Under arbetets gång har jag hittat flera tänkvärda aspekter som skulle vara intressant att forska vidare kring. Det skulle vara kul att starta en mötesplats på Internet för de lärare som jobbar med utomhuspedagogik. Där man skulle kunna byta idéer och utväxla tankar.
Det skulle även vara intressant att undersöka hur pedagoger jobbar med
utomhuspedagogik i grundskolans senare år. Jag har fått en känsla av att det inte är lika vanligt att jobba i uterummet i år 7-9 som det är i åren 1-3, hur kommer det sig?
118
Dahlgren och Szczepanski (1997) Utomhuspedagogik
119
Eriksson i Lundegård m.fl. (2003) Utomhusdidaktik
120
Nyhus Braute och Bangs (1997) Följ med ut!
121
Dahlgren och Szczepanski i Lundegård m.fl. (2003) Utomhusdidaktik
122
Strotz och Svenning i Lundegård m.fl. (2003) Utomhusdidaktik
123
Jag har även fått indikationer på att det finns pedagoger som har jobbat med
utomhuspedagogik men som har slutat, det skulle vara intressant att ta reda på deras tankar och erfarenheter.
Något som jag också funderat extra kring är fenomenet konflikt, nu gav inte pedagogerna en enad bild. Medan Huitfeldt m.fl124 påstår att det är mindre konflikter i uterummet. Det skulle vara intressant att undersöka hur det är rent statistiskt. Är det mindre och annorlunda konflikter i uterummet?
5.6 Avslutning
Jag tror att det är väldigt viktigt att vi hittar tillbaka till naturen. Att vi ser oss som en del av helheten. Mänskligheten har fått för sig att det är möjligt att behärska naturen, vi utnyttjar naturresurser för att vinna välstånd. Jag kan inte låta bli att tänka på det Birk sa till Ronja Rövardotter, när hon sagt: Försvinn ur min skog! –Det är inte bara din skog, det är också min, skogsmössens, myrornas, älgarnas och vildhästarnas skog. Om vi inte börjar tänka mer som Birk kommer vi komma längre och längre bort från våra rötter. Det går aldrig att komma ifrån att vi är beroende av naturen för att må bra. Våra kroppar är beroende av fysisk aktivitet för att fungera väl och för att våra hjärncellerna ska kunna utvecklas så måste vi vistas ute i naturen. Så varför inte vara rädd om naturen istället för att utnyttja den?
I informationssamhället som vi idag lever i handlar det mer och mer om att vi läser oss till kunskaper. Vi förlitar oss på andras erfarenheter, utan att själva uppleva det i sitt rätta sammanhang. Avståndet växer mellan kunskaper och upplevelser, detta ser jag faror i. För vad händer då vi litar mer på andras upplevelser än våra egna. Vi kollar på väderleksrapporten om det är halt ute, i stället för att gå ut och känna efter. Vi låter elever i skolan läsa sig till hur rullstensåsar skapades. Varför inte göra som Erika? Hon lät sina elever gestalta en isälv, ute på en grusplan. Min övertygelse är att kunskapen om hur en rullstensås skapas fastnar på ett helt annat sett i deras minnen, än för de elever som endast läser sig till det.
Opponenten på min uppsats frågade sig vid opponeringstillfället, varför inte
utomhuspedagogiken fått större genomslag. När det fanns de som för mera än 2000 år sedan förordade naturen som lärorum. Detta är en fråga som är berättigad. Jag kan bara svara för mig själv och jag vet att jag kommer att använda mig av uterummet som ett komplement i lärandesituationer med barn och elever. Genom mitt arbete med denna uppsats har jag absolut sett fördelar med uterummet. Det ska bli mycket spännande att skaffa egna erfarenheter av att ha undervisning i uterummet.
124
Referenslista
Andersson, Bengt-Erik (2001) Visionärerna. Jönköping. Brain Books Andersson, Bengt-Erik (1999) Spräng skolan! Jönköping. Brain Books
Almström, Big. Utforska, upptäcka, göra – om skolvägens möjligheter. I Grönvall Karin (red.) (1990) Utan lek inget liv-19 variationer på ett tema. Stockholm. IPP Sweden Bell, Judith (2000) Introduktion till forskningsmetodik. Lund. Studentlitteratur.
3dje. upplagan.
Bergström, Matti (1996) Barnet - den sista slaven. Borås. Wahlström & Widstrand Björklund, Maria och Paulsson, Ulf (2003) Seminarieboken - att skriva, presentera
och opponera. Lund. Studentlitteratur
Borgström, Britt-Marie (2003) Tidsresan, lek och fantasi som pedagogisk metod. Stockholm. Nordiska museets förlag.
Brügge, Britta och Szczepanski, Anders. Pedagogik och ledarskap. I Brügge, Britta, Glantz, Mats och Sandell, Klas (red.) (1999) Friluftslivets pedagogik, för kunskap, känsla och
livskvalitet. Stockholm. Liber
Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö. Liber. Claesson, Silwa (2002) Spår av teorier i praktiken. Lund. Studentlitteratur
Dahlgren, Lars-Owe och Szczepanski, Anders (1997) Utomhuspedagogik, boklig bildning och
sinnelig erfarenhet. Linköping. Skapande vetande.
Dahlgren, Lars-Ove och Szczepanski, Anders. Rum för lärande – några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. I Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof och Wohlin Ammi (red.) (2003) Utomhusdidaktik. Lund. Studentlitteratur.
Centrum för miljö och utomhuspedagogik.(2004) Definition av utomhuspedagogik.
Handout. Linköpings universitet.
Dewey, John (2003) Individ, skola och samhälle. Stockholm. Natur och kultur.
Eriksson, Gunilla. Uterummets betydelse för det egna växandet. I Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof och Wohlin Ammi (red.) (2003) Utomhusdidaktik. Lund. Studentlitteratur.
Forskningsetiska principer, inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning Vetenskapsrådet. Handout. Linköpings universitet.
Fransson, Ulla-Lena (1995) Sammanhangspedagogik, om naturnära undervisning i åk4-6.
Glantz, Mats, Grahn, Patrik och Hedberg, Per. Tätortsnära friluftsliv. I Brügge, Britta, Glantz, Mats och Sandell, Klas (red.) (1999) Friluftslivets pedagogik, för kunskap, känsla och
livskvalitet. Stockholm. Liber
Hartman, Sven G (2001) Lärares kunskap. Traditioner och idéer i svensk
undervisningshistoria. Linköping. Skapande vetande
Huitfeldt, Åke m.fl. (2002) Rörelse och idrott. Stockholm. Liber
Hwang, Philip och Nilsson, Björn (1995) Utvecklingspsykologi, från foster till vuxen.
Stockholm. Natur och kultur
Johansson, Bo och Svelander PerOlov (2001) Examinationsarbetet i lärarutbildningen,
undersöknings metoder och språklig utformning. Uppsala. Kunskapsförlaget
Jonstoij, Tove (2000)Barn med rätt att lära. Stockholm. Utbildningsradion.
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94.
Solna. Lärarförbundet.
Läroplanen för förskolan, Lpöf98. Solna. Lärarförbundet.
Nyhus Braute, Jorunn och Bangs, Christofer (1997) Följ med ut! Barn i naturen. Stockholm. Universitetsforlaget.
Quennerstedt, Mikael, Sundberg, Marie och Öhman, Johan. Friluftsliv, hälsa och livskvalitet. I Brügge, Britta, Glantz, Mats och Sandell, Klas (red.) (1999) Friluftslivets pedagogik,
för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm. Liber
Sandell, Klas. Från naturliv till friluftsliv. I Britta, Glantz, Mats och Sandell, Klas (red.) (1999) Friluftslivets pedagogik, för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm. Liber
Strotz, Håkan och Svenning, Stephan. Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta kunskapen I Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof och Wohlin Ammi (red.) (2003)
Utomhusdidaktik. Lund. Studentlitteratur.
Sundberg, Marie. Naturens betydelse för barns utveckling. I Sandell, Klas (red.) (1995)
Naturkontakt och allemansrätt, om människors rätt till naturkontakt. Örebro.
Högskolan i Örebro. Andra tryckningen. Skriftserie 59.
Bilaga Hej XX
Det var jag som ringde till dig den XX, med andledning av att jag vill göra en intervju med dig. Jag är intresserad av dina kunskaper och erfarenheter när det gäller utomhuspedagogik. Jag har nämligen valt att inrikta min C-uppsats på hur pedagoger använder sig av uterummet i sin undervisning.
Om det skulle vara så att du har ångrat dig angående att genomföra intervjun, ber jag dig höra av dig. Intervjun är helt frivillig, du får avbryta den när du vill. Jag kommer att banda intervjun, bandet kommer att spelas över efter transkription.
All information jag får stannar mellan mig och min handledare, Margaretha Grahn som arbetar på den estetiska institutionen på universitetet i Linköping. Jag kommer att försöka framställa dig så anonymt jag kan i min C-uppsats. När uppsatsen är klar kommer den att läggas ut på Internet. Om du är intresserad av adressen så återkommer jag med den. Om du har funderingar får du gärna höra av dig, annars så ses vi den XX kl XX. Nedan följer den tänkta intervjuguiden.
Med soliga hälsningar Susanne Karlsson 0142-80380
_____________________
Beskriv kortfattat din lärarroll, skolan du jobbar på och klassen du jobbar med. Beskriv begreppet utomhuspedagogik.
Hur ofta är ni ute?
Hur kommer det sig att ni går ut? Ge exempel på vad gör ni ute?
Vad har du för tänk bakom planeringen?
Integrerar du ute undervisningen med den du bedriver inne? Hur kommer det sig?
Kopplar du utevistelsen till något speciellt ämne? Vilket och hur kommer det sig?
I så fall åskådliggör du det för eleverna? Hur kommer det sig?
Vilka behov tillfredställer du när du är ute med klassen? Skulle du vilja vara mer ute än det du är idag?