En reflektion vi gjorde under intervjutillfällena var att respondenterna genomgående uppvisade en stor omtänksamhet mot varandra. Vi upplevde att de var väldigt duktiga på att lyssna på varandra, och ge den andre den tid hon behövde för att svara på en fråga. De fyllde ibland i varandra, men avbröt aldrig varandra. De verkade kunna hantera tystnad, och väntade in varandras funderande resonemang. När en respondent berättade något om sig själv, var det vanligt att den andra respondenten bemötte med en stöttande och uppmuntrande kommentar, av typen: ”Vad modigt av dig!” eller ”Det var verkligen bra gjort!”. Denna omtänksamma interaktion fann vi vid samtliga parintervjuer, även när åldersskillnaden respondenterna sinsemellan var några år. Vi har funderat på om barnens och ungdomarnas stöttande och omtänksamma interaktion är något som de har lärt sig i stödgrupperna. Har gruppledarna kanske fungerat som förebilder för ett empatiskt och stödjande förhållningssätt som färgat av sig på gruppdeltagarna? Har reglerna i stödgrupperna eventuellt bidragit till denna respektfullhet? En annan tanke är att dessa barn och ungdomar kan ha tränats i att vara lyhörda för andras känslor och mående, och behövt visa hänsyn till sin förälder på grund av dennes psykiska sjukdom. Denna studie har inte berört barnens och ungdomarnas interaktion med varandra. Det skulle vara intressant för vidare forskning att genomföra deltagandeobservationer av interaktionen, eller att videofilma stödgruppens träffar, för att se om det går att utveckla våra funderingar kring barnens empatiska förhållningssätt till varandra.
Det skulle även vara intressant att studera ledarskapet i stödgrupperna, då det framkommit att arbetssätten delvis sett olika ut. I denna studie har vi undersökt vad barnen upplever att de har tillgodogjort sig i stödgrupperna. Det hade varit intressant att i en större studie, även undersöka vad gruppledarna upplever att de lärt ut, och på vilket sätt de gjort det. En sådan studie skulle kunna ge svar på hur väl syftet med den här typen av stödgrupper stämmer överens med barnens uppfattning av stödgrupperna.
52
REFERENSER
Andersson, B., & Grane, B. (2006). "Mina föräldrar är skilda": om gruppverksamhet för barn till skilda föräldrar. Stockholm: Barnens rätt i samhället (BRIS).
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Arnell, A., & Ekbom, I. (2002). När mamma eller pappa dricker: en handbok om att arbeta i grupp med barn till alkoholister. Stockholm: Rädda barnen.
Askland, L., & Sataøen, S. O. (2003). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. (A. Claesdotter övers.) Stockholm: Liber.
Beardslee, W. R. (2002). Out of the darkened room: when a parent is depressed: protecting the children and strengthening the family. Boston: Little, Brown.
Bunkholdt, V. (1995). Från födsel till pubertet: om barns psykiska utveckling. (B. Nilsson övers.) Lund: Studentlitteratur.
Cooklin, A. (2004). Talking with children and their understanding of mental illness. I M. Göpfert, J. Webster & M.V. Seeman (Red.), Parental psychiatric disorder: distressed parents and their families. (s. 292-305). Cambridge: Cambridge University Press.
Devlin, J.M., & O’Brien, L.M. (1999). Children of parents with mental illness. I: An overview from a nursing perspective. Australian and New Zealand Journal of Mental Health
Nursing, vol. 8(1), s. 19-29.
Dunn, B. (1993). Growing up with a psychotic mother: a retrospective study. American Journal of Orthopsychiatry, vol. 63/2, s. 177-189.
Dwivedi, K. N. (1993). Introduction. I K.N. Dwivedi (Red.), Group work with children and adolescents: A handbook. (s. 3-13). London: Kingsley.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2003). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.
Evans, J., Jones, J., & Mansell, I. (2001). Supporting siblings: evaluation of support groups for brothers and sisters of children with learning disabilities and challenging behavior. Journal of Learning Disabilities, vol. 5(1), s. 69-78.
Fristorp, L., & Kollarik, P. (1999). Överlevnadshandbok för dig som har en psykiskt sjuk förälder : obs! också för vuxna. Stockholm: Rädda barnen.
Glistrup, K. (2005). Det barn inte vet- har de ont av. (A. Claesdotter övers.). Stockholm: Runa.
Granath, K. (1997). "Det var så mycket jag inte förstod" : en intervjuundersökning med vuxna barn till psykiskt sjuka föräldrar. Sköndal: Sköndalsinstitutet.
53
Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet.
Havnesköld, L., & Risholm Mothander, P. (2002). Utvecklingspsykologi: psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar (H. Järvå övers.). Lund: Studentlitteratur.
Jerlang, E. (1999). Jean Piagets teori om intelligensen. I E. Jerlang (Red.),
Utvecklingspsykologiska teorier. (s. 231-277). (M. Kärre, U. Junker Miranda övers.) Stockholm: Liber.
Kaminsky, H. (1986). The divorce adjustment education and support group for children. Family Court Review, vol. 24(1), s. 45-49.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod – en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K.
Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. (s. 91-128). Lund: Studentlitteratur.
Lindstein, T. (1997). Unga vid Vändpunkten: att arbeta med ungdomar vars föräldrar missbrukar. Stockholm: Gothia.
Lindstein, T. (2001). Vändpunkten: ur barnens och ungdomarnas perspektiv. Stockholm: Gothia.
Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Martinell Barfoed, E. (2001). Visst är man rädd att själv bli sjuk: en konferens om preventivt
arbete för barn till psykiskt sjuka, 15 oktober 2001. Stockholm: Allmänna barnhuset. Mitchell, A.M., Wesner, S., Garand, L., Dysart Gale, D., Havill, A., & Brownson, L. (2007).
A Support Group Intervention for Children Bereaved by Parental Suicide. Journal of Child and Adolescent Psychiatric Nursing, vol. 20(1), s. 3-13.
Modigh, A., & Olsson, M. (1995). Utveckling, livsvillkor och socialisation. Stockholm: Natur och kultur.
Moore, C., & Waltré, E. (2001). Råd till föräldrar när den psykiska hälsan vacklar. Stockholm: Rädda barnen.
Nichols, K. A., & Jenkinson, J. (2006). Leading a support group: a practical guide. Maidenhead: Open University Press.
Parment, G. (1999). Studier om barn till psykiskt sjuka föräldrar: en litteraturgenomgång. Stockholm: Socialstyrelsen.
54
Piaget, J. (1983). Piaget’s theory. I P. H. Mussen & W. Kessen (Red.), Handbook of child psychology. Vol. 1, History, theory, and methods. (s. 103-128). New York: Wiley.
Seeman, M.V., & Göpfert, M. (2004). Parenthood and mental health. I M. Göpfert, J. Webster & M.V. Seeman (Red.), Parental psychiatric disorder: distressed parents and their families. (s. 8-21). Cambridge: Cambridge University Press.
Siegler, R. S., & Alibali, M. W. (2005). Children's thinking. Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education/Prentice Hall.
Skerfving, A. (1996). Barn till psykiskt störda föräldrar: sårbarhet, risker och skyddande faktorer : en kunskapssammanställning. Bromma: FoU-enheten.
Skerfving, A. (2005). Att synliggöra de osynliga barnen: om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Stockholm: Gothia.
Skerfving, A., & Jonsson, Y. (2000). "Vad är en kameliont?" : förebyggande arbete med barn till människor med psykiska problem i Rinkeby. Stockholm: FoU-enheten/psykiatri . Smith, S.C., & Pennells, M. (1993). Bereaved Children and Adolescents. I K.N. Dwivedi
(Red.), Group Work with Children and Adolescents: A handbook (s.195-208). London: Lingsley.
Smith, T., & Perry, A. (2005) A Sibbling Support Group for Brothers and Sisters of Children with Autism. Journal on Developmental Disabilities, Vol. 11 (1), s. 77-88.
Socialstyrelsen. (1997). God psykiatrisk vård på lika villkor?: en nationell översyn av innehåll och kvalitet i den psykiatriska vården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (1999). Barn till psykiskt sjuka föräldrar. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2001). Folkhälsorapport 2001. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stockholms Läns Landsting. (2007). Folkhälsorapport: folkhälsan i Stockholms län. 2007. Stockholm: Stockholms Läns Landsting.
Styles C., & Knight M. (1999). “Kids with confidence” A peer support program for children. I V. Cowling (Red.), Children of parents with mental illness: written by children, parents and service providers (s.150-158). Camberwell, Vic.: ACER Press.
Tetzchner, S. V. (2005). Utvecklingspsykologi: barn- och ungdomsåren. (I. Lindelöf övers.) Lund: Studentlitteratur.
55