Förslag på vidare forskning utifrån denna undersökning skulle kunna vara att undersöka erfarenheter av akademiska framgångar samt sociala relationer för äldre elever som har språkstörning, men i ett elevperspektiv alternativt ett lärarperspektiv. Ytterligare förslag till vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur äldre elever som har språkstörning fångas upp i skolan efter utredning eller hur samarbetet mellan skola och logoped ser ut.
41
Referenser
Aspelin, J. (2013). Vad är relationell pedagogik? I J. Aspelin (Red) Relationell
specialpedagogik - teori och praktik. s. 13-26. Kristianstad: Kristianstad University Press
(Elektronisk resurs)
Attention (2017) ”Språkstörning – en okänd och missförstådd funktionsnedsättning” http://attention.se/wp-content/uploads/2015/01/pdf-rapport-sprakstorning-2015-03.pdf Baumann, J.F., & Graves, M.F. (2010) What is academic vocabulary? Journal of Adolescent
and Adult Literacy, 54, 4-12.
Bercow, J. (2008). The Bercow report: A review of services for children and young people (0-19) with speech, language and communication needs. Retrieved from
www.afasicengland.org.uk/download/55/
Bishop, D.V.M. & Snowling, M.J. (2004) Developmental Dyslexia and Specific Language Impairment: Same or Different? Psychological Bulletin, Vol 130(6), 858-886.
Bishop, D.V.M., Snowling, M.J., Thompson, P.A. & Greenhalgh, T. (2016). CATALISE: A Multinational and Multidisciplinary Delphi Consensus Study. Identifying Language
Impairments in Children.
Bjar, L., & Liberg, C., (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Botting, N., Simkin, Z. & Conti-Ramsden, G. (2006). Associated reading skills in children with a history of Specific Language Impairment (SLI). Reading and Writing, 19. 77-98.
Braun,V. & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: a practical guide for
beginners. (1. ed.) Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.
Brinton, B. & Fujiki, M. (2006). Social Intervention for Children With Language Impairment: Factors Affecting Efficacy. Communication Disorders Quarterly. Vol. 28.1, 39-41.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K. & Sventelius, E.(2016) Språklig sårbarhet i förskola
och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Carroll, C. & Dockrell, J. (2009). Leaving special school: post-16 outcomes for young adults with specific language impairment. European Journal of Special Needs Education, vol. 25,2, 131-147.
Catts, H. W., Fey, M. E., Tomblin, J. B. & Zhang, X. (2002). A Longitudinal Investigation of Reading Outcomes in Children With Language Impairments. Journal of Speech, Language,
and Hearing Research. Vol. 45, 1142-1157.
Clegg. J., Hollis, C., Mawhood, L. & Rutter, M. (2004). Developmental language disorders - a follow up in later adult life. Cognitive, language and psychosocial outcomes. Journal of Child
42
Conti-Ramsden, G., & Botting, N. (2004). Social difficulties and victimization in children with SLI at 11 years of age. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 47, 145-161.
Conti-Ramsden, G. & Botting, N. (2007). Emotional health in adolescents with and without history of specific language impairment (SLI). Journal of Child Psychology and Psychiatry. 49, 5, 516-525.
Conti-Ramsden, G., Durkin, K., Simkin, Z. & Knox, E. (2009) Specific language impairment and school outcomes. I: Identifying and explaining variability at the end of compulsory education. International Journal of Language & Communication Disorders. Vol. 44 Issue 1, p15-35. DOI: 10.1080/13682820801921601
Dockrell, J.E. & Connelly, V. (2015). The role of oral language in underpinning the text generation difficulties in children with specific language impairment. Journal of Research in
Reading, Vol. 38, 1, 18-34.
Dockrell, J.E., & Lindsay, G. (2001). Children with Specific Speech and Language Difficulties - the teachers´ perspective. Oxford Review of Education, Vol. 27, 3. Dockrell, J.E., Lindsay, G. & Connelly, V. (2009). The Impact of Specific Language Impairment on Adolescents´ Written Text. Exceptional Children. Vol. 75, 4, 427-446. Durkin, K., & Conti- Ramsden, G. (2007). Language, social behavior and the quality of friendships in adolescents with and without a history of specific language impairment. Child
development, Vol 78, no 5, 1441-1457
Ehren, B., (2006). Partnerships to Support Reading Comprehension for Students with Language Impairment. Topics in Language Disorders. 26 (1), 42-54.
Elbro, C., Dalby, M. & Maarbjerg, S. (2010). Language-learning impairments: A 30-year follow-up of language-impaired children with and without psychiatric, neurological and cognitive difficulties. International Journal of Language & Communication Disorders. Vol. 46, 4, 437-448.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced
Nursin, 62 (1), 107-115.
Ek, U., Norrelgen, F., Westerlund, J., Dahlman, A., Hultby, E. & Fernell, E.,( 2012) “Teenage outcomes after speech and language impairment at preschool age”. Neuropsychiatric Disease
and Treatment, 2012: 8 1-7
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Fujiki, M., Brinton B., & Clarke (2002) Emotion Regulation in Children With Specific Language Impairment
Förordningen om Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och för fritidshemmet (2011). Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se
43
Förordning om Läroplan för gymnasieskolan (2011). Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004) ”Qualitative content analysis in nursing research: concept, procedures and measures to achieve trustworthiness”. Nurse Education Today
2004:24, 105-112
Hagtvet, B. (2009) När riskbarn möter klassrumspraxis i Barn läser och skriver av Bjar. L, & Frylmark, A., (2009). Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Horn, E. & Banerjee, R., (2009) Understanding curriculum modifications and embedded learning opportunities in the context of supporting all children´s success. Language, Speech
and Hearing Services in Schools. 40, 406-415.
Hsieh, H.F. & Shannon, S.E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis.
Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288.
Joffe, V. L. & Black, E. (2012). Social, Emotional, and Behavioral Functioning of Secondary School Students With Low Academic and Language Performance: Perspectives From
Students, Teachers and Parents. Language, Speech and Hearing Services in Schools. Vol. 43, 461-473.
Joffe, V. L. & Nippold (2012) “Progress in understanding adolescent language disorders”
Language, Speech and Hearing Services in schools. Vol. 43, 438-444. American speech-
language-hearing association.
Svenska logopedförbundet. (2017) Kliniska riktlinjer för logopedisk utredning av läs- och
skrivsvårigheter. Hämtad 2018-06 -01
https://www.srat.se/globalassets/logopederna/dokument/profession/nationella-riktlinjer/riktlinjer-las-och-skriv-17.pdf
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Law, J., Rush, R., Schoon, I. & Parsons, S. (2009). Modeling Developmental Language Difficulties From School Entry Into Adulthood: Literacy, Mental Health, and Employment Outcomes. Journal of Speech, Language, and Hearing Research. Vol. 52, 1401-1416.
Lindsay, G., & Dockrell, J.E. (2000). The behaviour and self-esteem of children with specific speech and language difficulties. British Journal of Educational Psychology. 70, 583-601.
Lindsay, G. & Dockrell. J.E. (2012). Longitudinal Patterns of Behavioral, Emotional, and Social Difficulties and Self-Concepts in Adolescents With a History of Specific Language Impairment. Language, Speech and Hearing Services in Schools. Vol 43, 445-460.
Lindsay, G., Dockrell. J.E., Letchford, B. & Mackie, C.(2002) Self esteem of children with
specific speech and language difficulties. Child Language Teaching and Therapy. Vol 18,
44
Lindsay, G., Dockrell, J. & Palikara, O. (2010). Self-esteem of adolescents with specific language impairment as they move from compulsory education. International Journal of
Language and Communication Disorder. Vol. 45, 5, 561-571.
Lindsay, G., Dockrell, J.E. & Strand, S. (2007) Longitudinal patterns of behaviour problems in children with specific speech and language difficulties: Child and contextual factors.
British Journal of Educational Psychology, 77, 811-828.
Markham, C. & Dean, T. (2006). Parents´and professionals perceptions of Quality of Life in children with speech and language difficulty. International Journal of Language
Communication and Disorder. Vol, 41, 2, 189-212.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi- en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Miniscalco, C. (2009). Inte vara sen språkutveckling. I S. Fischbein (Red). Barn läser och
skriver. (s. 149-165). Lund: Studentlitteratur
Mok, P. L., Pickles, A., Durkin, K., & Conti- Ramsden, G. (2014). Longitudinal trajectories of peer relations in children with specific language impairment. Journal of Child Psychology
and Psychiatry Vol 55, 5, 516-527
Nettelbladt, U. (2013). Olika perspektiv på normalitet av språkstörning och pragmatiska svårigheter. E-K. Salameh, (Red.) “Språkutveckling och språkstörning hos barn. Pragmatik -
teorier, utveckling och svårigheter”. Studentlitteratur. Lund.
Pearl, L. H. M., Pickles, A., Durkin, K. & Conti-Ramsden, G. (2014). Longitudinal
trajectories of peer relations in children with specific language impairment. Journal of Child
Psychology and Psychiatry. 55 (5), 516-527.
Rinaldi, W. (2000)Pragmatic comprehension in secondary school-aged students with specific developmental language disorder. International Journal of Language and Communications
Disorders. 35 (1), 1-29.
Rosenqvist, J. (2013) Relationell dynamik - ett försök till analys av skola i förändring. I J. Aspelin (red) Relationell specialpedagogik - teori och praktik. s. 27-44. Kristianstad: Kristianstad University Press (Elektronisk resurs)
Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:800
[ http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 ]
Snowling, M. J., Adams, J-W., Bishop, D.V.W., Stothard, S.E. (2001). Educational attainments of school leavers with a preschool history of speech-language impairments.
International Journal of Language & Communication Disorders, 36(2), s. 173–183. Johanna läs finns under referenser i Litteratur
Snowling, M. J., Bishop, D. V. M., Stothard, S.E., Chipchase, B. & Kaplan, C. (2006). Psychosocial outcomes at 15 years of children with preschool history of speech-language impairment. Journal of Child Psychology and Psychiatry. 47, 8, 759-765.
45
SOU 2016:46 “Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i
utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar.” Utbildningsdepartementet
Stockholm
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015)“Arbeta med språkstörning i förskola och skola” Stockholm:
https://webbutiken.spsm.se/arbeta-med-sprakstorning-i-forskola-och-skola/
Starling, J., Munro, N., Togher, L. & Arciuli, J. (2012). Training Secondary School Teachers in Instructional Language Modification Techniques to Support Adolescents With Language Impairment: A Randomized Controlled Trial. Language, Speech and Hearing Services in
Schools. Vol. 43, 474-495.
Stothard, S. E., Snowling, M. J., Bishop, D.V.M., Chipchase, B.B. & Kaplan, C.A. (1998) Language-Impaired Preschoolers: A Follow-Up Into Adolescence. Journal of Speech,
Language, and Hearing Research. Volume 41, 407-418.
UNESCO http://www.unesco.se/utbildning/utbildning-for-alla/
UNICEF https://unicef.se/vad-vi-gor/de-nya-globala-utvecklingsmalen
[http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-4-sakerstalla-god-undervisning/]
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wadman, R., Durkin, K. & Conti-Ramsden. G. (2010). Social stress in young people with specific language impairment. Journal of Adolescence. 34, 421-431.
Whitmire, K. (2000). Adolescence as a developmental phase: A tutorial. Topics in Langugage
46
Bilaga 1: Missivbrev
Missivbrev 2018-02-20
Till dig som är speciallärare eller specialpedagog på högstadiet eller gymnasiet och har erfarenhet av elever som har eller uppfattas ha språkstörning.
Hej!
Vi, Helena Sandell och Johanna Rybeck- Norman, går sista terminen på Stockholms universitets speciallärarprogram med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling. Där ingår att skriva en uppsats om 15 högskolepoäng.
Vi söker speciallärare och specialpedagoger för deltagande i en studie med syfte att undersöka några speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av deras arbete med elever som har språkstörning och som går på högstadiet eller gymnasiet. Vi söker dig som har arbetat med elever som har språkstörning de två senaste åren. Eleven/eleverna behöver inte ha fått en diagnos utan du som speciallärare eller specialpedagog som avgör elevens svårigheter. Erfarenheter rörande arbete med elever som endast har dyslexi (s.k. specifika läs- och skrivsvårigheter), elever som är nyanlända till Sverige eller flerspråkiga elever som inte har språkstörning är undantagna i denna studie. Vi vill inte prata om enskilda elever utan det är din generella erfarenhet av att arbeta med elever som har språkstörning som är intressant för vår studie.
Studien kommer att genomföras med hjälp av intervjuer och vi söker informanter till dessa. Dina erfarenheter är värdefulla för oss och därför frågar vi om du vill delta i studien som informant i en intervju. Studien kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Intervjun beräknas ta ca 45 minuter i en lokal som passar dig och där vi kan sitta ostört. Intervjun kommer att vara i form av ett samtal. Den kommer att spelas in och materialet kommer därefter att hanteras konfidentiellt, vilket också innebär att materialet kommer att avidentifieras. Intervjuerna kommer att transkriberas och analyseras för att sammanställa resultat utifrån olika teman.
Det är endast vi två studenter och vår handledare, Lisen Kjellmer, som kommer att ha tillgång till materialet. Resultatet kommer att ingå i vårt examensarbete, vilket kommer att publiceras i databasen DIVA, och kan också komma att användas i andra vetenskapliga publikationer. När uppsatsen är examinerad och godkänd kommer allt inspelat intervjumaterial att raderas. De avidentifierade transkriptionerna kommer att förstöras när eventuella andra vetenskapliga publikationer är
färdigställda, dock senast om 10 år. Du deltar i studien helt frivilligt och kan avbryta deltagandet när som helst.
Vi är mycket tacksamma för ditt deltagande!
Kontakta oss på mail om du är intresserad att delta i studien eller om du har några frågor. Helena Sandell
E-post: XX
Johanna Rybeck- Norman E-post: XX
Vid frågor om studien går det också bra att kontakta vår handledare: Lisen (Liselotte) Kjellmer
Universitetslektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska Institutionen Stockholms Universitet
47
Bilaga 2: Intervjuguide
Intervjuguide Att tänka på:
Hur ska vi göra intervjun? Var ska vi sitta? Hur ska vi spela in? Begränsa tiden.
Syftet är att undersöka några speciallärares/specialpedagogers erfarenheter av deras arbete med elever som har språkstörning på högstadiet/gymnasiet.
Vilka möjligheter och utmaningar beskriver speciallärare/specialpedagoger i undervisningssituationer och sociala relationer för elever som har språkstörning?
Hur beskriver speciallärare/specialpedagoger att de arbetar med inkludering när det gäller elever som har språkstörning?
Hur beskriver speciallärare/specialpedagoger arbetet med rätten att få inhämta kunskap på olika sätt samt visa sin kunskap på olika sätt för elever med språkstörning?
Hur ter sig utmaningar i undervisningen (kunskapsinhämtningen) och i sociala relationer för elever som har språkstörning?
Uppvärmning. Forskning och rapporter visar att det är ett komplext ämne. Vi är intresserade av och nyfikna på dina erfarenheter och det finns inget rätt eller fel svar. Viktigt att du säger till om du inte förstår. Informera om att jag kommer att skriva lite stödord.
Intervjufrågor: Inledande frågor:
Berätta lite om din bakgrund inom läraryrket och din väg till det du arbetar med idag. Hur länge har du arbetat som speciallärare eller specialpedagog?
Vilken utbildning /inriktning har du?
Har du någon fortbildning inom området språkstörning, språkutvecklande arbetssätt, läs- och skrivsvårigheter?
Beskriv hur du arbetar med elever som har språkstörning.(En mer öppen fråga där lite av varje kan komma fram innan vi börjar med frågorna)
Insatser av särskilt stöd i eller utanför klassen (läs- och skriv/matte)
1. Beskriv vilka erfarenheter du har av hur skolan möjliggör för elever som har språkstörning att få visa sin kunskap på olika sätt.
förförståelse, instruktioner, formativ bedömning, grupparbeten, deltagande? stödinsatser (individ, grupp, organisation?)
lärmiljö
språk-/kommunikationsstödjande arbetssätt
2. Kan du berätta om dina erfarenheter av samarbete med lärare för att främja kunskapsutvecklingen
den sociala utvecklingen för elever som har språkstörning. möjligheter
utmaningar
hur tas elevernas erfarenhet tillvara
3. Kan du berätta om dina erfarenheter av undervisningssituationer för att möjliggöra
kunskapsinhämtning och deltagandet i en kunskapsgemenskap för elever som har språkstörning? ledning och stimulans/(extra anpassningar)
48 delaktighet
användandet av texter
användandet av annat material/verktyg
4. Kan du berätta om dina erfarenheter kring inkludering när det gäller elever som har språkstörning? undervisning
sociala relationer - gemenskap skolgemenskap
5. Hur uppfattar du att utmaningar ter sig för elever som har språkstörning?
Fonologiskt, syntaktiskt (meningsbyggnad), semantiskt (ordens innebörd), pragmatiskt(funktionen och användandet av språket), socialt?
Läs- och skriv, berättandeförmågan (berätta, återberätta, beskriv, förklara), språkförståelse/hörförståelse respektive uttrycksförmåga.
Fråga specifikt om raster, i korridoren, lunchrummet, utflykter, etc. 6. Vad har du för stöd resp vad skulle du önska för stöd i ditt arbete?
7. Är det något annat/mer du vill berätta om som vi inte kommit in på? Eller något du vill lägga till?
0 Stockholms universitet/Stockholm University
SE-106 91 Stockholm Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se