Förslag till vidare forskning

Då förståelse för patienter med självskadebeteende brister i den kliniska verksamheten påverkas patienterna negativt. Rädsla, ilska och frustration bland sjuksköterskor kan motverkas genom utbildning då dessa känslor ofta upplevs på grund av otillräcklig

kompetens. Vi tycker att kunskap om självskadebeteende är väsentligt inom alla områden där sjuksköterskan kan tänkas möta denna patientgrupp.

Vår uppsats, tillsammans med tidigare forskning, ger en bild av hur unga kvinnor kan uppleva sitt självskadebeteende. Tidigare forskning om sjuksköterskors erfarenheter av vårdmöten med dessa patienter, visar att de upplever sig ha bristande kompetens för att vårda dessa individer. Vi har i vårt resultat delvis belyst patienternas uppfattningar om möten med vården. De beskriver negativa upplevelser. Utifrån detta forskningsläge, anser vi att ökad kunskap om hur självskadande individer önskar bli bemötta av sjuksköterskan är relevant för vidare forskning. Vi har endast kort berört detta ämne, men ser hög relevans i att forska vidare på vad patienterna har för behov i frågan. Då fokus i vården bör ligga på vad patienten har för behov, anser vi att patientperspektivet bör tillgodoses genom att efterfråga vad patienterna önskar sig. På detta sätt kan vi öka vårdkvaliteten och arbeta för en mer patientnära vård.

Referensförteckning

ReferensförteckningReferensförteckning

Referensförteckning

Allen, C. (1995). Helping with deliberate self-harm: some practical guidelines. Journal of Mental Health, 4, 243-250.

Anderson, M., Woodward, L., & Armstrong, M. (2004). Self-harm in young people: a perspective for mental health nursing care. International Nursing Review, 52, 222-228. Barr, W., Leitner, M., & Thomas, J. (2004). Short shrift for the sane? The hospital

management of self-harm patients with and without mental illness. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11, 401-406.

Befring, E. (1994). Forskningsmetodik och statistik (S. Andersson övers.). Lund: Studentlitteratur (Originalarbetet publicerat 1992).

Bloggportalen.se. Om bloggportalen. (Elektronisk). Tillgänglig:

<http://bloggportalen.aftonbladet.se/BlogPortal/view/About> (2010-04-12).

Clarke, L., & Whittaker, M. (1998). Self-mutilation: culture, contexts and nursing responses. Journal of Clinical Nursing, 7, 129-137.

Cook, S.H., Clancy, C., & Sanderson, S. (2004). Self-harm and suicide: care, interventions and policy. Nursing Standard, 18(43), 43-52.

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber Utbildning.

Favazza., & Conterio. (1988). The plight of chronic self-mutilators. Community Mental Health Journal, 24, 22-30.

Favazza, A. (1989). Why patients mutilate themselves. Hospital and Community Psychiatry, 40, 137-145.

Favazza, A. (1996). Bodies under siege: Self-mutilation and body modification in culture and psychiatry. 2 uppl. Baltimore: John Hopkins University Press.

Frances, A. (red). (1994). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-IV. Quick reference to the diagnostic criteria from DSM-IV. Washington, D.C: American Psychiatric Assoc.

Gardner, A.R., & Gardner, A.J. (1975). Self-mutilation, Obsessionality and Narcissism. British Journal of Psychiatry, 127, 127-132.

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research, concepts, procedures, and measures to achieve trustworthiness. Nursing education today, 24, 105-112.

Howton, K., & Harriss, L. (2007). Deliberate self-harm by-under-15-year-olds:

characteristics, trends and outcome. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 49(4), 441- 448.

Hicks, K.M., & Hinck, S.M. (2008). Concept analysis of self-mutilation. Journal of Advanced Nursing, 64(4), 408-413.

Hicks, K.M., & Hinck, S.M. (2009). Best-practice intervention for care of clients who self-mutilate. American Academy of Nurse Practitioners, 21, 430-436.

Jeanneau, M. (2003). Kvinnors psykiska ohälsa i aktuell svensk forskning. Stockholm: Enheten för psykisk Hälsa.

Jeffery, D., & Warm, A. (2002). A study of service providers’ understanding of self-harm. Journal of Mental Health, 11(3), 295-303.

Lacey, J.H., & Evans, L.D.H. (1986). The Impulsivist: a multiimpulsive personality disorder. British Journal of Addiction, 81, 641-649.

Marklund, B. (2001). Ungdomars liv och hälsa i Halland. Falkenberg: Primärvården i Halland, FoU-enheten.

McAllister, M., Creedy, D., Moyle, W., & Farrugia, C. (2002). Nurses’ attitudes towards clients who self-harm. Journal of Advanced Nursing, 40(5), 578-586.

McCann, T.V., Clark, E., McConnachie, S., & Harvey, I. (2007). Deliberate self-harm: emergency department nurses’ attitudes, triage and care intentions. Journal of Clinical Nursing, 16, 1704-1711.

O´Connor, R.C., Rasmussen, S., & Hawton, K. (2009). Predicting Deliberate Self-Harm in Adolescents: A Six Mounth Prospective Study. Suicide and Life-Threatening Behavior, 39(4), 364-375.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2008). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa Perspektiv. 2 uppl. Stockholm: Liber AB.

Rayner, G.C., Allen, S.L., & Johnson, M. (2005). Countertransference and self-injury: a cognitive behavioural cycle. Journal of Advanced Nursing, 50(1), 12-19.

Rissanen, M-L., Kylmä, J., & Laukkanen, E. (2008). Descriptions of self-mutilation among finnish adolescents: A Qualitative descriptive inquiry. Issues in Mental Health Nursing, 29, 145-163.

Pattison, E.M., & Kahan, J. (1983). The Deliberate Self-Harm Syndrome. American Journal of Psychiatry, 140(7), 867-872.

Ross, S., & Heath, N. (2002). A Study of the Frequency of Self-Mutilation in a Community Sample of Adolescents. Journal of Youth and Adolescence, 31(1), 67–77.

Shoppmann, S., Schröck, R., Schnepp. W., & Büscher. A. (2007). “Then I just showed her my arms…” Bodily sensations in moments of alienation related to self-injurious behavior. A hermeneutic phenomenological study. Journal of Psychiatric and Mental Health

Nursing, 14, 587-597.

Socialstyrelsen. (2004). Vad vet vi om flickor som skär sig? Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2008). Skador och förgiftningar behandlade i slutenvård. Stockholm: Socialstyrelsen.

Svenska Akademien. (2009a). Svensk ordbok A-L. Stockholm: Nordstedts. Svenska Akademien. (2009b). Svensk ordbok M-Ö. Stockholm: Nordstedts.

Thomson, R., Bell, R., Holland, J., Henderson, S., McGrellis, S., & Sharpe, S. (2002). Critical Moments: Choice Change and Opportunity in Young Peoples Narratives of Transition. Sociology, 36(2), 335-354.

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Woldorf, G.M., & Kuntz, K.R. (2005). Collaborative Practice. Clinical Implications of the Paradox of Deliberate Self-Injury. Journal for Specialists in Pediatric Nursing, 10(4), 196-200.

World Health Organization. (2009). International statistical classification of diseases and related health problems: ICD-10.10 uppl. Geneva: World Health Organization.

Bilaga 1

Bilaga 1Bilaga 1

Bilaga 1

Tabell 2: tabellen är en sammanställning över de bloggar som uppsatsens resultat bygger på. Vi har studerat bloggarna under varierande tidsperioder, beroende på hur länge bloggaren har bloggat.

Bloggarens webbsida Tidsperiod

http://insidepain.blogg.se/index.html/ 11/11 2009- 15/3 2010 http://saramodigh.blogspot.com/ 31/12 2008- 23/2 2010

http://blackpagesofmydiary.blogspot.com/ 2/2008, inlägg: Pale and dull-15/3 2010 http://aspielife.blogg.se/ 29/1 2010- 24/2 2010 http://lesbian-nun.blogspot.com/ 16/5 2006- 16/2 2010 http://instantlyinsanity.blogspot.com/ 30/12 2008- 19/1 2010 http://findinghome.blogg.se/ 1/12 2007- 3/3 2010 http://idasterneling.blogspot.com/ 24/8 2008- 3/3 2010 http://fridatolonen.blogspot.com/ 28/5 2008- 7/2 2010