups
Nyström, Jan. (2010). Planeringens grunder – En översikt. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur. Pyrialakou, Dimitra. Gkritza, Konstantina. Fricker, Jon. (2016). Accessibility, mobility, and realized travel behavior: Assessing transport disadvantage from a policy perspective. Journal
of Transport Geography, 51, ss. 252–269.
Sanchez, Thomas. (1999). The Connection Between Public Transit and Employment - The Cases of Portland and Atlanta. Journal of the American Planning Association, 65(3), ss.284– 296.
27
Schwanen, Tim. Lucas, Karen. Akyelken, Nihan. Solsona, Diego Cisternas. Carrasco, Juan- Antonio. & Neutens, Tijs. (2015). Rethinking the links between social exclusion and transport disadvantage through the lens of social capital, Transportation Research Part A: Policy and
Practice, 74, ss. 123–135.
Shirmohammadli, Abdolmatin. Louen, Conny. & Vallée, Dirk. (2016). Exploring mobility equity in a society undergoing changes in travel behavior: A case study of Aachen, Germany,
Transport Policy, 46, ss. 32–39.
United Nations (1987). Report of the World Commission on Environment and Development:
Our Common Future. New York: United Nations.
http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf
Västerås Stad (2017). Handlingsplan för social hållbarhet 2018 (Rapport KS-2016/01180). Västerås: Västerås Stad.
https://www.vasteras.se/download/18.122cc9de15ea5427248216f/1507814410113/15+- +Samlad+l%C3%A5ngsiktig+strategi+f%C3%B6r+social+h%C3%A5llbarhet.pdf Västerås Stad (2013). Handlingsplan för ökad och säker gång- och cykeltrafik i Västerås
2015–2019 (Rapport 2013/272-TN). Västerås: Västerås Stad.
https://www.vasteras.se/download/18.3c98327214c332c6cc350f5/1427285127807/Handlings plan+f%C3%B6r+%C3%B6kad+och+s%C3%A4ker+g%C3%A5ng-+och+cykeltrafik+2015- 2019.pdf
Västerås Stad (u.å.). Om Västeråsbarometern. http://barometern.vasteras.se/ [2018-04-7]
Västerås Stad (2015). Planuppdrag för Fördjupning av översiktsplanen för SÄTRA (Rapport 2015/1181-KS-212). Västerås: Västerås Stad.
https://www.vasteras.se/download/18.cd745ad1610a4389301a99/1518094892107/F%C3%B6 rdjupning+av+%C3%B6versiktsplan+f%C3%B6p+68+planuppdrag.pdf
Västerås Stad (2016). Stadsbyggnadsidé för Sätra. Västerås: Västerås Stad.
https://www.vasteras.se/download/18.cd745ad1610a4389301a9b/1518094965645/F%C3%B6 rdjupning+av+%C3%B6versiktsplan+f%C3%B6p+68+stadsbyggnadsid%C3%A9.pdf Västerås Stad (u.å.). Sätra – lätt att leva hållbart.
https://www.vasteras.se/kommun-och-politik/vasteras-utvecklas/satra.html [2018-04-27] Västerås Stad (u.å.). Trafikmätningar.
http://barometern.vasteras.se/miljon-i-vasteras/transporter/trafikmatningar/ [2018-04-7] Västerås Stad (2013). Trafikplan 2026 – Strategidel. Västerås: Västerås Stad.
https://www.vasteras.se/download/18.1dc82af414bc5e5cb71a5c/1425037664453/06b+- +Trafikplan+2026+-+strategidel.pdf
Västerås Stad (2017). Upplevd trygghet.
28
BILAGOR
Intervjuguide
Bakgrund Namn Tjänstetitel AvdelningFrågor man jobbar med
Huvudtema 1. Kollektivtrafik
Tema 1. Avstånd till och utformning av kollektivtrafik
• På vilket sätt planerar kommunen kollektivtrafiken med hänsyn till avstånd?
Följdfrågor:
- Spelar tillgängligheten roll för hur hållplatser och stationer placeras?
- Påverkar uppgifter om invånares användning av kollektivtrafik dess planering? - Tas hänsyn till vart hushåll är belägna vid placeringen av hållplatser?
- Vad är det som avgör utformningen av en rutt?
- Är integration mellan stadsdelar något man eftersträvar i kollektivtrafikplaneringen?
Tema 2. Betydelsen av invånares socioekonomi och ålder
• Hur planeras kollektivtrafiken i förhållande till invånares socioekonomi och ålder?
Följdfrågor:
- Utgås det i kollektivtrafikplaneringen att vissa invånare har större kollektivt resbehov? - Tas det i placeringen av hållplatser någon hänsyn till att vara i närhet till arbetsplatser?
Tema 3. Säkerhets- och trygghetsaspekten med att resa kollektivt
• Vilka åtgärder tar kommunen för att göra det tryggt för invånare att färdas kollektivt?
Följdfrågor:
- Ses det som viktigt i kollektivtrafikplaneringen att otrygghet inte får begränsa resan? - Värderas god belysning på trottoarer och vid hållplatser/stationer?
- Tas det i kollektivtrafikplaneringen en särskild hänsyn till resande kvälls- och nattetid? - Ingår en trafiksäker omkringliggande infrastruktur i denna diskussion?
Tema 4. Hänsynstagande till användare: anpassning och uppfyllande
29
Följdfrågor:
- Tillämpas medborgardialog i planeringen av kommunens kollektivtrafik? - Upplevs det att ”bottom-up-planering” bättre kan tillgodose invånares intressen? - Hur anpassar kommunen sin kollektivtrafik gentemot förändrade resebeteenden?
Huvudtema 2. Cyklister & fotgängare
Tema 1. Förtätning och anpassning till omkringliggande miljö: trygghet & civilisation
• Vilka åtgärder gör kommunen när gång- och cykelbanor ska planeras tryggt/levande?
Följdfrågor:
- Hur ses det på att gång- och cykelbanors funktion kan förbinda byggnader/service? - Vad kan i planeringen av gång- och cykelbanor medföra en ökad användning?
- På vilket sätt planeras gång- och cykelbanor för att öka användares upplevda trygghet?
Tema 2. Planering av gång- och cykelbanor utifrån ett genusperspektiv
30
Enkätguide
Bakgrund
Kön Man Kvinna ÅlderUng Medelålder Äldre
Frågor Svar
(Svarsfrekvens där 1 motsvarar lågt värde respektive 5 högt värde)
1. Hur tycker du ditt avstånd är till närmsta kollektivtrafik från var du bor? 1 2 3 4 5
2. Kan du från den här stadsdelen åka till andra stadsdelar i en och samma rutt? 1 2 3 4 5
3. Till hur stor del anser du att ditt behov med att resa kollektivt beror på din ålder? 1 2 3 4 5
4. Upplever du kollektivtrafiken som tillgänglig när du ska uträtta ärenden? 1 2 3 4 5
5. Bedömer du det säkert att färdas kollektivt kvälls- och nattetid i denna stadsdel? 1 2 3 4 5
6. Tycker du att dina förväntningar på kollektivtrafiken uppnås? 1 2 3 4 5
7. Hur väl tycker du gång- och cykelbanor i denna stadsdel inbjuder till nya möten? 1 2 3 4 5
8. Anser du att gång- och cykelbanor för denna stadsdel är placerade på rätt ställen? 1 2 3 4 5
9. Känner du att stadsdelens gång- och cykelbanor missgynnar dig som man/kvinna? 1 2 3 4 5