Denna studie undersöker unga konsumenter som studerar på högskola eller universitet.
Vidare forskning skulle därför kunna undersöka unga konsumenters kunskaper samt beteende inom 3R-principen hos personer som inte studerar. Detta skulle ge undersökningen en större bredd samtidigt som det skulle ge en inblick i huruvida unga konsumenter som inte studerar har mer eller mindre kunskaper inom området och hur deras konsumtionsbeteende ser ut.
Utifrån denna information skulle man senare kunna dra slutsatser kring om mer utbildning inom hållbarhet är nödvändigt för att få unga konsumenter till att agera mer hållbart.
I resultatet av denna studie framkom det att många unga konsumenter anser att de behöver mer information från företag för att kunna göra mer hållbara val. Det skulle därför även kunna vara intressant att undersöka företagens roll inom hållbarhet och 3R-principen samt hur de kan nå ut med mer information till konsumenterna.
7. Referenser
Birtwistle, G. & Moore, C.M. (2007). "Fashion clothing – where does it all end up?". Journal of Retail & Distribution Management, 35(3), ss. 210-216.
Bonicu, F. (2014). The European economy: from a linear to a circular economy. Romaninan journal of European affairs, 14(4), ss. 78-91.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., rev. uppl., Malmö: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods. 3. uppl., Oxford: Oxford University Press Inc.
Centrum för konsumtionsvetenskap. (2016). Konsumtionsrapporten: 2016 . Göteborg:
Handelshögskolan vid Göteborgs.
https://www.gu.se/infoglueCalendar/digitalAssets/70124323762_BifogadFil_Konsumtionsra pporten%202016.pdf
Chan, T. & Wong, C. (2012) "The consumption side of sustainable fashion supply chain: Understanding fashion consumer eco- fashion consumption decision", Journal of Fashion Marketing and Management, 16(2), ss.193-215.
DOI: https://doi.org/10.1108/13612021211222824
Charonis, G.(2012). Degrowth,steady state economics and the circular economy: three distinct yet increasingly converging alternative discourses to economic growth for achieving environmental sustainability and social equity. World Economics Association (WEA)
Conferences, No. 2 2012, Sustainability – Missing Points in the Development Dialogue, 24th September to 21st October, 2012
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2011). Research methods in education. 7. uppl., London, England: Routledge.
Ekström, K. (2010). Consumer behaviour : A Nordic perspective.1. uppl., Lund:
Studentlitteratur.
Ekström, K. M., Salomonson, N.(2014). Reuse and Recycling of Clothing and Textiles – A Network Approach. Journal Of Macromarketing, 34(3), ss. 383-399.
Ellen MacArthur Foundation. (2017). A new textiles economy: Redesigning fashion’s future.
https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/publications/A-New-Textiles-Economy_Full-Report_Updated_1-12-17.pdf
Ertz, M. (2016). Proposition of an Integrative Theory of Socially-Responsible Consumption Behaviour. Electronic Green Journal, 1(39), ss. 1-18.
Feng, Z. & Yan, N. (2007). Putting a circular economy into practice in China. Sustainability Science, 2 (1), ss. 95-101.
Fisher, T., Cooper, T., Woodward, S., Hiller, A. & Goworek H. (2008). Public Understanding of Sustainable Clothing: A report to the Department for Environment. Department for
Environment, Food and Rural Affairs. London: Defra
Ghisellini, P., Cialani, C. & Ulgiati, S. (2015). A review on circular economy: the expected transition to a balanced interplay of environmental and economic systems. Journal of Cleaner Production, 114, ss. 11-32.
Ghisellini, P., Ripa, M. & Ulgiati, S. (2017). Exploring environmental and economic costs and benefits of a circular economy approach to the construction and demolition sector. A literature review. Journal of Cleaner Production, 178, ss. 618-643.
Golinska, P., Kosacka, M., Mierzwiak, R. & Werner-Lewandowska, K. (2015). Grey
Decision Making as a tool for the classification of the sustainability level of remanufacturing companies. Journal of Cleaner Production, 105, ss. 28-40.
Gullstrand Edbring, E., Lehner, M. & Mont, O. (2015). Exploring consumer attitudes to alternative models of consumption: motivations and barriers. Journal of Cleaner Production, 123, ss. 5-15.
DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.jclepro.2015.10.107
Gustafsson, E & Ekström, K M. (2012) Ett växande klädberg i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Han, SLC., Chan, PYL., Venkatraman, P., Apeagyei, P., Cassidy, T. & Tyler, DJ (2017).
Standard vs. Upcycled Fashion Design and Production. Fashion Practice: The Journal of Design, Creative Process and The Fashion Industry, 9(1), ss. 69-94.
Hobson, K. (2016). Closing the loop or squaring the circle? Locating generative spaces for the circular economy. Progress in Human Geography, 40(1), ss. 88-104.
Holme, I. & Solvang, B. (1991). Forskningsmetodik : Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hållbarhetsguiden (2018) Vad är cirkulär ekonomi?
http://www.svid.se/Hallbarhetsguiden/Process/Metoder/Cirkular-ekonomi/ [2018-05-31]
Johansson, A. & Ljungholm, H. (2015). Återvinning av blandmaterial polyamid och Polyester. Kandidatuppsats, Institutionen för Textilingenjörsprogrammet. Borås:
Textilhögskolan.
Johansson, K., Kjellsson, J. & Zetterqvist, M. (2017). Att vilja eller tvingas närma sig cirkulär ekonomi. Kandidatarbete, Institutionen för Industriell ekonomi. Blekinge: Tekniska Högskola.
Kirchherr, J., Reike, D. & Hekkert, M. (2017). Conceptualizing the circular economy: An analysis of 114 definitions. Resources, Conservation & Recycling, 127, ss. 221-232.
Konsumentverket. (2011). Hur handlar unga? - en studie om ungas konsumtion 2011 (Rapport 2011:13). Karlstad: Konsumentverket.
https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/privatekonomi/rapport-2011-13-hur-handlar-unga-konsumentverket.pdf
Lehner, M., Mont, O. & Heiskanen, E. (2015). Nudging - A promising tool for sustainable consumption behaviour?. Journal of Cleaner Production, 134, ss. 166-177.
Lieder, M. & Rashid, A. (2016). Towards circular economy implementation: a
comprehensive review in context of manufacturing industry. Journal of Cleaner Production, 115, ss. 36-51.
McKinsey & Company (2016). The circular economy: Moving from theory to practice.
Moorhouse, D. & Moorhouse, D. (2017). Sustainable Design: Circular Economy in Fashion and Textiles. The Design Journal, 20(1), ss. 1948-19569.
Morgan, L.R. & Birtwistle, G. (2009). An investigation of young fashion consumers’
disposal habits. International Journal of Consumer Studies, 33, ss. 190-198.
Naturvårdsverket (2016). Mer än hälften av kläderna som slängs är hela, Pressmeddelande 2016-03-16.
Naturvårdsverket (2017). Cirkulär ekonomi. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs-miljooarbete/Cirkular-ekonomi/ [2018-03-30]
Niinimäki, K. (2010). Eco-Clothing, Consumer Identity and Ideology. Sustainable Development, 18, ss. 150-162.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. 4:1. uppl., Lund:
Studentlitteratur AB
Petersson, C. (2014). Möjliggöra hållbara val i vardagen - 12 strategier för att främja beteendeförändring. Malmö stad.
https://malmo.se/download/18.3c0b3b6f15965118c0e2ac83/1491302048680/12_strategier_at t_mojligjora_hallbara_val.pdf
Rutten, L. (2017). To what extent can principles of the circular economy be integrated in European fashion businesses?. Graduation Project, Amsterdam Fashion Institute.
Amsterdam: Amsterdam University of Applied Sciences.
Ryen, A. & Torhell, S-E. (2004). Kvalitativ intervju - från vetenskapsteori till fältstudier.
Malmö: Liber AB
Samiha, B. (2013). The Importance of the 3R Principle of Municipal Solid Waste Management for Achieving Sustainable Development. Mediterranean Journal of Social Sciences. 4(3), ss. 129-135.
Solér, C. & Johansson, I. (red.) (2010). Existentiell konsumtion - hinder för hållbar utveckling. Sverige i nytt klimat: våtvarm utmaning. Stockholm: Formas, 423-431.
Solér, C. & Eriksson-Zetterquist, I. (red.) (2015). Hållbar konsumtion eller ”corporate branding"? Organisation och samhälle. Vellinge: JMS Reklamgården, ss. 36-39.
Svensk Handel. (2016) Konsumenterna kan påverka - företagen har kraft att förändra.
(Rapport 5).
http://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/hallbar-handel/hallbarhetsundersokning-2016.pdf
Sweeney, G. (2015). It’s the Second Dirtiest Thing in the World—And You’re Wearing It.
https://www.alternet.org/environment/its-second-dirtiest-thing-world-and-youre-wearing-it [2018-04-13]
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Ölander, F. & Thögersen, J. (1995). Understanding of Consumer Behaviour as a Prerequisite for Environmental Protection. Journal of Consumer Protection, 18, ss. 345-385.
8. Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
Först introduceras ämnet och studiens syfte, den cirkulära ekonomin och 3R-principen kommer kortfattat förklaras. Vi kommer sedan förklara intervjuns struktur och att den kommer att spelas in samt att informationen kommer hanteras konfidentiellt.
Bakgrund:
1. Hur ser dina köpvanor ut? Hur ofta handlar du kläder på en månad?
a. Vad är vanligaste orsaken till att du handlar nya kläder?
2. Hur länge använder du ett plagg i genomsnitt innan du gör av med det?
a. Vad gör du med dina plagg när du inte längre använder dem?
Hållbarhet/ 3R principen
3. Hur skulle du beskriva dina kunskaper om hållbarhet och 3R principen?
a. Anser du att du är väl insatt i miljö- och hållbarhetsfrågor?
b. Om inte, skulle du vilja bli mer insatt?
4. Har du hållbarhet i åtanke när du handlar kläder?
a. Anser du att du skulle behöva mer kunskaper inom hållbarhet för att kunna göra mer hållbara val när du handlar kläder?
b. Vart behöver denna information komma ifrån?
5. När du handlar kläder hur länge tänker du dig att de ska hålla?
6. Vad är det som får dig att bestämma dig för att göra dig av med ett klädesplagg?
Återanvändning av kläder Second hand
7. Vad är din inställning till second handkläder?
8. Har du någon gång köpt kläder på second hand?
9. Vad för kläder hade du kunnat tänka dig att köpa på second hand?
a. Vad för plagg hade du inte kunnat köpa på second hand? Varför?
10. Om du hade haft en second handbutik nära ditt område, hade du då varit intresserad av att handla där?
Hyra
11. Vad är din syn på att hyra kläder?
12. Är det något speciellt klädesplagg du hade kunnat tänka dig att hyra?
a. Vad för plagg hade du inte kunnat tänka dig att hyra? Varför?
13. Hade du tyckt det var OK att inte äga alla dina klädesplagg i din garderob?
Återvinning av kläder
14. Anser du att det är viktigt att återvinna kläder?
15. Kommer du ihåg när du senast lämnade in kläder för återvinning?
a. Hur ofta brukar lämnar du kläder för återvinning?
16. Vet du vart närmsta återvinning för kläder finns i ditt bostadsområde?
17. Skulle en textilåtervinning finnas inom nära räckhåll skulle du då vara mer benägen att återvinna dina kläder?
a. Hur ofta skulle du åka till textil återvinningsstationen?
Ansvar
18. Vilket ansvar tycker du att konsumenter har inom områden som miljö och hållbarhet?
a. Vad behöver konsumenter göra för att bidra till en mer hållbar konsumtion?
b. Vilket ansvar har företagen?
19. Vad tror du behövs för att 3R-principen ska få en större slagkraft hos konsumenter?
a. Behöver konsumenter visa ett större engagemang/intresse inom området?
Avslutning
20. Har du något du vill tillägga/ övriga kommentarer?
21. Är det okej att vi kontaktar dig igen för ytterligare frågor?
Tacka respondenten för att den ställt upp på intervjun.