6. Slutsats
6.2. Förslag till vidare forskning
Som framkommit i såväl den teoretiska referensramen som i empirin/analysen är det viktigt att revisorn visar för allmänheten att denne är oberoende. Det vore därför intressant att studera hur intressenterna uppfattar revisorer och hur de bedömer revisorns oberoende. Att veta vad de anser påverkar revisorns oberoende är viktigt, eftersom det främst är dem som tar del av de finansiella rapporterna och det är gentemot dem som revisorn ska visa sig vara oberoende. Det vore intressant att studera detta för att se vilka likheter och skillnader det finns vad gäller revisorernas uppfattning och intressenternas uppfattning kring vad som påverkar.
50
Ett annat förslag till vidare forskning är att genomföra en studie likt denna, men att
undersökaren drar sig mot de större städerna. Detta för att få börsbolagen och deras revisorers åsikter kring hur revisorns oberoende påverkas. Förhoppningsvis kan då revisionsutskott bli aktuellt att diskutera, vilket tyvärr inte blev fallet i denna studie.
51
Referenslista
Abu Bakar, N.B. & Ahmad, M. (2009). Auditor independence: Malaysian accountant´s perception. Journal of business and management, 4(12), s. 129-141.
doi: http://dx.doi.org/10.5539/ijbm.v4n12p129
Abu Bakar, N.B., Rahman, A. & Rashid, H. (2005). Factors influencing auditor
independence: Malaysian loan officers' perceptions. Managerial Auditing Journal, 20(8), s. 804-822.
Al-Thuneibat, A.A., Issa, R.T.I.A. & Baker, R.A.A. (2011). Do audit tenure and firm size contribute to audit quality? Managerial Auditing Journal, 26(4), s. 317–334.
doi: http://dx.doi.org/10.1108/02686901111124648
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod - en handbok. Stockholm: Liber AB. Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2009). Reflexive Methodology - new vistas for qualitative
research. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications Ltd.
Alvin Alleyne, P., Devonish, D. & Alleyne, P. (2006). Perceptions of auditor independence in Barbados, Managerial Auditing Journal, 21(6), s. 621-635.
Amir, E., Guan, Y. & Livne, G. (2010). Auditor Independence and the Cost of Capital Before and After Sarbanes–Oxley: The Case of Newly Issued Public Debt. European Accounting
Review, 19(4), s. 633–664. doi: http://dx.doi.org/10.1080/09638180903503986
Antonsson, H., Korjonen, S.E. & Rosengren, K. (2012) First‐line managers' experiences of alternative modes of funding in elderly care in Sweden, Journal of Nursing Management, vol. 20(6), s. 737-747. doi:10.1111/j.1365-2834.2012.01464.x
Arya, A. & Glover, J. (2014). Auditor Independence Revisited. Journal of Accounting,
Auditing & Finance, 29(2), s. 188-198. doi: 10.1177/0148558X13519989
Bamber, E.M. & Iyer, V.M. (2007). Auditors’ Identification with Their Clients and Its Effect on Auditors’ Objectivity. Auditing, 26(2), s. 1–24.
Bazerman, M.H., Morgan, K.P. & Loewenstein, G.F. (1997). The Impossibility of Auditor Independence. Sloan management review, 38(4), s. 89-94.
Bendickson, J., Muldoon, J., Liguori, E. & Davis, P.E. (2016). Agency theory: the times, they are a-changin’. Management Decision, 54(1), s. 174-193,
52
Bryman & Bell. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 2:2, Stockholm: Liber AB.
Bursell, J. & Neurath, C. (2010). Revisorerna sitter på dubbla stolar. Svenska dagbladet, 28 oktober. http://www.svd.se/revisorerna-sitter-pa-dubbla-stolar [2016-12-01]
Carey, P. & Simnett, R. (2006). Audit Partner Tenure and Audit Quality. The Accounting
Review, 81(3), s. 653–676.
Carlsson, C. (u.å). Redovisningstjänster. FAR, u.å. URL:
https://www.far.se/yrkesroller/redovisningskonsult/redovisningstjanster/ [2016-09-23] Chan, K.C., Farrell, B. & Healy, P. (2014). Audit Firm Rotation - Concerns And
Considerations. Journal of Applied Business Research, 30(1)
Chung, S. & Narasimhan, R. (2001). Perceived value of mandatory audits of small companies. Managerial Auditing Journal, 16(3), s. 120-123.
Clatworthy, M.A. & Peel, M.J. (2013). The impact of voluntary audit and governance characteristics on accounting errors in private companies. Journal of Accounting and Public
Policy, 32(3), s. 1-25. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jaccpubpol.2013.02.005
Crockett, M., Ali, M.J. (2015). Auditor independence and accounting conservatism: Evidence from Australia following the corporate law economic reform program. International Journal
of Accounting and Information Management, 23(1), s. 80–104.
Daniels, B.W. & Booker, Q. (2011). The effects of audit firm rotation on perceived auditor independence and audit quality. Research in Accounting Regulation, 23(1), s. 78-82. DeAngelo, L.E. (1981). Auditor independence, “low balling”, and disclosure regulation.
Journal of Accounting and Economics, 3(2), s. 113–127.
doi: 10.1016/0165-4101(81)90009-4
Dillard, J.F. & Yuthas, K. (2002). Ethical audit decisions: A structuration perspective.
Journal of Business Ethics, 36(1/2), s. 49–64.
Dopuch, N., King, R.R. & Schwartz, R. (2003). Independence in appearance and in fact: An experimental investigation. Contemporary Accounting Research, 20(1), s. 79-119.
Dubois, A. & Gadde, L. (2002). Systematic combining: an abductive approach to case research. Journal of Business Research, 55(7), s. 553-560.
53
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2014/537 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut (EUT L 158/77, 27.5.2014, artikel 5).
FAR (1999). Regler om revisorer och revision. FAR Förlag AB, Stockholm.
FAR (u.å). Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet. URL: https://www.far.se/globalassets/verktyg/exempel/analysmodellen-for-provning-av-revisorers- opartiskhet-och-sjalvstandighet.pdf [2016-09-28]
FAR Balans. (2016). EU:s revisionspaket från förslag till beslut. FAR Balans, 22 mars. URL: http://www.tidningenbalans.se/nyheter/revisionspaketet/ [2016-09-23]
Flick, U. (2014). Qualitative Content Analysis. SAGE Publications Ltd, London. doi: 10.4135/9781446282243
Fontaine, R., Khemakhem, H. & Herda, D.N. (2016). Audit committee perspectives on mandatory audit firm rotation: evidence from Canada. Journal of Management &
Governance, 20(3), s. 485-502. doi: 10.1007/s10997-015-9308-2
Fontaine, R. & Pilote, C. (2012). Clients’ Preferred Relationship Approach with their Financial Statement Auditor. Current Issues in Auditing, 6(1), s. 1-6.
doi: http://dx.doi.org/10.2308/ciia-50116
Gates, S.K., Lowe, D.J. & Reckers, P.M.J. (2007). Restoring public confidence in capital markets through auditor rotation. Managerial Auditing Journal, 22(1), s. 5-17.
doi: http://dx.doi.org/10.1108/02686900710715611
Gendron, Y., Suddaby, R. & Lam, H. (2006). An Examination of the Ethical Commitment of Professional Accountants to Auditor Independence. Journal of Business Ethics, 64(2), s. 169– 193. doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1007/s10551-005-3095-7
Gerde, V.W. & White, C.G. (2003). Auditor independence, accounting firms, and the Securities and Exchange Commission. Business and Society, 42(1), s. 83.
Given, L.M. (2008). Content analysis. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications Ltd. doi: 10.4135/9781412963909.n65
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), s. 105-112. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
54
Gul, F.A. (1989). Bankers' Perceptions of Factors Affecting Auditor Independence.
Accounting, Auditing & Accountability Journal, 2(3), s. 40-51.
doi: http://dx.doi.org/10.1108/09513578910132303
Hammarberg, K., Kirkman, M. & de Lacey, S. (2016). Qualitative research methods: when to use them and how to judge them. Human reproduction, 31(3), s. 498-501.
doi: 10.1093/humrep/dev334
Holland, K. & Lane, J. (2012). Perceived auditor independence and audit firm fees.
Accounting and Business Research, 42, s. 115–141.
doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1080/00014788.2012.628157
Hsieh, H.-F. & Shannon, S.E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitative Health Research, 15(9), s. 1277–1288. doi:10.1177/1049732305276687
Hudaib, M. & Cooke, T.E. (2005). The Impact of Managing Director Changes and Financial Distress on Audit Qualification and Auditor Switching. Journal of Business Finance &
Accounting, 32(9‐10), s. 1703-1739. doi: 10.1111/j.0306-686X.2005.00645.x
Hudaib, M. & Haniffa, R. (2009). Exploring auditor independence: an interpretive approach.
Accounting, Auditing & Accountability Journal, 22(2), s. 221-246.
Hyde, K. F. (2000). Recognising deductive processes in qualitative research. Qualitative
Market Research, 3(2), s. 82-89.
Iredahl, L. (u.å.). Revisionstjänster. FAR, u.å.
URL: https://www.far.se/yrkesroller/revisor/revisonstjanster/ [2016-09-23]
Jensen, M.C. & Meckling, W.H. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, 3(4), s. 305-360.
Johnston, J. (2010). Qualitative research methods. Radiologic technology, 82(2), s. 188-189. Justitiedepartementet (2016). Revisorer och revision (Regeringens proposition 2015/16:162). Stockholm: Regeringskansliet.
Lambert, R.A. (2001). Contracting theory and accounting. Journal of Accounting and
Economics, 32(1), s. 3-87. doi: http://dx.doi.org/10.1016/S0165-4101(01)00037-4
Law, P. (2008). An empirical comparison of non-Big 4 and Big 4 auditors' perceptions of auditor independence. Managerial Auditing Journal, 23(9), s. 917-934.
Lennartsson, R. (2016). Revisorns oberoende stärks efter EU-anpassning. Far, 3 mars. URL: https://www.far.se/nyheter/2016/mars/revisorns-oberoende-starks-efter-eu-anpassning/ [2016-09-23]
55
Auditor-Client Relationships. Administrative Science Quarterly, 33(3), s. 345-369. doi: 10.2307/2392713
Lewis, J.A. (2009). Redefining qualitative methods: believability in the fifth moment.
International journal of qualitative methods, 8(2), s. 1-14.
Marténg, C. (2014). Hälften av företagen utan revisor - oroande utveckling enligt UC. FAR Balans. URL: http://www.tidningenbalans.se/nyheter/halften-av-foretagen-utan-revisor- oroande-utveckling-enligt-uc/ [2016-08-31]
Martin, R.D. (2007). Through the Ethics Looking Glass: Another View of the World of Auditors and Ethics. Journal of Business Ethics, 70(1), s. 5-14.
doi: http://dx.doi.org/10.1007/s10551-006-9079-4
Milena, Z.R., Dainora, G & Alin, S. (2008). Qualitative research methods: A comparison between focus-group and in-depth interview. Annals of the University of Oradea: Economic
Science, 4(1), s. 1279-1283.
Mohamed, D.M & Habib, M. H. (2013). Auditor independence, audit quality and the
mandatory auditor rotation in Egypt. Education, Business and Society: Contemporary Middle
Eastern Issues, 6(2), s. 116-144.
doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1108/EBS-07-2012-0035
Monroe, G. & Hossain, S. (2013). Does audit quality improve after the implementation of mandatory audit partner rotation?, Accounting and Management Information Systems, 12(2), s. 263-279.
Myers, J.N, Myers, L.A & Omer, T.C (2003). Exploring the Term of the Auditor-Client Relationship and the Quality of Earnings: A Case for Mandatory Auditor Rotation? The
Accounting Review, 78(3), s. 779-799.
Nicolaescu, E. (2014). The Effects of Audit Firm Rotation on Earnings Quality. Economics,
Management and Financial Markets, 9(1), s. 148–153.
Nationalencyklopedin. Teori. URL: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/teori [2017-01-24]
Nationalencyklopedin. Uppleva. URL: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/uppleva [2017-01-24]
Qu, S.Q. & Dumay, J. (2011). The qualitative research interview. Qualitative Research in
56
Quick, R. & Warming-Rasmussen, B. (2005). The impact of MAS on perceived auditor independence-some evidence from Denmark. Accounting Forum, 29(2), s. 137-168. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.accfor.2004.09.001
Quick, R. & Warming‐Rasmussen, B. (2015). An Experimental Analysis of the Effects of Non‐audit Services on Auditor Independence in Appearance in the European Union: Evidence from Germany. Journal of International Financial Management & Accounting, 26(2), s. 150- 187. doi: 10.1111/jifm.12026
Rabionet, S.E. (2011). How I Learned to Design and Conduct Semi-structured Interviews: An Ongoing and Continuous Journey. The Qualitative Report, 16(2), s. 563.
Rahmina, L.Y. & Agoes, S., (2014). Influence of Auditor Independence, Audit Tenure, and Audit Fee on Audit Quality of Members of Capital Market Accountant Forum in Indonesia.
Procedia - Social and Behavioral Sciences, 164, s. 324-331.
doi: 10.1016/j.sbspro.2014.11.083
Romero, S. (2010). Auditor independence: Third party hiring and paying auditors. EuroMed
Journal of Business, 5(3), s. 298-314. doi:
http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1108/14502191011080827
Rowley, J. (2012). Conducting research interviews. Management Research Review, 35(3), s. 260-271.
Rusmanto, T. (2016). Do Audit Firm Size and Their Services Matter on Auditor
Independence: A Case of Indonesia. Journal of Business Studies Quarterly, 7(3), s. 1-16. SFS 2001:883. Revisorslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Shockley, R. (1981). Perceptions of Auditors' Independence: An Empirical Analysis. The
Accounting Review, 56(4), s. 785-800.
Stewart, J. & Subramaniam, N. (2010). Internal audit independence and objectivity: emerging research opportunities. Managerial Auditing Journal, 25(4), s. 328-360.
doi: http://dx.doi.org/10.1108/02686901011034162
Stevens, D.E. & Thevaranjan, A. (2010). A moral solution to the moral hazard problem,
Accounting, Organizations and Society, 35(1), s. 125-139. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.aos.2009.01.008
Svanström, T., Sundgren, S. (2012). The Demand for Non-Audit Services and Auditor-Client Relationships: Evidence from Swedish Small and Medium-Sized Enterprises. International
57
Tepalagul, N. & Lin, L. (2015). Auditor Independence and Audit Quality: A Literature Review. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 30(1), s. 101–121.
doi: 10.1177/0148558X14544505
Vanstraelen, A. (2000). Impact of renewable long-term audit mandates on audit quality.
European Accounting Review, 9(3), s. 419-442,
doi: http://dx.doi.org/10.1080/09638180020017140
Velte, P., & Freidank, C.C. (2015). The link between in- and external rotation of the auditor and the quality of financial accounting and external audit. European Journal of Law and
Economics, 40(2), s. 225–246. doi: 10.1007/s10657-012-9361-0
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Tryck: Elanders Gotab. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Walker, P.L., Lewis, B.L. & Casterella, J.R. (2001). Mandatory auditor rotation: Arguments and current evidence. Accounting Enquiries, 10(2), s. 209–242.
Wines, G. (2012). Auditor independence. Managerial Auditing Journal, 27(1), s. 5-40. doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1108/02686901211186081
Wu, C.Y.-H., Hsu, H.-H. & Haslam, J. (2016). Audit committees, non-audit services, and auditor reporting decisions prior to failure. The British Accounting Review, 48(2), s. 240–256. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.bar.2015.03.001
Young, A. & Wang, Y. (2010). Multi-risk level examination of going concern modifications,
Managerial Auditing Journal, 25(8), s. 756-791. doi:
http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1108/02686901011069542
Öhman, P., Häckner, E., Sörbom, D. (2012). Client satisfaction and usefulness to external stakeholders from an audit client perspective. Managerial Auditing Journal, 27(5), s. 477- 499.
Öqvist, Per. (2010). Revisionens rötter. PwC. URL:
https://www.pwc.se/sv/mybusiness/magazine/assets/input-1-2010.pdf [2016-09-30] Intervjuer
BAS Transport AB (Basab), 2016-12-06 Ernst & Young, 2016-11-08
Fastighetsföretaget, 2016-11-29 Grant Thornton, 2016-11-08 Gustavsvik, 2016-11-15 KPMG1, 2016-11-08 KPMG2, 2016-12-14
58 PwC, 2016-11-14
Wennlöfs miljöåtervinning (Wemab), 2016-11-10 ÖrebroBostäder AB (ÖBO), 2016-11-16
Bilaga 1, Intervjuguide till revisorer
Allmänt om revisorns oberoende1) Vad tycker Du krävs av en revisor för att denne ska göra en korrekt revision? 2) Hur definierar Du oberoende?
3) Vad anser Du påverkar revisorns oberoende?
4) Har Ni några metoder för att säkerställa revisorns oberoende? Revisionsarvode
5) Hur tänker Ni när Ni sätter revisionsarvode?
6) Hur ser Ni på att sätta ett för högt/lågt revisionsarvode?
7) Hur anser Du att revisionsarvodet påverkar revisorns oberoende? Konkurrens mellan revisionsbyråer
8) Hur upplever Du konkurrensen mellan stadens revisionsbyråer?
9) Hur anser Du att konkurrensen mellan revisionsbyråerna påverkar revisorns oberoende?
Revisionsbyråns storlek
10) Hur tänker Du att relationen mellan revisorn och klienten ser ut i en större respektive mindre revisionsbyrå?
11) Anser Du att antalet klienter påverkar revisorns oberoende? Revisorns uppdragstid
12) Vad ser Du för problem/möjligheter med att en revisor arbetar med samma klient under en längre/kortare tid?
13) Anser Du att uppdragstiden hos en klient kan påverka revisorns villighet att rapportera felaktigheter?
14) Vilken är den optimala uppdragstiden enligt Dig? 15) Vad tycker Du om byrårotation?
Icke-revisionstjänster
16) Hur ser Du på om revisionsbyrån erbjuder revision och även andra tjänster till en och samma klient?
17) Företag som får revision och icke-revisionstjänster från samma byrå, anser Du att de borde offentliggöra hur stor del som går till vardera?
Revisionsutskott
18) Hur ser Du på att företag har ett revisionsutskott?
Bilaga 2, Intervjuguide till klienter
Allmänt om revisorns oberoende1) Vad förväntar Du dig av Er revisor?
2) Vad tycker Du krävs för att Er revisor ska göra en korrekt revision? 3) Hur definierar Du begreppet oberoende?
4) Vad kan Du tänka dig påverkar revisorns oberoende? 5) Vad har Ni/vad vill Ni ha för relation till Er revisor?
6) Har Ni några metoder för att säkerställa att Er revisor är oberoende? 7) Hur tänker Ni när Ni väljer revisor?
Revisionsbyråns storlek
8) Tar Ni hänsyn till revisionsbyråns storlek? Hur?
Revisionsarvode
9) Vad har revisorns arvode för roll i valet?
10) I vilka situationer kan Du tänka dig att revisorns oberoende är hotat av revisionsarvodet?
Uppdragstid
11) Hur länge har Ni haft Er nuvarande revisor?
12) Ser Ni några möjligheter/problem med att ha samma revisor under en längre tid? 13) Tror Du att det kan hota revisorns oberoende att man jobbar med samma klient under
en längre tid?
Icke-revisionstjänster
14) Köper Ni andra tjänster utöver revisionen från Er revisionsbyrå? 15) Vad tycker Ni att det finns för problem/möjligheter med det?
16) Ur revisorernas synvinkel, hur tror Du att de påverkas av de erbjuder flera tjänster till samma klient?
Bilaga 3, Kvalitativ innehållsanalys
Meningsbärande enhet Kondensering Kodning Subtema Huvudtema
“...det finns säkert revisorer som försöker slimma det och ta lite genvägar då för att få ihop arvodet då, så där finns det ju en risk i så fall. Då kan dem tycka att oj vi har så lite pengar på det här så att då kan vi inte göra så mycket granskning.”
Att sätta ett för lågt arvode gör att inte lika många timmar kan läggas ner på revisionen.
Revisorn har press på sig att leverera inom tidsramen.
Tidspress
Revisorns
oberoende
“För det ligger liksom i revisionsrollen att vi får inte göra det för då kan man ifrågasätta vårt oberoende, för då kanske man bara jobbar upp till det arvodet, sen slutar man jobba så att säga.”
Att sätta ett fast revisionsarvode påverkar hur mycket tid som kan läggas ner på revisionen.
Revisorn kan känna press av att utföra revisionen inom arvodet.
“...det är isåfall om man skulle anse att ja men det här är så pass högt så det är en så bra affär så vi kan inte mista den här kunden, för att det är så
fantastiskt bra att jobba med den så vi köper saker som vi inte skulle acceptera annars.”
Om arvodet är högt kan revisorn bortse från felaktigheter och accepterar sådant som de annars inte skulle.
När arvodet är högt vill revisorn behålla klienten.
Egenintresse
“...det är ju naturligtvis inte bra att man har ett uppdrag för länge som är för stort. Om man har ett uppdrag som man är väldigt beroende av [...] men ett uppdrag som är väldigt stort i förhållande till de övriga, så man är beroende av det
uppdraget om man säger så då.”
Ett uppdrag som är för stort och som pågår under en lång tid kan göra att revisorn blir beroende av att behålla klienten, eftersom den är en stor inkomstkälla.
Ett stort arvode och en lång uppdragstid gör att revisorn vill behålla klienten.
“Ja men jag är vald det här året, vi får hoppas att dem väljer om mig, ja men nej jag rapporterar inte det här det första året, utan vi får se om dem väljer om mig.”
Viljan att bli omvald gör att revisorn är beredd att förbise saker och ting.
Vill behålla klienten och rapporterar därför inte felaktigheter.
“Sen har det ju blivit en mer och mer konkurrensutsatt bransch, så nu är det ju liksom, arvodet är ju en jätteviktig del i valet för många kunder…”
Vid hög konkurrens måste byråerna konkurrera med priset vilket leder till lägre arvoden.
Att medvetet sänka arvodena är ett tecken på att byrån är beroende av klienten. “...risken blir ju tydligare
kanske om man kommer till en mindre byrå som är en ensam revisor, om den har en kund som är på 50 procent av revisorns, verksamhetens omsättning, ja men då är det klart att då får ju han verkligen argumentera för varför den är oberoende mot den kunden.”
Mindre byråer är mer beroende av varje enskilt arvode, eftersom de utgör en större del av de totala intäkterna.
I mindre byråer vill revisorn behålla varje kund för arvodets skull.
Meningsbärande enhet Kondensering Kodning Subtema Huvudtema
“...det har säkert förekommit revisorer som har avstått från någon typ av rapportering av felaktigheter just för att behålla en väldigt lång relation med kunden, så är det säkert.”
Revisorer kan bortse från att rapportera saker och ting för att få en lång relation med klienten.
Revisorn vill behålla en lång relation.
Egenintresse
Revisorns
oberoende
“Har man varit revisor i 10-20år och upptäcker något som är känsligt, det skulle mycket till om man liksom skulle lämna någon allvarlig kritik då. Då ska man vara väldigt stark som revisor tror jag, speciellt om det är en företagsledning som man jobbat med i 20 år, tror jag.”
Om revisorn efter en längre tid upptäcker något som är känsligt bör denne vara stark som person för att påpeka det.
Svårt för revisorn att ifrågasätta klienten efter en längre tid.
“Men om det inte hade varit så så kan man ju tänka sig att revisorn vore benägen att inte kritisera allt för mycket därför att man är rädd för den här merförsäljningen.”
Erbjuder byrån en stor del icke-
revisionstjänster till en klient vill revisorn inte gärna påpeka allt för mycket.
Revisorn vill inte förlora klienten och därmed denne som inkomstkälla.
Egenintresse och självgranskning
“...dem har ju otroliga
tillväxtkrav på sig liksom, hela kontoret och varje individ som påskrivande revisor ska ju öka omsättningen, sin egen kundstab liksom varje år. Och med det trycket så vill man ju inte förlora en kund, och förlora en kund på grund av att man tvingar dem till något de inte vill så kanske man väljer att se mellan fingrarna på grund av det.”
Tillväxtkrav i form av bland annat ökad omsättning gör att revisorn inte vill förlora en klient och då bortser från att rapportera felaktigheter.
Kraven på revisorerna gör att de känner stor press.
Press och egenintresse
“...om det är hög konkurrens blir det lättare att bli av med
kunden, desto mer vill man göra kunden nöjd.”
Hög konkurrens gör att revisorn vill göra klienten nöjd.
Vid hög konkurrens kan klienten ställa krav på revisorn vilket denne accepterar för att behålla klienten.
Makt och egenintresse
“Om man tänker sig ett läge där man vet att det är en kund som är uppvaktad av alla våra stora konkurrenter [...] det skulle nog kunna bli ett oberoendehot just rädslan att tappa kunden.”
Om klienten kan välja bland fler revisorer är den nuvarande revisorn rädd att tappa klienten.
Vid konkurrens är revisorerna rädda för att förlora sina klienter.
Makt
“...det blir mer
konkurrenssituation att dem kan välja vem som helst [...]På det viset kan de ju göra
påtryckningar att ja men om du inte skriver ren
revisionsberättelse då byter jag liksom så speciellt för kanske en liten revisionsbyrå som är mer känslig för att tappa en kund, speciellt om det är stor kund, kan nog det vara ganska tufft, en